En helg med många arrangemang är det. En ordförklaring är på sin plats beträffande en av tillställningarna: Norsylingen, det är egentligen ett gammalt namn på en hagelskur.

Norsen, denna lilla och gurkluktande fisk av laxsläktet, brukar komma till Arbogas hamnbassäng för att leka just den tid på året då hagelskurar är rätt vanliga.
Men låt oss slippa den sortens norsylingar i veckoskiftet, när så många evenemang finns i det fria.

Här är en del av programmet:

Lördag 29 april
Utdockning från Hjälmare Docka kl 6.30.
Företagsmässa i Medborgarhuset 10-15.
Norsylingen, Hamnplan vid Herrgårdsbron, kl 10-14

Söndag 30 april
Valborgsfirande. 20.30 Fackeltåg från Ahllöfsparken. Vinbäcken kl 21 Brasan tänds. Arboga Blåsorkester spelar. Kl 21.20 Vårtal av Peter Wäfors och sång av manskören Lasse-Maja.

Måndag 1 maj
Demonstrationståg kl 10.30 från Ahllöfsparken, genom centrala Arboga till ett möte kl 11 i Medborgarhusets rotunda.
Kl 12.30 visar Reinhold Carlsson film från tidigare demonstrationer och en halvtimme senare får barnen se filmen Den lilla kycklingen.

Pekka Hedin med familj ställer ut
i Arbogabibliotekets Galleri


Pekka Hedin med familj ställer ut i Arbogabibliotekets Galleri. På lördagseftermiddagen var det vernissage. (FOTO: HARRY HOLM)

KLICKA HÄR
För att komma till kultursidan och läsa mer.

Allehanda lägger ner i Arboga
Då ökar @rbogasidans betydelse

Går det som ledningen för Nerikes Allehanda vill, och det brukar det göra, så läggs tidningens redaktion vid Kyrkogatan i Arboga ned om drygt sju månader.

Då försvinner också Arbogasidorna ur Nerikes Allehanda. Och Arboga Tidning blir ensam herre på täppan när det gäller att i papperstidningens format bevaka, rapportera och kommentera det lokala skeendet.

Ur demokratisk synpunkt kommer därmed den internet-tidning du nu läser att få ökad betydelse.

Hittills har Nerikes Allehanda, även om med blott cirka 800 ex spridda i kommunen, varit en motvikt, där journalister och andra kunnat skriva om det som inte platsat i Arboga Tidning.

Jag är dessutom säker på att journalisterna på Arboga Tidning funnit det stimulerande att ha en konkurrent som Nerikes Allehanda i stan.
Och inte bara dessa yrkeskunniga personer, utan också allmänheten, förstår värdet av konkurrens vad gäller lokala nyheter och reportage.

Länge leve www.arbogasidan.se

HARRY HOLM
206/04/19
______________________________________________________

Påsk i Arboga - dags att se fram
mot augusti tycker Lennart Stenfelt


Lennart Stenfelt har fokus på årets Medeltidsdagar och tycker att vi andra också ska ha det.
FOTO: HARRY HOLM

Inför påsken har vi kunnat se Lennart Stenfelt från Föreningen Arboga Medeltid gå runt bland butikerna i centrum av Arboga. För nu är det dags, tycker han.

Han påminner butiksinnehavarna om vilken upplevelse utöver det vanliga Arboga medltidsdagar blivit för allt fler människor, ett av Sveriges större medeltidsarrangemang, som han uttrycker det.

För att behålla kvaliteten behövs det dock sponsorer, påpekar han. Och så ser han gärna att företagarna, stora som små, annonserar i programmet eller ge en penninggåva som sponsring.

I år ordnas medeltidsdagarna vecka 32, dvs den 7-13 augusti. Och för oss, som inte har butiker, kan det redan nu vara dags att se över garderoben och ev. börja sy på årets medeltida dräkt.

GLAD PÅSK!

April, april...
Nedanstående artikel var bara ett skämt
***
Ny högbro i centrala Arboga

Kommunstyrelsens ordförande Olle Ytterberg presenterar den nya bron i centrala Arboga. Stureskolan och Skandiagtan är nertill i bilden medan Centrumleden sträcker sig mot kommunalrådet. Från Centrumleden går bron åt vänster i bild. (Se modellen sist i den här artikeln!)
FOTO: HARRY HOLM

Det blir en ny bro mitt i Arboga. Detta står klart efter att kommunen kommit överens med Banverket om utbyggnad av dubbelspårig järnväg mot Örebro.

- Det är viktigt att trafiken på järnvägen fungerar bättre än vad den gör i dag, säger kommunalrådet i Arboga på lördagen.

Bakgrunden till att det skall byggas en stor bro genom centrala Arboga är att tunneln under järnvägen vid Skandiagatan inte håller för påfrestningen när ett nytt järnvägsspår byggs mot Örebro. Efter geologiska undersökningar konstateras att enda sättet att lösa trafikfrågan är en bro över järnvägen. Bron som blir ca 400 meter lång och 35 meter hög kommer att börja i korsningen Centrumleden-Vallgatan, gå strax över taket på Sturehallen och sluta i nedförbacken mot Krugen och Ladubacksskolan.

