wrap-script-literals: no
 

wrap-script-literals: no
wrap-script-literals: no
wrap-script-literals: no
 

Medeltidsdagarna har blivit Arbogas stora dragplåster när det gäller turistarrangemang. Denna augustivecka har också visat sig bli en hemvändarvecka. Dubbel effekt, alltså.
(Fler bilder från medeltidsdagarna finns under knappen Arkiv i högerspalten.)
Foto: HARRY HOLM


wrap-script-literals: no
    Å-SIKTER
wrap-script-literals: no

wrap-script-literals: no
 

Rysslands typ av tryckfrihet

(Upprop vid förra årets Pressfrihetens Dag)


Det fria ordet sitter trångt i många länder i världen. Journalister som utför sitt arbete och rapporterar sanningen utsätts för hot, sätts i fängelse och mördas.  Det är alltså inte bara är den enskilde journalisten som ropar på hjälp på  pressfrihetens dag, utan
själva pressfriheten. Och den är en viktig grundpelare för demokrati.
 
I Ryssland har arbetsklimatet för journalister försämrats under den senaste tiden, så mycket att det  kostat en TV-chef livet så sent som i april i år.
 
Det finns också andra exempel på journalister som råkat illa ut, även om de inte blivit mördade. En av dem är Olga Cheburina, rysk journalist i Murmansk, som nyligen avskedades för att hon i tidningsartiklar vågat hävda det journalistiska uppdraget genom att kritiskt granska olika politiska beslutsfattare,  tjänstemän och folkvalda inom den självstyrande Nenetzregionen.
 
Makthavarna startade då ett krig mot tidningen där Olga Cheburina var
huvudredaktör, "Narjana Vynder" (på svenska "Röd tundra").
 
Makthavarna försökte dels strypa tidningen finansiellt, de vände sig till en särskild domstol för informationsfrågor och ville att domstolen skulle sätta stopp för Olga Cheburinas journalistik som de kallade "förtal" och "kritik" (!).
 
Politikerna och myndigheterna ströp även informationsvägarna, samtidigt som de begärde att Olga Cheburina avskedades.
I juli 2002 lyckades de - Olga Cheburina förlorade sitt jobb och blev arbetslös.
1983 började Olga Cheburina på Narjana Vynders redaktion, 1997 blev hon huvudredaktör och var det tills hon blev avskedad.
 
För Olga Cheburina är det journalisterna på tidningsredaktionen som är hennes arbetsgivare och uppdragsgivare. Det var de som valde henne till
huvudredaktörsuppdraget, och journalistkollektivet var emot hennes avsked. Men journalisterna fick inte stöd från det grundande rådet, en slags aktieägarorgan.
 
Rådet avskedade Olga Cheburina utan att ange något skäl. Men för Olga Cheburina, hennes kollegor och alla journalister i Nenetzregionen var det uppenbart vilket skälet var; Olga Cheburina förlorade jobbet på grund av sin kritiska granskning av politikerna. Hon får nu lida för sin demokratiska inställning om att journalisternas uppdrag är att offentligt redovisa kritik mot tjänstemän och politiker, särskilt när dessa är folkvalda.
 
Nästan hälften av Olga Cheburinas medarbetare har sagt upp sig efter det att hon blev avskedad, och resten säger sig vänta på hennes återkomst.
 
När Olga Cheburina blev avskedad kände hos sig förberedd.  Journalister i Ryssland förlorar jobbet av liknande skäl så ofta att alla vant sig. De med pengar och kraft försöker kämpa, men vanligtvis återstår endast att leva med händelsen och leta efter något annat att arbeta med.
 
Olga Cheburina kämpar nu för rättvisan. Först gick hon till domstol och där fanns redan ett klagomål på tidningsägaren om att denne ändrat stadgarna för tidningen, utan de anställda journalisternas kännedom. Olga Cheburina ser därför både avskedet och stadgarnas ändring som ogiltiga och olagliga.
 
Rättsprocessen får hon själv betala med pengar från sin man och vänner som ibland kan hjälpa henne. Olga Cheburina får en liten a-kassa på 3900 rubel, drygt 100 dollar - men det hjälper inte långt. Hon hjälper sin man med bokföring och representation i hans företag, och på så sätt
sparar han pengar. Familjen lever nu på hans lön. Idag letar Olga Cheburina  efter medieföretag som vill köpa information från Nenetzområdet av henne, men det har hittills inte gett resultat.
 
Som sagt är Olga Cheburina inte det enda exemplet att på pressfriheten i Ryssland är allvarligt hotad. Kvällen den 18 april sköts Dmitriy Shvets ner strax utanför sitt kontor i Murmansks centrum. Mördaren försvann efter att ha skjutit honom till döds med 4 skott.
 
Dmitriy Shvets var vice direktör för tevekanalen TV 21. TV 21 är den första och mest uppmärksammade privata tevekanalen i Murmanskregionen.
Kanalen står ofta i opposition till makthavare och myndigheter på olika områden.
 
Den regionala styrelsen för journalistfacket samt utgivarna och redaktörerna vid de flesta medieföretag i Murmanskområdet har publicerat ett uttalande om den kommande valkampanjen. Det uttalandet tog  Dimitri Shvets initiativet till att anta.
 
Uttalandet lyder: Tidigare hade vi bara hört talas om hot, attacker och försvinnanden när det gäller journalister på andra ställen som t.ex. Kalmykiya, Samara, Moskva och Tjetjenien. Vi tänkte att detta inte skulle vara möjligt i Murmansk, men nu verkar det som om det blir allt farligare för journalister på Kolahalvön att ha en självständig åsikt. Journalister hotas medan de gör vad jobbet kräver.
 
19 journalister, både fackliga representanter och mediechefer, har skrivit under det här uttalandet, som också har publicerats i nästan alla medier i Murmanskområdet.
 
Men nu är alltså Dimitri Shvets mördad. Myndigheterna föredrar att prata om en ekonomisk anledning till mordet, eftersom Shvets också var affärsman.
 
