wrap-script-literals: no
 

Tora Karne skrev om näckstenen
Vem var hon?



Bakom pseudonymen Tora Karne fanns lärarinnan Berta Viktoria Karning, född Velander.
Hon föddes i Vinnerstads församling i Östergötland, den 19 december 1891. Efter småskolelärarinneexamen i Linköping år 1910 och en ordinarie tjänst i Kärna i Östergötland kom hon till Arboga, där hon 1 januari 1921 blev ordinarie småskollärarinna.
Hon avgick den 30 juni 1951 med förtidspension, på grund av sjukdom. Men under de 30 aktiva åren hann Berta Karning med mycket, inte minst att skriva dikter under namnet Tora Karne, till Arbogabornas nytta och nöje.
Många av dikterna handlade om livet i Arboga med motiv både från gångna tider och från 1900-talet.
I förordet till den diktbok som kom ut inför riksdagsjubiléet i Arboga 1935 skrev Tora Karne bl.a.
”Så vill jag Läsare, lägga här i Din hand
några glimtar mänskligt liv,
i glädje och sorg,
såsom det förr och nu spirat och vuxit
vid åbågens strand...”
HARRY HOLM
2005/10/19
Klicka här för att läsa mer!
______________________________

________________________________

wrap-script-literals: no

wrap-script-literals: no

Lasse-Maja, begravd i Arboga, var han Frankrikes kronprins?

Klicka här för att läsa om boken!
______________________________

 

________________________________
EN VALS OM STADEN VID ARBOGA Å
Texten ser du om du klickar här
________________________________


wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no

wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no
wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no

 

wrap-script-literals: no
 


wrap-script-literals: no
 
 
 
   
 
 
 
   
 
 
 
   
 
 
 
   
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




wrap-script-literals: no

  

wrap-script-literals: no
**
_______________
KULTUR-
HISTORIA

Arboga

_______________________________________________

novemberkaktus


** Näckstenen fotograferad från Gamla Bron (Kapellgatsbron) 1975
Foto: HARRY HOLM

Sägnerna om näckstenen i Arbogaån
Läs dem här i Tora Karnes dikter

En gammal sägen berättar om hur svårt det var att få Kapellgatans bro över Arbogaån att hålla.
Till slut kom en byggmästare som lyckades, men först efter att ha skrivit ett mycket olustigt kontrakt med Näcken: Om han lät bron vara ifred skulle han få ta tre offer om året.


Och varje gång någon skulle drunkna visar sig näcken på näckstenen, säger en annan sägen.

Inför riksdagsjubiléet i Arboga 1935 kom Tora Karne ut med en diktsamling med namnet Bilder och sägner från Arboga.
Där har hon skrivit om båda sägnerna.

EN SÄGEN FRÅN ARBOGAÅN
Dikt av Tora Karne 1935

Tre offer om året tar Arbogaån.
Vem skall nu väl drunkna i år?
På näckstenen sitter den stygga rån,
det dryper ur sjögrönt hår.
Hans fiskögon speja stelt emot land,
och käkarna öppnas ibland.

Det trollet har noga på minnet lagt,
vad byggherren och han gjorde opp,
och vakat över att deras kontrakt
väl fyllts under seklernas lopp.
Hur mycket än mödrarna varnat de små,
sitt byte han tagit ändå.

Han minnes den tiden, då Ladbron var ny,
en gyllene tid för ett rå.
Han låg under bron, när morgon sågs gry,
helt vaksam och passade på.
När stegen blev många, var bytet fast,
han skakade bryggan, den brast.

Och byggmästarn hängdes, en mästerman kom
med bättre och starkare don.
Det pålades, snickrades, ordnades om
och färdig låg åter bron.
Men näcken låg där i vattnet och log
och bräckte pålarnas skog.

Så kom det en man, som förstod sin sak
och som lyckades vinna sitt mål.
Han lockade näcken upp i en vak
och band honom där med stål.
Det var under denne byggherres makt
som rået gjorde kontrakt.

Så blev då Ladbron stark och solid
och byggmästarn prisad och rik.
Men glädje han fann ej, han våndades vid
de årliga offrens skrik.
Var än han befann sig, han visste nog,
när sjöråt sitt byte tog.

Man plockade örter i skogarnas snår
till bot mot den avskydda rån.
Och mödrarna läste sitt Fader vår,
och klockklangen ljöd över ån.
Men ännu i dessa yttersta dar
ån sitt årliga byte tar.


NÄCKEN
Dikt av Tora Karne (1935)

Se. nu har näcken lämnat igen sitt svala, skimrande bo.
Du arme längtande främling kan du då aldrig få ro?
Du har dina glittrande salar bland vaggande algers skog
du har dina glimmande vattendjur, är icke detta dig nog?

Det lyser en sällsam hunger ur mörknande ögons djup,
du trånar efter en människor kropp, som störtar från strandens stup.
Eller trånar du icke dessmera till en levande människosjäl,
som kunde dela din ensamhet och göra allting så väl.

Du drömmer och glömmer att människors värld, o näck, är icke din värld.
den främling, som kommer till dina gemak av vattnets lianer snärd,
han kanske i svindlande lycka ett ögonblick viskar ditt namn
men dör, se´n han kämpat förtvivlat att komma bort från din famn.

Och tårar falla i vattnet, tårar av sorg och hämnd,
och du känner dig ensam och som förut, ensam och svårt beklämd,
tills hungern vaknar ånyo, och du minnes byggherrns kontrakt,
som gett dig en gång över trenne årliga offer makt.