– Det tråkigaste är att en del av Ahllöfsparken kommer att bli påfart till bron, säger kommunalrådet Olle Ytterberg. Samtidigt innebär detta en besparing eftersom Vägverket kommer att genomföra en större ombyggnad av parken under våren och sommaren.
– Vi kan glädjas åt att bron blir något större än den vackra bro som finns i centrala Köping, den blir ett bra landmärke, fortsätter han.

– Eftersom alternativ till denna lösning saknas och att vi bedömer att påverkan på stadsmiljön är ganska liten kommer vi att hålla oss till ett enkelt planförfarande och vi kommer heller inte att gå ut på samråd till allmänhet och kringboende för att undvika överklaganden, vilket skulle kunna försena bygget.

För den som ändå är intresserad av att se hur detta är tänkt finns modellen utställd på Arboga museum i samband med utställningen om stadsplanering som pågår till och med 27/5.
Den imponerande bron som innehåller 4500 ton betong är ritad av den kände arkitekten Uno Lirpa på arkitektfirman A.P Rill & Söner.

Bron kommer att finansieras till stor del genom EU-bidrag för tidsmärken och ombyggnad av Ahllöfsparken.
– Detta blir ett fantastiskt tillfälle att sätta ett avtryck i stadsmiljön som kommande generationer kan glädjas åt, säger Kommunalrådet Olle Ytterberg
.

Här ser man hur bron ska gå från Centrumleden mitt i bild och norrut (uppåt i bild), mellan Stureskolan t.v. och Sturehallen uppe t.h. där järnvägen korsas.

SÄND GÄRNA REAKTIONER PÅ PLANERNA TILL
kontakt@arbogasidan.se

En ny idrottsplats vid Vasagymnasiet, så att Sturevallen kan bebyggas med lägenheter och butiker.
Folkpartisterna och kristdemokraterna i Arboga har gemensamt lämnat in en motion om detta till kommunen.

De säger sig vilja skapa ett attraktivare och mer levande centrum i Arboga. Genom att bygga en ny idrottsplats vid Vasagymnasiet vill de skapa ”en ny grön central stadsdel”, kallad för Stureplan. P å nuvarande Sturevallens idrottsplats skulle det då finnas seniorboende kompletterat med vanliga bostäder och affärslokaler.

Bakgrunden är till motionen är enligt fp och kd:

1. Arbogas Centrum behöver utvecklas.
Arbogas centrum har blivit allt mer ödsligt. Den stora minskningen av invånare  efter flera företagsnedläggningar, Volvo-flytten och
ett flertal personalminskningar i olika företag har gjort att det blivit allt mer tomt i Arboga.
Vi vill ha ett levande centrum. Fler människor behöver bo i centrum för att inte stadskärnan skall dö.
Många butiker har slagit igen och skyltfönstren gapar tomma. Efter att Kapellbron stängdes för biltrafik så minskade handeln
först på Österled och sedan på Kapellgatan. Nu är de flesta stora affärer där borta.
Nu är är sedan en tid även Nygatan gågata året runt och stängd för biltrafik.
Och de tidigare erfarenheterna visar att handeln tyvärr kommer att få svårt att överleva där, om inget görs.

För att utveckla centrum och stärka handeln vill vi dels att Nygatan skall återgå till att vara gågata enbart på sommarsäsongen.
Men vi vill också att bygga ett Stureplan i centrum så att fler kan bo i centrala Arboga.
Det kommer att ge centrum en välbehövlig injektion och göra centrum mer levande och dessutom stärka handeln.
Det är också möjligt att ge utrymme för fler affärslokaler i bottenplanet vid byggande av nya bostäder.

2. Behov finns av en ny sporthall och utveckling av Vasagymnasiet.
Behovet av en ny sporthall i Arboga med placering nära gymnasiet gör att området vid Vasagymnasiet nu ses över.
Sturevallen har ett stort skötsel och underhållsbehov.
Skötseln av har tidigare gjorts av IFK Arboga FK, men nu tar Arboga kommun över skötseln.
Det behövs en idrottsplats och fotbollsplan av hög standard i Arboga.
Genom att i området vid Vasagymnasiet även iordningställa en ny idrottsplats så kan Sturevallen avlastas,
och genom detta så skapas välbehövliga utvecklingsmöjligheter i Arbogas Centrum.
Givetvis bör sporthallen med parkering och infart till Vasagymnasiet placeras så att de boende inte störs.

3. Antalet seniorer ökar och därmed behovet av bra ändamålsenliga bostäder med god service, nära centrum.
Antalet seniorer ökar i Arboga. Det finns allt fler som är friska högt upp i åldrarna men som inte längre har behov av att bo i en stor villa. Kraven på bra anpassade bostäder ökar dels på grund av att allt fler lever allt längre, men också på grund av att en allt större del av befolkningen redan nu är pensionärer.
Samtidigt så är stora årskullar är på väg in i 65-75-årsåldern.