Styrelsen för det regionala journalistfacket har tillsammans med de flesta mediecheferna antagit ett nytt uttalande. Där kräver de ett stopp för brottsliga angrepp på journalister.
 
Vi, i journalistföreningen Barents Press Sverige, är liksom finska Journalistförbundets Internationella Kommitté djupt oroade över mordet på Dimitri Shvets. Även om vi inte vet de exakta motiven, är det väl känt att hans TV-kanal mottagit flera allvarliga hot. Det är högst troligt att mördarnas motiv är att tysta oberoende kritiskt granskande journalistik. Därför är det just nu viktigt att uppmärksamma och ge stöd till trakasserade, utsatta och hotade journalister i Murmanskregionen.
 
Barents Press och Reportrar utan gränser fördömer alla former av övergrepp mot  kollegor, i Ryssland såväl som i andra länder,  och vi kommer att fortsätta arbeta för att skapa opinion mot kränkningar av
pressfriheten, för yttrandefrihet och demokrati varhelst det sker i världen.


Turi Wennberg,
ordförande Barents Press Sverige.

Nils Lundgren,
styrelsemedlem i Reportrar utan gränser och i Barents Press Sverige 

wrap-script-literals: no

wrap-script-literals: no
 
   
wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no
   
wrap-script-literals: no
 
 
 


--------------------------------
TIDIGARE ÅSIKTER:
---------------------------------

Vad betyder en handikapp-
plan för en Arboganämnd?

Angående sommar-samkörda dagis på Sörgården

Som farmor till ett barnbarn som är reumatiker blir jag lika förvånad varje sommar.
Det gör ont i hela mig när jag tänker på att  "min lilla prinsessa" ska behöva gå i dessa backar som finns runt hela huset, redan när hon går ur bilen för att gå in börjar problemen. 
Att Kommunfullmäktige antagit en handikappsplan verkar inte vara aktuellt för Barn- och utbildningsnämnden utan påpekanden.
Tänk om det finns föräldrar som har ledbesvär, ska dagispersonalen komma och hämta barnen på parkeringen?
 
MARIA FREDLUND
2005/04/02

KLICKA HÄR för att läsa artikeln "Samkörda dagis under semestern!"
__

Läkemedelsföretagen blåser oss
Är det nu de bensköra äldres tur ?

Människor, inte minst kvinnor, som kommit upp lite i ålder drabbas ofta av benskörhet.
Nu är det den kategorin patienter – och samhällets kassa – som ett läkemedelsföretag blåser.
Till Arbogabor i alla åldrar: Ät kalk i stället!

Eftersom jag här, och inte minst på www.arbogasidan.se/halsa/
brukar prisa kalken som mycket viktig för vår hälsa, blev jag intresserad när jag såg att det har kommit ett nytt läkemedel mot benskörhet.
Vi vet ju alla att äldre lätt bryter lårbenshalsen och andra ben.

Som framgår av utdraget ur föredraget av dr Wallach, beror 147 olika sjukdomar på kalkbrist. Benskörhet är förstås en av dom sjukdomarna.

Läkemedelsföretaget Lilly försöker nu få gamla (och statskassan) att köpa spruta och injektionsvätska för 3.726:50 per gång.

Snålande på skola, vård och omsorg, på vägunderhåll och annat, det ägnar sig våra styrande åt.
Men det lama Läkemedlsverket och Den Heliga Socialstyrelsen får ta lätt på sina uppgifter helt utan tryck från riksdag och regering.

Detta kostar miljarder och åter miljarder i onödan. Och medför onödigt lidande för hundratusentals svenskar.
HARRY HOLM
2005/03/30

KLICKA HÄR för att läsa hur läkemedelsföretaget Lilly nu försöker få gamla (och statskassan) att betala för en medicin som företaget självt säger sig inte förstå varför den fungerar.
_____________________________

Skräck för de styrande i Arboga?

Jag vet inte vad jag ska tro. Här träffar jag småföretagare, butiksfolk och liknande som har åsikter, om ditt och datt i stan.
Kloka åsikter, tycker jag ofta. Men inte alltid i linje med De Styrandes.

Exempelvis har jag hört butiksägare, som inte håller till där biltrafik är förbjuden men som gör sig till tolk för kolleger som jobbar vid gågatan.
Men inte ens dessa, icke direkt berörda, vågar stå med sina åsikter, med namn och bild här på @rbogasidan.

Varför? Undrar jag. Och får svaret att även kommunen är kund och om butiksägaren uttrycker sig kritiskt i media så lägger kommunen inköpen någon annanstans.
I Örebro till exempel. Får jag som svar.

Även om det inte finns ett uns fakta bakom detta resonemang, så är det mycket allvarligt att denna inställning och tro existerar.
För därmed är Svenskt Näringslivs omdebattade rapport om näringslivsklimatet i Arboga inte alls så negativ.
Samtidigt som vi i Arboga hamnat väldigt långt bort från det som kännetecknar ett demokratiskt samhälle.

HARRY HOLM
2005/03/29
___________________________
CITAT
"Bunkerpolitikerna med Nuder i spetsen tröttar andra med sitt teknokratiska malande som är avsett för tystnad och lydnad."
(Tidningen Broderskap, s)

________________

Ät och må gott!

Nerikes Allehanda upplät på Palmsöndagen, första dagen i påskveckan, plats till en högt skolad läkare att skriva hälsokrönikan.
Att det är onödigt att äta vitaminer får stå för honom. Och när han skrev att man bör undvika socker, så håller jag helt med.
Men sedan visade det sig att han inte haft tid att sätta sig in i de färskaste rönen vad gäller fett. Han skrev att man skulle låta bli fett.
Det är ju tvärtom, visar försöken vid sjukhuset i Karlshamn bl.a. Diabetiker blir fort friska och tjockisar som jag går ner i vikt om uppemot 50% av födan är fett.
Vill du njuta mer av påskbordets läckerheter, så ta och läs mer på min www.arbogasidan.se/halsa

GLAD PÅSK!
HARRY HOLM
Påskveckan 2005

KLICKA PÅ ÖNSKAD RUBRIK PÅ HÄLSOSIDAN:
70-talet krämpor orsakade av socker - Den som äter fett går ner i vikt - Kolesterolet oväsentligt för den som inte röker - Kalkbrist orsak till drygt 140 sjukdomar - Tro är bra för hälsan - mm.