*

Res dig, näck, och slit dina tyngande bojor!
Grip din fiol och spela din ensamhet bort!
Jord och rymd som eko skall svara på längtande toner.
Människors barn skall lyssna undrande stort.

Kanske att då på gator, som smutsa och damma,
ljuset skall stiga som solsken på sträva drag.
Kanske att trötta hjärnor och stela, hopplösa armar
då skall eggas till nya och kraftiga arbetstag,.

Ty den som lidit och kämpat och övervunnit
allt som förut honom gjorde till maktlös träl,
han har något att ge, ty han har funnit,
vad han längtade till: en hel och odelad själ.

Kanske en hand då sträckes över de mörka vatten,
en människohand, som räckes i ärlig vänskap och tro,
du får icke äga den helt, men den kan glädja och värma
var gång du dyker upp på nytt ur ditt svala, ensamma bo.

 

**
____________________________________________________







_________________________________________________


**
Utställningen "Reinholds Arboga" tar form på Arboga Museum. FOTO: HARRY HOLM
 Fotoutställning på Muséet
”Reinholds Arboga” öppnar

Lördagen den 29 januari, öppningsdag för ny utställning på Arboga Museum.
Utställningen heter ”Reinholds Arboga”.
Och då förstår vi alla att det handlar om fotografier.

Arbogafotografen Reinhold Carlsson har ägnat vecka 4 åt att ”hänga” bilder i utställningshallen i Arboga Museum. Det är foton av människor och miljöer, från Reinholds egen produktion och ur museets samlingar.
Det kommer också att visas film, även detta ur Reinhold Carlsson produktion. I museets filmrum blir det olika filmer olika dagar.
– Vi är glada över att Reinhold vill vara hos oss, berätta sin historia och visa sina filmer, kommenterar Arboga Museums chef, Lovisa Lindgren. Utställningen hoppas vi kommer att uppskattas av både nya och gamla Arbogabor.
– För att så många som möjligt ska få ta del av bilderna och filmerna har vi under perioden 29 april – 3 april öppet även på söndagar, lägger hon till.

Speciellt om Meken
I det nordvästra hörnet av den stora salen finns en specialutställning om Arboga Mekaniska Verkstad, ett företag som hade rötterna i Ljusnarsberg men som flyttades till Arboga med driftstart 1858.
I ”Meken” tillverkades gjutgods men också exempelvis trädgårdsmöbler och husgeråd, av vilka en del finns att se i den aktuella utställningen.
Gör ett besök så förstår Du bättre!

Text och foto: HARRY HOLM
2005/01/26

**

BILDER FRÅN ARBOGA MUSEUMS UTSTÄLLNING:
**
Biografen Ringen, uppe till vänster, och andra flydda Arbogamiljöer kan beskådas på utställningen i Arboga Museum fr.o.m. 29 januari.
**

Ett hörn på den nya utställningen på museet handlar om
Arboga Mekaniska Verkstad.

**
Bland porträtten som ställs ut på Arboga Museum finns ett som visar Hanna Hartelius, grundare av
Hembygdsföreningen Arboga Minne
.
_____________________________________________

 

 

 

 

_________________________________________________







 


 

  EN VALS OM STADEN VID ARBOGA Å

Västmanland, rikt Du är i Din historia
likt en gloria kring Dig stolta minnen stå.
Som en sång från en gång i medeltiden
susar vinden vid Arboga å.

I saga och sägen från de tider som flytt
minnena vakna, leva på nytt.
Stränder, som klätts uti grönskande dräkt,
de tala om Sturar och om Engelbrekt.
Det bor uti staden vid Arboga å
fornstora minnen, som för evigt bestå.

Dit man drog ifrån norr och ifrån söder
trogna bröder inför kung och fosterland.
Mången lag, många stora starka löften
ha beseglats vid Arboga strand.

I saga och sägen från de tider som flytt
minnena vakna, leva på nytt.
Stränder, som klätts uti grönskande dräkt,
de tala om Sturar och om Engelbrekt.
Det bor uti staden vid Arboga å
fornstora minnen, som för evigt bestå.

Tag en stund, dröm Dig bort från vardagsvärlden,
glöm all flärden för en sång i sagoton.
Vandra kring, ibland gårdar och kvarteren,
små idyller med tradition.

I saga och sägen från de tider som flytt
minnena vakna, leva på nytt.
Stränder, som klätts uti grönskande dräkt,
de tala om Sturar och om Engelbrekt.
Det bor uti staden vid Arboga å
fornstora minnen, som för evigt bestå.

Nils-Georg

**  

 

 
**  


 
**  

 

 

 


 
**  



wrap-script-literals: no
 

@rbogasidan

 
  E-mail:  
  kontakt@arbogasidan.se  

© Text och bild är
skyddade av lagen om upphovsrätt.
Eftertryck eller annan kopiering är förbjuden men texter får återges med angivande av källan.
"www.arbogasidan.se"

Välkommen till Arbogasidan. Här är det meningen att Du mest skall få veta sånt som inte är så lätt att skaffa sig kunskap om genom andra tidningar, bland annat därför att dessa inte har plats för allt som händer och sker.
  Min avsikt är att materialet bara skall vara till för Din skull kära läsare, för Ditt bästa.
  Om jag sedan inte alltid lyckas i denna min avsikt, så ber jag om ursäkt. Man är väl inte mer än människa.


 

HARRY HOLM
Ansvarig utgivare