Vi behöver därför ta oss an framtidens seniorboende och bidra till att äldres boendesituation ges en större uppmärksamhet.
Det är en nödvändighet att förbättra och stärka beredskapen inför ökningen av antalet äldre.
Det kommer att krävas fler ändamålsenliga bostäder där seniorernas ökade behov kan mötas.
Valfrihet och närhet till service måste vara en ledande princip för framtidens seniorboende.
Vi vill fråga de äldre hur de vill planera sitt boende och utveckla bostäder efter de önskemål och behov som finns.
Det krävs bra bostäder. Det kan bara åstadkommas om hänsynen till seniorernas behov tas i ett så tidigt stadium som möjligt.
Vi föreslår därför ett forum för seniorboende där man kan samla på sig erfarenheter för gemensamma utvecklingsinsatser.
Motionen är underskriven av Kristdemokraterna genom Jonas Stenzelius och Gösta Berg samt av Folkpartiet genom Göran Edlund.

Varning för Granitvägen i Arboga
Småbilar måste åka "på skrå"

Bild från Granitvägen i Aarboga den 19 mars 2006. Djupa isrännor, omöjliga att komma ur om bilhjulen halkar ner och både ljuddäm-pare och andra underredsdetaljer kan stryka med.

Det är tur att man varit uppe i Härjedalen och tränat på fäbodvägarna. För ska man åka på Granitvägen i Arboga nu så får man vara övad i konsten att köra på skrå, eller hur man ska säga. Ena hjulsidan på mitt-isen och den andra på kanten, och att möta är inte att tänka på.

Vill bara påminna om vad jag skrev här på sidan den 3 mars, för 16 dagar sedan:

"Dock får man vara glad att man klarar sin del av jobbet i snösvängen. Det är värre för Arboga kommun. När det var töväder senast så skuvade de kommunala fordonsförarna bort sörjan ordentligt, inte minst på Norr.
Men uppe på min gata "hann man inte med". Följden blev att sörjans djupa bilspår frös till hård is. Att styra en bil där nu är inte det lättaste. Hjulen följer isrännorna, som går lite hur som helst.

Grannarna på Granitvägen sa "Det här är ju skandal! Skriv nåt i tidningen!"
Men jag tänkte, det viktigaste måste vara att vägen blir farbar, så i stället för till tidningen skrev jag till kommunens tekniske chef.

Inte hjälpte det. Han delegerade i och för sig till driftchefen. Men det blev inte vägen plattare av.

Problemet är tydligen att kommunen inte lägre äger en väghyvel, som kan slipa bort spåren och de vassa iskanterna. Och att hyra in en sådan tillfälligt, för kommuninvånarnas säkerhets skull, kunde väl inte komma ifråga.

Att man inte "hann med" var ju också en ursäkt! Generellt sett tror jag att det lönar sig att köra någon övertidstimme med den kommunala maskinen så länge det är töväder, så att allt är plant tills den av SMHI i god tid signalerade kylan kommer. Så att vår väg blir som gatorna på andra håll i stan.

Undrar förresten om det är någon av de kommunala cheferna som i sina respektive bostadsområden har en sådan vägyta idag som vi har här hos oss?" (Från www.arbogasidan.se 2006 03 03)

Redan i november i fjol dök fråga upp. Arboga Musikförening ville både flytta nationaldagsfirandet och göra det mer omfattande.
Bakgrunden är bland annat fjolårets 6 juni. Då gjorde vädret att man måste flytta arrangemanget från Ahllöfsparken in i Medborgarhuset – där utrymmena inte räckte till.
Nu blir det Folkets park i stället, som klarar mycket större publik, oberoende av om det är skolsken eller regn. Men det ska vara gemensam marsch dit från Ahllöfsparken och transport för äldre och rörelsehindrade.

Musikföreningen har påpekat att det utan större merkostnader går att göra Arbogas Nationaldagsfirande mycket bättre.
Som exempel på medverkande har nämnts Jazzt for fun och Friska Lunger. Dessutom kan firandet fördjupas genom samordning med exempelvis stipendieutdelning och, alltså, välkomstceremoni för ”de nya svenskarna”.

Musikföreningen avstår från att ordna musikdagar i mars, som den gjort tidigare år utan särskilt stor tillslutning av arbogabor. Och den summa som som det hade dragit går i stället till det utökade nationaldagsfirandet.

Hela arrangemanget beräknas kosta 40.000 kronor.

Fritids- och kulturnämnden tillstyrkte för sin del förra månaden att välkomstceremonin för de nya svenskarna samordnas med Nationaldagsfirandet.

De indiska barnen har fått det bra
Räck-en-hand-butiken i Arboga stängs

Projektet Räck-en-hand i Arboga avslutas. Centrat för barnen i södra Indien är färdigutrustat och självgående. Den sista april stängs butiken vid Kapellgatan i Arboga.

När projektet Räck-En-Hand startade i Arboga 1998, för att hjälpa fattiga barn i södra Indien, fanns i slutet på projektet målet att även ha ett spädbarnshem. Ett sådant finns nu.
Dessutom är hela centrat färdigbyggt, där finns vatten och där finns el. Och, som final på projektet har centrat också fått en buss, köpt för pengar som kommit in genom försäljningen i butiken vid Kapellgatan i Arboga.

KLICKA HÄR för att läsa mer!