________________________

Varning för Ö&B !

På torsdagen kom det reklam till Arbogaborna från Ö&B Över-skottsbolaget.
Dagens verkliga lockvara, åtmin-stone i mina ögon, var glass-annonsen.
Min favorit Magnum kunde man få för 3 kr styck och det skulle gå att köpa 24 stycken och lägga i frysen för kommande, varmare tider.

Men inte sjutton fanns det någon Magnum på Ö&B!
När man tagit sin vagn och ska in genom den lilla grinden så står det en liten skylt till vänster, som berättar vilka glassar man fått till Arboga. Bland annat saknas Magnum.
– Och inte tror jag att vi får några heller, säger en i personalen.

Jag frestas att tro att det börjar gå dåligt för Ö&B och att dom därför måste ta till sådana här knep.
För det vet ju företagsledningen att så är ju vi konsumenter att har vi åkt till Ö&B för att köpa stor lass med glass, och den glassen inte finns, så handlar man säkert en eller annan annan grej i stället.

Ett ärligt, seriöst företag går inte ut till alla hushåll med braskande rubriker om en vara utan att vara säkert på att ha den varan när kunden kommer.

Alltså fotsätter jag att tro att Ö&B försöker luras. Därav denna dagens varning.
HARRY HOLM
2005/03/17
____________________________


Det där med nya butiker

I VÅR HAMNSTAD, som heter Köping, ni vet orten dit soporna från Arboga körs, där har det blossat upp en opinion mot en butiksetablering.
Det är Netto som vill bygga i korsningen uppe vid Odensvivägen, alltså i backen ovanför Big Inn och Arver.
Grannarna gillar inte det. Vem vill ha ett varuhus intill villatomten?
NU BLIR DET för kommunfolket i Köping att ta ett politiskt beslut:
Ska man ta hänsyn till ett fåtal om än högljudda närboende?
Eller ska man säga ja till Netto, vilket säkert alla Köpingsbor tjänar på, genom den prissänkning på varor som blir följden och som gynnar allmänheten.
DET ÄR JU BARA för köpingspolitikerna att fråga Arbogborna, så får dom veta att det blev lägre priser i hela stan när Lidl kom.
Och därför räds allmänheten inte heller Netto som snart öppnar i Arboga.
SAMTIDIGT kunde ju Arbogas politiker fråga köpingsborna hur det går med butikerna i centrum om centrum får en gågata.
Då får de lära sig om butiksdöd i innerstaden och handelns koncentration ut till Big Inn-området, där det går att parkera bilen utanför affären.

HARRY HOLM
2005/03/15
___________________________

Inför helgen i Arboga

Så är det helg igen i staden vid åbågen, en helg som för många inleds med snöskottning.
Vintern kom med viss fördröjning i år.
Fredagen innebar snöväder för alla medan andra händelser rörde ett något färre antal Arbogabor.
Personalen på Ekbacksbadet till exempel, fick denna dag information om att Roland Jakobsson blir deras nya chef.
Men det ryktas också att badpersonalen kommit på silverplats i någon sorts tävling om Bästa Bemötandet i Köping, Arboga, Kungsör.
Vilket kanske är en nyhet även för fritids- och kulturförvaltningen.

Får ni långsamt i helgen kan ni ju läsa här nedanför hur Sven Larsson och jag och Orvar Alinder gnabbas om detta med näringslivsklimatet i Arboga.
Men det är inget jag i första hand vill rekommendera. Läs hellre lite på www.arbogasidan.se/tro
Nu när det är helg och allting.
Ha det bra!
HARRY HOLM
2005/03/11
___________________________

Alinder svarar Larsson
Ett gott näringslivsklimat är livsviktigt för Arboga kommun!

 
Nej Sven Larsson – jag har inte läst Din granskning slarvigt! Jag har inte heller raljerat över denna. Men jag måste få fästa uppmärksamheten på att Sven Larsson själv, på punkt eller punkt, bekräftar att kommunen konkurrerar (eller har konkurrerat) med det lokala näringslivet – helt i enlighet med den rapport som publicerats. Om detta skett i stor eller liten skala saknar betydelse i detta sammanhang.
 
Jag håller med Sven Larsson om att rapporten är till skada för kommunen. Men det beror inte främst på rapporten som sådan. Snarare beror det på att kommunala tjänstemän och politiker inte varit medvetna om att man beträder olovlig mark när man ger sig in på näringslivets domäner.
 
Värt att notera i detta sammanhang är också att två tidigare rapporter visat att Arboga kommun har ett av landets sämsta näringslivsklimat. Att förtiga detta är strutspolitik. Men om Sven Larsson ändå vill vifta bort detta problem som om det inte existerar, så skiljer han sig markant från sina ( s )- vänner i kommunledningen. Där har man nu tagit dessa mätningar på stort allvar och inlett föredömliga insatser för att bättra på kommunens rykte i detta avseende. Där har man insett att ett gott näringslivsklimat är livsviktigt för Arboga kommun. Det behövs för att det skall finnas jobb, för att människor skall flytta hit, och för att skatteunderlaget därmed säkras. Om inte dessa åtgärder genomförs på ett professionellt sätt, så kommer sannolikt misstroendet gentemot kommunen att kvarstå.
 
I mitt förra inlägg noterade jag att rapporten tyder på att det råder en allvarlig förtroendeklyfta mellan Arboga kommun och ett flertal av de lokala näringsidkarna. Mot detta protesterar Sven Larsson och väljer att kalla detta (citat) ”desinformation” och ”by-skvaller”.
 
Jag skrev också att det är viktigt att förtroendeskapande åtgärder kommer till stånd snarast möjligt så att grund för misstänksamhet gentemot Arboga kommun undanröjes bland kommunens näringsidkare. Här har vi alla – inklusive Sven Larsson – ett gemensamt ansvar.
 
ORVAR ALINDER, Arboga ( m )
2005/03/10

___________________________


Harry Holm

Sven Larsson är ute och seglar...