____________________________________________________

En kväll på en ågård i Arboga, den långa vintern 2005-2006.
FOTO: REINHOLD CARLSSON

Den långa vintern i Arboga
bara fortsätter och fortsätter

Minst en vecka till fortsätter vintern här i Arboga. Det säger meteorologerna. Fler än jag börjar bli skotträdda. Snart får det räcka med snö, tjusningen med att flytta runt massorna på tomten är borta.

Dock får man vara glad att man klarar sin del av jobbet i snösvängen. Det är värre för Arboga kommun. När det var töväder senast så skuvade de kommunala fordonsförarna bort sörjan ordentligt, inte minst på Norr.
Men uppe på min gata "hann man inte med". Följden blev att sörjans djupa bilspår frös till hård is. Att styra en bil där nu är inte det lättaste. Hjulen följer isrännorna, som går lite hurs som helst.

Grannarna på Granitvägen sa "Det här är ju skandal! Skriv nåt i tidningen!"
Men jag tänkte, det viktigaste måste vara att vägen blir farbar, så i stället för till tidningen skrev jag till kommunens tekniske chef.

Inte hjälpte det. Han delegerade i och för sig till driftchefen. Men det blev inte vägen plattare av.

Problemet är tydligen att kommunen inte lägre äger en väghyvel, som kan slipa bort spåren och de vassa iskanterna. Och att hyra in en sådan tillfälligt, för kommuninvånarnas säkerhets skull, kunde väl inte komma ifråga.

Att man inte "hann med" var ju också en ursäkt! Generellt sett tror jag att det lönar sig att köra någon övertidstimme med den kommunala maskinen så länge det är töväder, så att allt är plant tills den av SMHI i god tid signalerade kylan kommer. Så att vår väg blir som gatorna på andra håll i stan.

Undrar förresten om det är någon av de kommunala cheferna som i sina respektive bostadsområden har en sådan vägyta idag som vi har här hos oss?

Just när trendbrottet var här...
Olle Ytterberg kommenterar
varslet vid Saab Aerotech


Kommunalrådet Olle Ytterberg, s, ser en tröst i förtroendet för Arboga som bostadsort. Foto: Reinhold Carlsson

Saab Aerotech lämnar in ett varsel till Länsarbetsnämnden i Västmanland som berör 40 anställda vid affärsenheten Saab Aerotech i Arboga. (Se pressmeddelande nedanför denna artikel.)
Kommunalrådet Olle Ytterberg konstaterar att detta inträffar just när Arboga ser ett trendbrott i befolkningsutvecklingen.
Men han är inte förvånad.

– Det som händer inom Saab är en naturlig följd av de omstruktureringar som sker inom svensk försvarsindustri, förklarar kommunalrådet Olle Ytterberg. Med det beroende vi har av försvarsindustrin här i Arboga, omkring 25 procent av arbetsmarknaden, är det ofrånkomligt att det berör oss.

Att bli av med sitt arbete är en av de svåraste saker som kan drabba oss som personer, tycker Olle Ytterberg.
– Alla sådana här besked får mig att tänka på dom som i slutändan förlorar sina jobb och på vad som händer deras familjer. Att bli arbetslös innebär en stor påfrestning och en tragedi för alla som drabbas.

Kommunalrådet säger att han tycker att det är mycket tråkigt att det återigen blir varsel här när Arboga redan har hög arbetslöshet.
Sedan 1990 har omkring 30 procent av arbetstillfällena i Arboga försvunnit. Men samtidigt har kommunen inte tappat mer än 10 procent av befolkningen.
– Att det blivit så beror till stor del på att vi fått bättre kommunikationer så att man från Arboga når en stor arbetsmarknad vilket gör det möjligt att bo här. Men tyvärr kan vi inte påverka arbetsmarknaden på samma sätt som vi kan påverka möjligheterna för folk att bo här, att pendla och att utnyttja fördelarna med att bo i en stor region.

Just inför trendbrottet
Olle Ytterberg tycker att det är extra olyckligt att det händer när Arboga, som han säger, står inför ett trendbrott i befolkningsutvecklingen.
Under år 2005 flyttade 568 personer in till Arboga vilket är en markant förbättring mot tidigare år. Under 2005 minskade befolkningen med 26 personer medan samma siffra för 2004 var minus 108.
– Just nu arbetar vi mycket hårt med att skapa förutsättningar för vårt lokala näringsliv att utvecklas och med att locka nya etableringar till Arboga. Detta är ett arbete som tar tid och är långsiktigt och har tyvärr inte hunnit ge resultat fullt ut ännu.
Så säger kommunalrådet och fortsätter:
– Jag tror ändå att vi kommer att kunna skapa fler arbeten här, både inom det viktiga näringsliv som finns här och genom nya etableringar. Vi är bättre rustade än någonsin för att ta emot nya företag med mark, infrastruktur och lokaler samtidigt som vi nu uppmärksammas nationellt för detta i bland annat Dagens Industri.
Olle Ytterberg tvekar inte att summera dagens situation med orden:
– Att skapa fler arbetstillfällen i Arboga är den viktigaste frågan just nu.