Socialdemokraten Sven Larsson har i den här spalten ryckt ut till försvar för Arboga (Arbogas kommunledning) efter att Svenskt Näringsliv rapporterat om missnöje bland företagarna i Arboga.
Jag tycker att han gör helt fel när han går in i detaljförsvar på punkter där enstaka Arbogaföretagare lämnat exempel på vad de inte gillar.
För deras exempel är just exempel. Det jag förstod av Svenskt Näringslivs stora undersökning var att den gick ut på att ta reda på hur företagarna i landet upplevde sina respektive kommuners företagars-klimat.

Det gäller klimatet och känslan

Klimatet på en ort får man inget hum om genom att kolla vädret en enstaka dag, då och då under året.
Nej klimatet, det är det som är typiskt under en längre period, flera år.
Så det en prestigelös –  och om Arboga månande – insändarskribent borde ägna sig åt, är att ta till sig helhetsbilden, känslan företagarna har av hur det är att driva verksamhet i vår stad.

Den samlade bilden

Företagare är inte så kortsiktiga att de kastar in handduken och flyttar därför att kunden/kommunen en enstaka gång ger just "deras" jobb till en konkurrent eller till kommunen.
Nej, det är den samlade bilden, som Svensk Näringsliv vill ha fram: Vad är den dominerande känslan i företagarkåren om Arbogas före-tagsklimat?

Se först bjälken i ditt eget...

Det är inte bilden utåt, i rikspressen, som Sven Larsson borde ägna kraften åt, utan åt förbättra Arbogaföretagarnas bild av hur de tycker och känner att det är att ha verksamhet i vår kommun.
Det skulle Larrson kunna göra genom att, med hjälp av sina ledande partikamrater, se till att Arbogaföretagarna i fortsättningen upplever sig sedda och hörda, och inte minst känslomässigt stödda, av kommunen.

En drabbad grupp

En grupp Arbogaföretagare har i vinter fått känna av det usla klimat som Svenskt Näringslivs rapport speglar:
Fråga butiksägarna utmed Nygatan hur det kändes när tekniska nämndens ordförande, Jörgen Johansson, gick ut och påstod att man lyssnat på alla och därefter beslutat inföara permanent gågata.

Inte organisationens fel

Den som upplever en ledande lokal politikers replik som ett hån, han eller hon tycker inte att Arboga har ett bra företagsklimat.
Och ser – i motsats till Sven Larsson – inte hur organisationen Svenskt Närlingsliv skulle kunna ha någon skuld i detta.
HARRY HOLM
2005/03/09

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA SVEN LARSSONS INSÄNDARE!

_____________________


Arboga kan få kulturskola
Frågan är: Var är musiken?

En konferens om Arbogas fritid och kultur hölls i slutet av förra månaden.
Kultur- och fritidschefen i Sala, Curt Hellman, medverkade. Och så var en rad lokala politiker och tjänstemän där, främst från just fritids- och kultursektorn.
Grupparbeten och diskussioner i stor grupp mynnade ut i en några formuleringar.
I första punkten står det: ”Skapa Arboga kulturskola, konst och dramatik. 2006-2009.”
Vart tog musiken vägen?
Jodå, den är kvar, enligt Håkan Harrysom som berättar:
–  Om vi kommer att få införa konstskola, kommer vi att byta namn till Arboga kulturskola.

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA MER

HARRY HOLM
2005/03/08
_________________________


Sven Larsson:

Orvar Alinder har läst min granskning slarvigt

Svenskt Näringslivs vd fick nyligen sparken och jag förstår dem som har fattat beslutet. Istället för att någon som var ansvariga för den oseriösa rapporten uppträder Orvar Alinder som Svenskt Näringslivs förlängda arm.

Denna rapport har enligt min uppfattning skadat vår kommun. Den ger sken av att vår kommun är företagsfientlig på flera sätt vilket är helt fel.

Det allvarliga är att rapporten har tio branscher och i åtta av dessa är Arboga med. Vi är med i den stora branschen tillverkning beroende på att någon har anmält att kommunservice periodvis utför sömnad, det man har gjort är att man har sytt ett par gardiner vid ett tillfälle. Nu studerar företagare i landet rapporten och ser att Arboga kommun har osund konkurrens inom tillverkning.

En företagare har anmält att kommunen har stöttat en trafikskola.

Sanningen är att man genom en sedvanlig offentlig upphandling som Grip Ab vann hade sådan utbildning på Vasagymnasiet. Detta känner Orvar Alinder till.

Men han protesterar inte istället raljerar han om min granskning.

Han vet också att hyran i medborgarhuset har höjts kraftigt. 965 kronor kostar det för en köpman att hyra för eventuell blomsterförsäljning i d-salen.

Om PRO eller en annan organisation hyr denna lokal får de betala 350 kronor.

Trots detta är det med i rapporten någon har noterat detta i den enkät som man erhållit från Svenskt Näringsliv. I motsatts till Orvar Alinder hävdar jag att detta inte är en förtroendefråga utan det är desinformation som skadar kommunen.

När centrala organisationer går ut med sina enkäter, som sedan rapporteras som någon form av näringsklimat, kan de som svarar komma med vilket byskvaller som helst och resultatet blir negativt för vår kommun och dess medborgare.

Många arbetar för att marknadsföra Arboga som en bra kommun att både bo och att verka i därför är det beklagligt att vissa personer jobbar i en annan riktning vilket inte gagnar någon utan tvärtom. En budbärare som är oseriös med uppgifter som skadar får fort ett dåligt rykte och det kanske inte var så fel att sparka Svenskt Näringslivs vd.

Sven Larsson (s)
Arboga

 

 

Lidl i blåsväder
Men Arbogaborna får tacka

Det fanns många farhågor när Lidl skulle komma till stan. Jag spred sådana jag också.
Vissa saker stämde, visade det sig, men fördelarna med billigare varor i hela stan överväger.

I förra veckan läste jag att Lidl misstänks för olagliga transporter.
Sveriges Åkeriföretag tycker att polisen ska kolla om inte den tyska dagligvarukedjan använder tyskregistrerade lastbilar och tyska chaufförer i sin distribution av varor till sina butiker runt om i Sverige.
Det önskas också utrett om Lidl följer de kör- och vilotider som gäller för yrkesmässig trafik.

Sveriges åkeriföretag, polisen, länsstyrelsen och skatteverket diskuterade detta vid ett möte i Halmstad i förra veckan. Särskilda regler gäller för "kvalificerad inrikestrafik" och det ifrågasätts alltså om Lidl-bilarna bryter mot dessa.

Det enda sätt jag kan tänka mig att detta påverkar oss i Arboga är att Lidl-varorna kan bli något lite dyrare.
Och då får vi väl bara söka oss till någon annan handlare. För nu ska alla sänka. Till och med Ica, som jag före jul visade låg skyhögt över Hemköp för en jämförbar varu-korg.
Men om inte tyska Lidl och danska Netto kommit till Sverige, tvivlar jag på att det blivit någon Ica-prissänknings-kampanj från den 7 mars, som det nu ska bli.

Så vilka chaufförer som än används så ska vi konsumenter bara säga tack, tack, till Danmark och Tyskland.

Tycker

HARRY HOLM
2005/02/28
__________________________


Polisens planer på
passfritt Arboga


Som jag berättade här på sidan den 17 februari så ska man inte längre få söka och hämta pass i Arboga. Riksdagsledamoten (kd) Torsten Lindström tog förra veckan tog upp frågan med Thomas Bodström.

–  Service för ansökan om och utlämning av pass hotas nu i stora delar av Sverige efter Rikspolis-styrelsens nya rekommendationer..
– Många kommer att få längre att resa för att söka om och hämta pass. Det beror ytterst på för små resurser i polisväsendet vilket hotar servicen till allmänheten.
– I mitt eget län hotas två pass-ställen, Hallstahammar och Arboga, och på ett tredje, Fagersta, kommer servicen att försämras.
Torsten Lindström betonade att staten har ett ansvar för passervicen i hela landet och att justitie-ministern ska ta det ansvaret.

Så långt politikern. För min del ser jag en trend. Och en usel och ologisk sådan. Det har blivit en sjuka hos samhällsorgan, landsting, kommuner etc, att prioritera pengar högre än allt annat.
Allt fler instanser närmar sig den punkt där de snart i logikens namn måste säga att de måste lägga ner sig själva för att de kostar pengar.
Organ som är till för att ge service, måste ju ge den servicen de skapats för att ge, annars är det ingen idé att de finns till.

På polisstationen i Arboga utfärdas omkring 1.400 pass om året, och detta av personal som i alla fall finns där och utför även andra sysslor. Och som känner sin stads invånare, vilket bland annat är en säkerhetsfaktor.
Att ta bort pass-servicen i Arboga är en åtgärd som är dålig för alla, för Arbogaborna, för Arboga som bostadsort (sämre serviceutbud) och för polisen, som förutom minskad goodwill mister en positiv kontaktyta med allmänheten.
HARRY HOLM
2005/02/25

KLICKA HÄR för att läsa frågan i sin helhet.
_________________________

Börja inte salta!

Jag läste i veckan om Stig Dahle-man, som har arbetat för Vägverket sedan 1967 och nu är konsult åt Luftfartsverket. Han sägs länge ha irriterat sig på hur snöröjningen sköts och tycker att man som på flygfält ska ta bort snön så fort den kommer.
  Stig Dahleman sade i intervjun:
   - De ska inte börja salta bort snön. Det är vansinnigt att välja den metoden.

Arbogapolitiker med sunt förnuft

När förslaget om att tillåta salt-ningen igen diskuterades i kommunstyrelsen var centerns, kristdemokraternas och opas representanter emot.
Jag har hela tiden hävdat att det här är ett budgeringsfel som både miljön och Arbogbaborna får lida av.
T.o.m. socialdemokraterna i Arboga skriver i sitt remissvar:
– Vi vill till att börja med deklarera att vår uppfattning är att ett större anslag skulle kunna avsättas i kom-munens budget så att snöröjning och halkbekämpning kunde hållas på samma nivå som idag.
Trots det uttalandet var socialde-mokraterna i kommunstyrelsen med på det förslag där saltning ingår, med motiveringen att anslaget för 2005 inte hade höjts i tillräcklig omfattning.

En rakryggad Arbogapolitiker hade sagt:
– Fullmäktige har tidigare beslutat att vi inte ska ha salt, detta och dom politiker som tog beslutet, ska vi respektera. Kostar det 150.000 kronor extra att inte ha salt, så tar vi det ur ett annat anslag, exem-pelvis för oförutsett.

Det vore extra logiskt, eftersom det för visst budgetfolk i Arboga kom-mun tydligen är en oförutsedd händelse att det snöar normalt om vintrarna.
HARRY HOLM
2005/02/23

 

______________________

Orvar A (m) svarar Sven Larsson (s)
(Sven Larssons insändare finns direkt nedanför denna text.)


Sund eller osund konkurrens?


Svenskt Näringsliv har nyligen presenterat en rapport om osund konkurrens. Resultatet visar att många kommuner bedriver s.k. osund konkurrens gentemot det lokala näringslivet.
Enligt rapporten är Arboga kommun en av de kommuner i landet som toppar denna lista. Sven Larsson har granskat rapporten och hans granskning bekräftar att det förekommer illojal konkurrens, även om Sven Larsson försöker bagatellisera detta med att det handlar om (citat) ”en liten verksamhet”,
2service till allmänheten”, ”praktiska åtgärder”, ”rationella insatser”, ”lönsamt för kommunen” etc.
Trots dessa medgivanden i sak, så kommer Sven Larsson till slutsatsen att rapporten är (citat) ”felaktig och oseriös”.
Den fråga som Svenskt Näringsliv ställde till näringsidkarna var om man ”upplever” att det förekommer osund konkurrens och ”om detta är ett problem” för den enskilde näringsidkaren.
Man efterfrågar således en subjektiv upplevelse av dessa omständigheter.
Seriös eller inte, så visar dock rapporten på att det råder en allvarlig förtroendeklyfta mellan Arboga kommun och ett flertal av de lokala näringsidkarna.
Ett sådant förhållande måste ändå tas på allvar och inte bara viftas bort som om problemet inte existerar.
Hur denna klyfta skall överbryggas måste snarast bli föremaål för ingående analys och självprövning från ömse håll.
Därför är det mycket viktigt att förtroendeskapande åtgärder kommer till stånd snarast möjligt så att grund för misstänksamhet gentemot Arboga kommun undanröjes.
Om inte dessa åtgärder vidtas, så kommer sannolikt misstroendet gentemot kommunen att kvarstå hos en del näringsidkare.
Sven Larsson avslutar med att hävda att Svenskt Näringsliv bör be Arboga kommun om ursäkt.
Jag har svårt att förstå detta krav. Osökt kommer jag att tänka på ett talesätt från antiken: "Om inte budskapet passar, så skjut budbäraren.”