Saab Aerotech lämnar in ett varsel till Länsarbetsnämnderna i Östergötland och Västmanland som berör 100 anställda vid affärsenheten Saab Aerotech.
Varslet omfattar 60 personer i Linköping (Malmslätt) samt 40 personer i Arboga och är en anpassning till beställnings- och beläggningssituationen.

Orsakerna till varslet är flera. Kunderna ställer hela tiden högre krav på flexibilitet och ökad rationalisering, vilket kräver anpassningar från affärsenhetens sida. Samtidigt går bildandet av den nya affärsenheten Saab Aerotech in i en fas där man kan börja dra nytta av de väntade synergieffekterna. Trenden är också att den svenska hemmamarknaden krymper till följd av förändringar inom det svenska försvaret och därmed blir internationalisering allt viktigare.

– Det är alltid tråkigt att behöva varsla kompetenta medarbetare, men vi kommer att göra vårt bästa för att stödja de som blir berörda, säger affärsenhetschef Lars-Erik Wige. Effektivisering är nödvändigt för att göra Saab Aerotech ännu mer konkurrenskraftigt i framtiden. Vi måste anpassa verksamheten efter de förutsättningar som finns på våra marknader.

(OBS: Detta är ett pressmeddelande från Saab)

På bron över Arbogaån
måste snöplogkanten bort

För de gåendes skull måste denna snövall bort innan tövädret verkar.
FOTO: HARRY HOLM

Snöröjarna har jobbat för högtryck men lågtrycken har bara fortsatt och ovanligt mycket snö har samlats även inom stadens hank och stör.
Inför varje töväder kan det på flera platser vara en extra poäng med att transportera bort plogkanterna. Ett sådant ställe är på Strömsnäsbrons östra sida.
Det behöver inte vara mycket snö där förrän – vid töväder – en mindre sjö täcker halva brons bredd. Som följd är det då nästan obligatoriskt att bli nedstänkt om man promenerar på brons gångbana samtidigt som en bil färdas norrut, dvs in mot stan.
Så bort med snön, snälla...

Här kan det bli nära till affärn
Planer på billiga bostäder vid Lidl

Billiga Abo-lägenheter är påtänkta vid Lidl i Arboga.
Foto: HARRY HOLM

Abo kan snart komma att ha en speciell sorts Bo Klok-liknnade lägenheter i Arboga,
Och hyresgästerna får nära att gå handla.
För det gäller 12 bostäder i två våningar, alldeles bakom Lidl.

Inför denna månads sammanträde med Arboga tekniska nämnds arbetsutskott hade Tekniska förvaltningen tagit upp tanken på att bygga hyreshus på kommunens fastighet Taklöken 2, det vill säga direkt väster om Lidl.
Det är det kommunala Abo som där skulle ha 12 lägenheter i två våningar, i princip enligt det koncept som kallas Bo Klok.

Vad är Bo Klok-konceptet?
Bo Klok är en idé från Skanska och IKEA, om att bygga lite klokare så det blir lite lägre hyra.
Tanken i Bo Klok har bland annat varit att bostäderna ska likna villor på landsbygden, fast egentligen vara moderna lägenheter nära service.

Arboga tekniska nämnds arbetsutskottet har nu bett tekniska förvaltningen att återkomma med en redovisning av projektet.

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA MER OM BO KLOK

Apropå billiga bostäder vid Lidl i Arboga
Vad är Bo Klok?

Abo kan snart komma att ha en speciell sorts Bo Klok-liknnade lägenheter i Arboga, 12 bostäder i två våningar, alldeles bakom Lidl.

Vad är Bo Klok-konceptet.
Bo Klok är en idé från Skanska och IKEA., om att bygga lite klokare så det blir lite lägre hyra. Tanken i Bo Klok har varit att bostäderna ska likna villor på landsbygden, fast egentligen vara moderna lägenheter nära service.

Det har hittills byggts omkring 2.000 Bo Klok-lägenheter enbart i Sverige. Och i presentationen av ett av områdena låter det så här:
”Bo Klok är ett ovanligt välutrustat hem för upp till tre personer. Alla rum har parkettgolv, utom badrummet förstås. Där finns istället en tvättmaskin. Du kommer att uppleva insidan som generös. Öppna planlösningar ger en behaglig känsla av rymd. Väl tilltagen rumshöjd ger ljuset och luften fritt spelrum.
Det finns gott om plats för egna idéer.
En heminredningskonsulent från IKEA guidar dig kostnadsfritt bland våra nya färgkollektioner.
Den du väljer ingår i priset. ”

Och så räknar man upp: Sex lägenheter per hus. Privat tomt med grind. Uteplats eller balkong till alla lägenheter. Fruktträd och bärbuskar i trädgården. Takhöjd ca 2,6 m. Extra höga fönster. Alla värme- och vattenrör dolda. Sanitetsporslin och kranar i modern design. Kaklat badrum med dusch. Gruslagda gångar och parkeringar. Sex lägenheter per tomt.

- Vi vill fördubbla volymen per år! Det enda som sätter stopp är bristen på mark och fabriker, sade för några år sedan Skanska Sveriges vice vd Tomas Ringdahl som i alla fall ville ha 500 byggde varje år.