Orvar Alinder, Arboga ( m )
__________________________

Sven Larsson:

Svenskt Näringsliv har gjort en oseriös rapport om osund konkurrens i kommuner som bl. a. drabbar Arboga!

Svenskt Näringsliv har nyligen släppt ut en rapport om den s.k. osunda konkurrensen från kommuner i landet.

Resultatet visar att Skellefteå och Älvsbyn har osund konkurrens inom nio av tio branscher, följt av åtta kommuner i åtta branscher som delar på en tredjeplats, en av dessa är Arboga. Efter en granskning av underlaget finner jag att det finns många fel varför jag anser att rapporten är oseriös.

Tillverkning: Periodvis sömnad av gardiner "gratis". Kommunservice har sytt ett par gardiner till lönekontoret.

Byggverksamhet: Kommunen utför rep. och underhåll på egna lägenheter och lokaler. Min granskning visar att det är en för liten insats för att läggas ut liksom i Köping som inte är med i rapporten betr. denna bransch.

Partihandel: Säljer badkläder på Ekbacksbadet.
Detta är en ren serviceåtgärd för de som har glömt badkläder.

Hotell och restaurang: Bransta Café. I den gamla brandstationen finns Ungdomens hus och man har en liten kaféverksamhet

Transport, magasinering: Eget åkeri. Kommunen har egen bil för att köra ut mat från kök till skolor och äldreboende samt kör ut varor till andra verksamheter.
Detta är en rationell verksamhet med kommunens egen bil som är lönsamt för kommunen och det gäller enbart kommuntjänster.

Fastigheter, uthyrning &företagstjänster: Subventionerade hyror till tillfällig handel i kommunägda lokaler. Kommunfullmäktige har beslutat om hyror i Medborgarhuset. T.ex. D-salen kostar för en köpman 956 :- kronor vilket skall jämföras med en ideel förening som hyr samma lokal för 350 kronor per dag.

Vård, skola och omsorg: Kommunen stöttade en ny trafikskoleverksamhet i staden.
Efter en sedvanlig offentlig upphandling erhöll utbildningsföretaget Grip AB uppdraget.

Sammanfattning: Svenskt Näringsliv borde ha granskat de uppgifter som man har fått in men det gjorde man inte utan nu ligger rapporten på nätet och finns i tusentals bokhyllor tyvärr.
Var och en kan se att min granskning visar klara felaktigheter, vilket innebär att Arboga kommun felaktigt får skylta med att vara en kommun som tillhör de ledande betr. osund konkurrens. Det finns många i vår kommun som arbetar på olika sätt för att marknadsföra Arboga positivt. Det är både företagare och andra yrkesgrupper samt kommunrepresentanter. Tyvärr har Svenskt Näringsliv skadat

Arboga kommun med denna oseriösa rapport, som för mig, vad gäller grunden för att placera Arboga i åtta branscher, för tankarna till tv-programmet "Parlamentet" med tanke på bl.a. ett par gardiner.
Arboga har tappat många jobb beroende på nedläggningar och vi är i mycket stort behov av att flera företag kommer hit, men bilden av Arboga har skadats.
Svenskt Näringsliv borde be Arboga kommun om ursäkt.
SVEN LARSSON

___________________________

 



Lönsamt att satsa på Vasagymnasiet!

Det är viktigt att Arboga kommun inte bara satsar på attraktiva bostäder i sin marknadsföring. Det är minst lika viktigt att också marknadsföra fördelarna med en god barnomsorg och skolor som håller hög kvalité om vi skall få fler människor att flytta till Arboga. Ju fler människor som flyttar till Arboga dess större skatteintäkter till kommunen.

Vasagymnasiet brottas med vikande elevunderlag.
Så långt vi kan förstå finns det redan idag hög lärarkompetens på Vasagymnasiet som mycket väl kan konkurrera med gymnasier på andra orter. Vad som saknas är ett lämpligt sätt att marknadsföra skolan och dess olika utbildningar.

För att inte Vasagymnasiet skall förlora ytterligare elevunderlag måste dessa insatser sättas in NU. Det räcker inte med några vanliga textsidor om man skall locka ungdomar att välja Vasagymnasiet när andra gymnasier satsar på påkostade prospekt som ger ung-domar och föräldrar inbjudande och positiva bilder av dessa andra gymnasier.
De utbildningsalternativ som idag finns och som kommer att erbjudas till hösten måste introduceras och marknadsföras på ett professionellt och effektivt sätt utan ytterligare dröjsmål.

Vi vill gärna att elever från 9: an ska finna ett fortsatt utbildnings-alternativ på Vasagymnasiet som både intresserar och passar de individuella behoven.
Ett sätt är att i tid planera för att t.ex. låta eleverna i grundskolan prova på att gå som elever på gymnasiet under någon vecka. Undervisningen bör göras av lärare från gymnasiet.

Ju fler elever som väljer Arboga som studieort, dess mindre om-kostnader för interkommunala avgifter till andra kommuner. Kostnaden för en gymnasieelev som studerar i annan kommun varierar mellan cirka 80 000 och100 000 kr per år.
Vi ser också fram emot att en gymnasiefriskola etableras i Arboga. Konkurrensen skulle stimulera till ett attraktivare Vasagymnasium. En rapport från skolverket fastslår också att kommunala gymnasieskolans kvalitet ökar vid konkurrens-utsättning.

Anders Bjurström ( m ) Jonas Wennberg ( m )
2005/02/16
_________________________

När politiker känner sig hotade av sanningen om sig själva...

Det har kommit till min kännedom att vissa av politikerna i Arboga kommunfullmäktige kände sig hotade - ja just det ordet användes -
av mitt löfte att på den här siten, www.arbogasidan.se
berätta om vilka som röstade hur när det gällde Nygatans framtid.

Vad har vi för politiker och vad får vi för demokrati när dom som bestämmer är rädda för att folk ska få veta vad respektive politiker anser i en viss fråga?

Det är skrämmande, detta är ett verkligt hot mot hela vår demokratiska princip och bidrar dessutom i hög grad till det omtalade politikerföraktet.

Att ställa upp i demokratiska val och sedan inte våga stå offentligt för sin åsikt eller sitt röstande i en så jordnära fråga som om en gata ska vara gågata eller inte...
... det tycker i alla fall jag är rena botten.

HARRY HOLM
2005/02/07

KLICKA HÄR
för att läsa historien om hur Nygatan blev gågata för alltid
och vilka som bestämde det.

____________________________

   
 
 
 
   
 
 
 
   
 
 
 
   
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




wrap-script-literals: no

  

wrap-script-literals: no
**


wrap-script-literals: no


TIDIGARE ÅSIKTER
(Vissa ständigt aktuella )
****************************************
FÖR ATT LÄSA EN ÅSIKT NEDAN:
KLICKA PÅ DEN RUBRIK DU ÄR INTRESSERAD AV
I NEDANSTÅENDE KORTA URVAL
ELLER SLÅ IN ETT SÖKORD I DIN DATOR !

**

Sämre service är
Postens måtto idag


Posten är sedan något decennium mer sällan något det talas gott om, utan oftare en driftkucku.
Folk brukar skoja om "Ju högre porto, desto sämre service."Precis som hos många andra samhällsinstanser, kommuner, landsting och deras underavdelningar, talas det numera mer om Besparingar än om Service.

Det har låtit:
– Hur ska vi spara?

När frågeställningen borde vara:
– Hur ska vi kunna göra det bättre för de människor som det är vår enda uppgift att serva. Ett av skräckexemplen var när posten började med lådsamlingar på landsbygden.
På många håll bor endast äldre människor kvar, som oberoende av hälostillstånd måste vandra långa sträckor i regn och rusk för att få hämta sin post i brevlådan.
Regelvidrigt enligt såväl EU-direktiv som sunt förnuft.

EU skriver tydligt att posten ska levereraa "vid varje fysisk persons bostad" (undantag får, enligt direktivens anda, i stort sett bara göras för den som bor på en ö dit isläget gör det svårt att ta sig). Men i stället för att titta på bestämmelserna går Posetn i Arboga ett steg längre mot vad EU har bestämt:Nu tänker Posten drabba även Arbogas villaområden med så kallade lådsamlingar. På vår sida gatan kommer boende i två hus att få gå till det tredje huset. Där ska våra lådor vara.

Det är inga större avstånd och motionen behöver jag säkert. Men det är principen: Sämre service.Det finns säkerhetsaspekter också. Att gå från ytterdörren till det egna grindhålet, som det är nu, innebär inga större trafikrisker.
Men att kliva iväg bland bilar på en trottoarlös gata en hal vinterdag innebär utan tvekan fara.Ibland händer det också att man får värdefull post.
Och när min låda sitter tillsamans med flera andra utanför min nordligaste grannes garagelångsida, då har jag förvisso inte samma uppsikt över min post som när jag som nu kan kolla lådan från köksbordet.HARRY HOLM
2005/11/30

___________________________

TIDIGARE ÅSIKTER:

MÖRKA NOVEMBERTANKAR

November. Mörkt och kallt. Som det brukar vara.

Makthavare. På piedestaler. Åtminstone hos sina tillbedjare.

Jag brukar inte använda ordet patetiskt. Men efter att ha sett inläggen i ortstidningen, där socialdemokrater indignerat utgjuitit sig till Den Helige Statsministerns försvar, så hittar jag inget snällare ord.Däremot finns det skarpare och därmed kanske mer befogade uttryck att ta till.

När nu Bbl/AT har en krönikör som vågar och tillåts skriva sitt hjärtas mening, då tar sig potentater som Göran Magnusson tid att författa insändare. Inte främst i sakfrågan dock, utan till försvar för den person som en gång i tiden kallades för Katrineholms-stalin.
Och då bränns det, då blir demokratin svedd i kanten.
För om det finns folkvalda som så starkt ogillar att makthavare granskas, då nalkas vi forna Sovjet.
Om det betecknas som närmast kriminellt att de styrandes idéer stöts och blöts i en ortstidning, då har en farlig mentalitet växt in i de partitrognas hjärnor.
Då har dessa inte fattat vad demokrati är.
Och då är det frågan om inte också det ledet i partinamnet förlorat sitt varudeklarerande värde.

HARRY HOLM
2005/11/17

__________________________

TIDIGARE ÅSIKTER
__________________________

Det finns inget mer konservativt än gamla sossar, sas det en gång i tiden. Men då var det bara en blygsam kantring mot "vi har det bra som det är" bland enskilda personer.
Nu för tiden är högervridningen i det så kallade arbetarepartiet så markant att ingen kunnat förutse omfattningen.
Lokalt har vi fått ännu ett bevis i dessa dagar, när moderaterna i stan skryter över hur många av deras förslag sossarna svalt.

En – nu redan många år gammal – borgerlig regel som landets socialdemokrater har, är att absolut inte höja skatten.
Besparingar har blivit ledstjärnan, och ett till högerspöke förvandlat socialdemokratiskt parti nedrustar därför välfärden, speciellt för de mest utsatta. Låt mig slippa räkna upp vilka, listan skulle bli för lång.
Och så blir det när skattesatsen är helig.