Hur det började
Runt årsskiftet 1995-96 tog arkitekt Gun Ahlström fram idén med Bo Klok.
Tanken är man inte behöver projektera varje bygge, bara anpassa husen till området där de skall ligga. Det har förstås inverkan så att lägenheterna blir billigare.
Numera sker huvuddelen av produktionen i fabrik. .

Ljuva livet i stället?
Men det finns andra alternativ till Bo Klok. Till exempel NCC:s Det ljuva livet, ritat av Thore Kvist och Aleksandra Ohlsson.
Det konceptet har vunnit ett pris, ansågs då alltså bättre än Bo Klok.
Det planerat för 300 Ljuva-Livet-lägenheter på olika platser i landet.
Men Bo Klok. har ett försprång i tid, konceptet finns i Finland, Norge och Danmark och har bland annat exporterats till England. Sedan väntar Frankrike och Tjeckien.
Aktiebolaget Bo Klok säljer flerfamiljshusen i ett par olika enkla utföranden. De förmedlas via Ikeas varuhus, byggs i fabrik och körs sedan till tomterna där de ska stå.
Ägarna, Ikea och Skanska, säger sig inte ha några direkta lönsamhetskrav på Bo Klok AB. Pengarna tas i stället in på själva byggandet (Skanska) och på möbelförsäljningen (Ikea).

HARRY HOLM
2006/02/14
___________________________________________________

Kvalitetsproblem på Mälarbanan
men 3 gånger dyrare biljetter

– Ett pendlarkort om 30 dagar/fria resor på Mälarbanan, sträckan
Stockholm-Västerås, kostar 3458 kr. Att åka motsvarade sträcka i Skåne, till exempel mellan Malmö och Kristianstad där SJ AB är entreprenör till Skånetrafiken, kostar 890 kr. Det är inte rimligt att det är så stora skillnader samtidigt som Mälarbanan brottas med kvalitetsproblem.

Det säger Torsten Lindström, kristdemokratisk riksdagsledamot från
Västmanland, som i en skriftlig fråga till infrastrukturminister Ulrica Messing kräver regeringen på besked om varför resenärer i Mälardalen tvingas betala så höga priser.

– Staten svarar genom SJ AB fortfarande för den helt övervägande delen av persontrafiken med tåg. Det beror till stor del på att SJ AB har ett legalt monopol på de sträckor som bolaget har bedömt som lönsamma. SJ:s ensamrätt är inte förenad med några skyldigheter vare sig ifråga om servicenivåer och trafikens innehåll eller i fråga om priser. Det enda kravet som staten ställer på SJ är att bolaget ska gå med vinst.

– Samtidigt som SJ går med vinst rapporteras stora kvalitetsproblem på Mälarbanan. Förseningarna var under förra året större än
riksgenomsnittet och enligt SJ är fler förseningar att vänta. För lite
personal, problem med de nya dubbeldäckade X40-tågen och spårbrist bidrar till problemen.¨

– Att tvingas betala ett högt pris för biljetten samtidigt som servicen
fallerar är inte acceptabelt, slutar Torsten Lindström, Kristdemokratisk riksdagsledamot från Västmanland.

Många fastklämda i den välta bussen
Utredningen klar först om ett år

Efter drygt en timme fanns fortfarande upp emot 20 passagerare fastklämda i den turistbuss som välte ner i en ravin i närheten av Högsjö rastplats strax före kl 12 på fredagen.
Totalt fanns 50 passagerare ombord, varav uppemot 30 kunde ta sig ut själva, mer eller mindre skadade.
Ett 20-tal ambulanser kallades till platsen och i radion gick katastrofledningen ut och manade all tillgänglig ambulanspersonal till tjänst.
Trafiken dirigerades resten av dagen via gamla Europavägen genom Arboga.
På olycksplatsen dog åtta av passagerarna, en avled senare på Universitetssjukhuset i Örebro.
På måndagen började haverikommissionens arbete i full skala. Utredningens resultat väntas om ungefär ett år.
______________________________________________

Fackeltåget för sporthall i Arboga

Ungefär 600 personer sägs ha deltagit i fackeltåget som fick kommunalrådet Olle Ytterberg att lova snabb byggstart för en ny sporthall i Arboga. FOTO: REINHOLD CARLSSON
____________________________________________________

Nygatans folkliv dödades med gågata
Nu är det dags att rädda innerstan!


I fotograf Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett" kan man se den här detaljen ur Arbogas stadsliv på den tid bilar var tillåtna på Nygatan. Då levde ströget.

Flera gånger tidigare har jag på den här sidan framfört min åsikt att när bilar förbjöds på Nygatan så skulle det leda till ett dött centrum.
Det är inte bara butiksägare som fått ge upp. Anmärkningsvärt få fotgängare syns på detta som ska vara vårt Ströget.

Bland de Arbogabor som älskar sin stad jäser det nu alltmer, i en sorgsen förtvivlan över hur det utvecklat sig i centrum.
Jag vet att krafter samlar sig för att med mer konkreta aktioner kunna få de styrande i stan att reagera mot utvecklingen och besluta om en för bilar öppen Nygatan, i varje fall en gårdsgata.
Min önskan är att någon eller några personer kunde starta en namninsamling för gårdsgata, med bil-färdriktning från Sparbanken till Posten, som tidigare.
Även om man kanske inte samlar 600 personer för en uppvaktning på Olle Ytterbergs tjänsterum, så torde det inte vara svårt att få ihop 600 personer på en namnlista.
För dom som vill tillåta bilar på Nygatan och därmed ett levande centrum, är säkerligen många fler än dom som längtar efter ännu en sporthall.

Enligt uppgift säljs boken i Arboga Bokhandel och på Arboga Bibliotek

_____________________________________________________________

Ja, inte vet jag hur det blir
Men det lutar åt lyse på Näckstenen


"Spår av tid och ljus". Så heter det segrande bidraget i avsnittet Åbågen, i tävlingen Tidsmärken. Konstnärer bakom det hela är Thomas Nordström och Jan Stenberg.

Så var den hemliga delen över. Trodde jag. Det blir ingen grej på Näckstenen. Men tydligen kommer den att belysas. Och då inte bara bildlikt talat.

"Tävlingsjuryn bestämde sig tidigt för att plocka bort alla sådana förslag redan från början", skriver Arboga Tidning, där Gösta Berg berättar att detta ledde till att ungefär hälften av förslagen sorterades bort. Inget skulle få stå på Näckstenen.

En kikare placerad på Kapellbrorn, segrade i stället i tävlingen.
Enligt Nerikes Allehanda ska tidskikaren riktas mot stenen i ån och visa ett antal historiska bilder som den som vill kan klicka fram.

OK, då fick jag veta att stenen blir orörd, tänkte jag. Och slog på Radio Västmanland. Där intervjuades de inblandade och då fick vi höra att stenen ska vara belyst. Det stod det inte om i lokalpressen.

Kyrkor och andra minnesmärken är ju numera fasadbelysta och jag tjatade en gång i tiden länge i Allehanda om att Västerbron skulle målas, exempelvis vit, och fasadbelysas. Men det fanns det väl inga EU-pengar till och framför allt skulle det inte ge jobb åt våra mer eller mindre fattiga konstnärer.

Näckstenen, kan fasadbelyst vara en varning, fysiskt så att ingen båtfarare kör på den, symboliskt som en varning till konstärer som annars riskerar att råka ut som de (ett 20-tal gissar jag) kolleger som av Arboga kommun lurades att lägga ner arbete på tävlingsbidrag som byggde på att bygga något på stenen.

Harry Holm
2005/12/14

_________________________________________________

Lådsamlingar i villaområden
Posten i Arboga bryter mot EU:s direktiv

Som framgår av den tidigare artikeln, nästa text i den här spalten, så vill Posten försämra servicen också för dem som bor i Arbogas villaområden.
Lådsamlingar ska börja byggas redan till nyår, enligt utdelningschefen i Arboga, Bengt Lundström.
Men allt tyder på att detta är ett brott mot EU:s regler.

Enligt EU-direktiv (97/67/EG) ska posten lämnas vid varje fysisk persons bostad.

Så här står det:

"ett överlämnande vid varje fysisk eller juridisk persons bostad respektive hemvist eller, i undantagsfall, under villkor som den nationella tillsynsmyndigheten bestämmer, ett överlämnande vid lämpliga anläggningar.""Varje undantag som beviljas av en nationell tillsynsmyndighet enligt denna punkt måste meddelas kommissionen och alla nationella tillsynsmyndigheter."Jag väntar med spänning på att få veta om den här åtgärden, det vill säga undantaget att samla brevlådorna i klungor i Arbogas villaområden,
har beviljats av nationell tillsynsmyndighet
och om det i så fall i enlighet EU-direktiven har meddelats till kommissionen och alla nationella tillsynsmyndigheter.Under tiden får vi väl protestera av andra orsaker. (Se åsikten här till vänster)

HARRY HOLM
2005 11 30
_____________________________________________________

Nu byggs första lådsamlingarna
Posten försämrar servicen
i Arbogas villaområden

Villaägarna i Arboga ska få längre att gå till brevlådan.
I det område där Posten inleder den försämrade servicen delades det i fredags ut brev med den positiva rubriken ”Vi vill ge Dig en ny postlåda!”
Brevet visade sig innehålla beskedet att Posten nu ska börja bygga lådsamlingar i Arbogas villaområden.

Posten står för både kostnader för lådor och arbete med uppsättning av lådställ samt märkning med adress av dessa, tröstar utdelningschefen Bengt Lundström i brevet.
Och så räknar han upp fördelarna, som ”effektivare utdelning”, att brevbärarnas arbetsmiljö förbättras, att säkerheten blir större och att boendemiljön förbättras genom att det blir färre stopp och starter.
Villaägaren i Arboga kan ha kvar sin gamla brevlåda på platsen vid huset, för morgontidningens del. Men för att hämta posten blir det längre att gå.På fredagen, den dag då informationen delades ut, då hade den i brevet uppgivna kontaktmannen Bengt Lundström semester. Men på tisdagen svarade han på mina frågor.När ska nyordningen införas?
– Går det som planerat blir det före årsskiftet.Finns det någon förteckning över när olika områden i stan får lådsamlingar?
– Vi börjar med Granit-, Gnejs-, Porfyr- och Flintvägen och sedan kommer vi successivt att arbeta oss igenom villaområdena i Arboga.I vårt kvarter finns det flera som av olika skäl skaffat sig en veckobrevlåda, exempelvis för att kunna vara borta några dagar åt gången ibland. Hur ska dom göra?
–  Det går bra att flytta med lådan till det tänkta lådstället om den har frontöppning, annars kan man lösa det med att vi gör undantag och delar ut i veckolådan när du är bortrest om du meddelar oss. Kostnadsfritt givetvis.Du skriver "Med lådsamlingar finns en mängd fördelar". Finns det några nackdelar också? För postens kunder till exempel?
– Den nackdel som jag ser det, om man ska kalla det nackdel, är att man får gå en liten bit för att tömma sin postlåda. Men vi bygger lådställen så att man inte ska behöva gå längre än upp till 50 meter.Kommer detta att innebära färre anställda i brevutbärningen/Posten i Arboga?
– Det är främst en arbetsmiljöfråga för våra brevbärare, sedan måste vi som alla andra företag effektivisera oss.Finns det någonstans man kan klaga eller begära dispens?
–  Om du inte är nöjd med detta så kan du vända dig till min chef Sven-Gunnar Svanström på tel: 0221-14433.

Det svarar utdelningschefen i Arboga, Bengt Lundström, som själv har telefon 0589-153 11, eller 070-2062416, samt e-post-adress bengt.lundstrom@posten.se

HARRY HOLM
2005/11/29

I TV3-programmet Insider ställdes på torsdagskvällen pastor Åke Green och andra bibeltrogna mot bl.a. homosexuella präster.
Det blev en debatt med hela känslor.
Representanten för en förening för homo- och transsexuella svarade inte nej på Robert Aschbergs fråga om hon kunde tänka sig att någon i kyrkan kunde få viga sig med mer än en partner.

Även lokalt pågår debatten om kyrklig välsignelse av homopar:
Distriktsstyrelsen för Svenska kyrkans unga i Västerås Stift beslutade förra månaden att ”ta avstånd från de värderingar som människor uttrycker i sitt ämbetsutövande, som inte stämmer överens med vår människosyn och grundläggande ideologi.
Det handlar till exempel om nedvärderande av homosexuell kärlek, främlingsfientlighet eller den evigt återkommande frågan om kvinnor och prästämbetet.”

*****

HÄR ÄR HELA BREVET:

Västerås januari 2006

Olika aspekter av människovärdet har den senaste tiden debatterats, såväl inom Svenska kyrkan som i det övriga samhället. Många gånger har vi tvingats konstatera att människors rätt att tro, tycka och säga vad de har fått ett alltför stort övertag på de människor som faktiskt drabbas av uttalanden och ageranden.

Nu senast har debatten kring homosexualitet blossat upp ordentligt efter kyrkomötets beslut att tillåta välsignelse av partnerskap. Vi har alla hört talas om den protestlista som skapades av prästen Yngve Kalin efter beslutet, och som nu skrivits på av drygt 800 präster.

Distriktsstyrelsen för Svenska kyrkans unga i Västerås Stift anser inte att den teologi dessa präster står för är förenlig med den ideologi som genomsyrar vår egen organisation. Därför beslutade styrelsen idag, den 7 januari 2006, att ta avstånd från de värderingar som människor uttrycker i sitt ämbetsutövande, som inte stämmer överens med vår människosyn och grundläggande ideologi. Det handlar till exempel om nedvärderande av homosexuell kärlek, främlingsfientlighet eller den evigt återkommande frågan om kvinnor och prästämbetet.

Distriktsstyrelsen kommer att arbeta aktivt för att arrangemang på distriktsnivå inte kommer att engagera de människor som i sina yrkesroller ger uttryck för synsätt som nedvärderar människor (om dessa människor engageras är det endast för att tydliggöra problemen med denna typ av åsikt). Vi fördömer inte någons tro. Alla har rätt till en personlig uppfattning, men vi anser inte att de människor som inte kan ställa upp på en rättvis människosyn som är lika för alla, ska leda och forma ungdomar, varken inom Svenska Kyrkan eller någon annanstans.

Därför uppmanar vi alla lokalavdelningar att själva fatta ett liknande beslut och att tydligt sätta ner foten och säga nej till de åsikter som inte är förenliga med det som vi anser vara kristen tro. Vi kommer också att lägga fram en proposition angående detta, vid vårt distriktsårsmöte 2006.

För Distriktsstyrelsen i Västerås Stift
Marcus Vesterlund
Ordförande

Fotnot: Ungdomarnas brev har sänts till:
Samtliga lokalavdelningar i Västerås Stift Biskop Claes-Bertil Ytterberg
Samtliga kyrkoherdar i Västerås Stift Stiftsprost Ola Söderberg
Samtliga kyrkoråd i Västerås Stift Kyrkans Tidning
Förbundsstyrelsen för Svenska kyrkans unga Anders Hagman