För att på något sätt komma runt problemen försöker Arboga kommuns ledning nu andra vägar. Till exempel genom att höja avgifter.
Aktuellt för nästa år är en närmast 20-procentig höjning av vattenpriset.
Det kommer hårdast att drabba dom som har det jobbigast ekonomiskt, till exempel barnfamiljer som ju gör av med mer vatten än andra och som dessutom har högre levnadskostnader i övrigt. Och som därmed blir lidande av både den rörliga och den fasta avgiftens nivå.Kostnaderna för den kommunala servicen skulle fördelas mer rättvist med en skattehöjning, för då fick den som tjänar mest betala mest, och den med låga inkomster fick bära en mindre börda.

Om det så kallade arbetarepartiets styrande kunde slakta sin heliga ko och tillåta skattehöjningar, då kunde kommunerna återigen börja måna om alla sina invånare på det sätt som var meningen, på det sätt som var idealet när Erlander och Sträng styrde och ställde.
Nu styr borgarna. Eller i alla falla de borgerliga idéerna. Oberoende av vem som framför dom.HARRY HOLM
2005/11/09
____________________________

Om ett vägbygge i Brattbergsbacken

Jag färdas rätt ofta "nerför Brattbergsbacken", och då menar jag vägen som går från Västermo och in mot stan via Västerleden och Strömsnäsbron.
Lika ofta åker jag åt motsatt håll.

Jag har mångåring erfarenhet av den vägen och dess fällor och när det gäller kommunens åtgärder i området så påminner de mig om en gammal tryckfelshistoria.
Men jag återkommer till den.Jag råkade komma uppför backen den där dagen då en dam och en hund blivit påkörda i korsningen med Västermovägen, alltså där man från vägen mot Västermo svänger in på Västermovägen, dvs in på den väg från vilken det finns infarter till Asplunds Ica.De påkörda låg vid vägräcket till höger när man åker uppför backen, dvs där gångvägen från Strömsnäsområdet mynnar ut.Redan innan men ännu mer efter den olyckan har jag, vid färd uppför backen, tänkt på hur svårt det är att se om det kommer någon från den gångvägen. Efter olyckan skulle kommunen agera. Men de ansvariga hade fattat fel och trodde att påkörningen skett utanför själva Asplundsinfarten, och gjorde där avsmalningar och vägbulor med mera som krånglat till trafiken rent otroligt.Nu i höst skulle dock misstaget rättas till, i form av åtgärder där olyckan verkligen skett. På vägen ut mot Västermo.Fast vad jag kan se så gör man fartdämpande åtgärder bara för de bilister som kommer uppifrån söder, som har bra sikt över korsningen.
Däremot verkar det inte bli någon åtgärd som i tid dämpar farten på de bilister som kommer nerifrån stan. Och det är dom som har svårt att se om det kommer någon från höger, från gångvägen, där olyckan inträffade.Så har jag inte fattat nuvarande vägjobb fel så har vi här en parallell till den gamla tryckfels-historien. Den var så här: En staty gjord av marmor hade avtäckts i en offentlig lokal i den lilla staden.
I referatet i ortstidningen hade det blivit fel, så nästa dag kom rättelsen:
Statyn som avtäcktes var naturligtvis inte av farmor, utan av mormor.
HARRY HOLM
2005/11/07

 

 

En titt i lokalpressen

Positiva nyheter är inte så vanliga men väldigt välkomna.
Därmed inte sagt att man ska bli så glad att man glömmer att fundera över vad som ligger bakom, vad som står mellan raderna så att säga.
Som detta med att det är borta nu, det många miljoner stora underskott som kommunen tidigare i år befarade.
En stor del i att det nu är bättre har Besparingarna.
Men då tänker jag:
Kommunens utgifter är ju till för invånarnas bästas skull. Går det då att spara miljoner utan att det försämrar servicen på ett eller anant sätt?
Det tror inte jag. Men rätta mig om jag har fel.
Och så läste jag artikeln om en kvalitetsundersökning hos det stora bolag som driver två av Arbogas äldreboenden.
Det visade sig att dessa två – Götgården och Strömsborg –  fick bättre betyg än bolagets övriga runt 100 anläggningar.
Men jag såg ingen riktig analys av hur det kunnat bli så.
För mig kan det bara betyda en sak:
Anläggningarna och inte minst personalen, som det privata bolaget fick ta över från Arboga kommun, är bättre än bolagets genomsnittliga verksamhet.
Äras den som äras bör.

HARY HOLM
Oktober 2005
_________________________

Köping tar det igen!

Så var det dags igen. Och vi släpper inte frågan. Så snart ett nytt – om än litet – steg tas på vägen att göra Arboga till en stadsel i Köpings kommun, då berättar vi det här på @rbogasidan.

Inför nästa veckas sammanträde med Arboga kommuns fritids- och kulturnämnd visar det sig att Arboga, Kungsör och Köping "sedan en tid har diskuterat att ha en gemensam server för sina bibliotekssystem, placerade i Köping."

De tekniska frågorna anses vara lösta av respektive it-enheter, står det också i handlignarna.
Fritids- och kulturförvaltningen föreslår att Fritids- och kulturnämnden på tisdag i nästa vecka "för sin del ger sitt godkännande till samgåendet".Jag är inte särskilt teknisk av mig och det kanske mest är lokalpatriotismen som gör sig gällande, men jag kan inte låta bli att påpeka att det kan vara värt att mer noga kolla upp om det här verkligen är det bästa för Arbogabiblioket, för dess bibliotekskunder och för Arboga kommun.Exempelvis är säkert någon form av sysselsättningstillfälle förknippad även med denna centralisering.
Och jobben ska vi vara rädda om i staden vid Arboga å.
HARRY HOLM
2005/10/10
_________________________

Kan någon rädda
Arboga Tidnings kvalitet ?

EN DAG FÖRRA månaden kom Olle Wallström och fikade hos oss. Ja hans fru Siri var också med förstås. Men det var Olle som var min direktör när jag i början av 1960-talet arbetade på Arboga Tidning i tidningens egna hus vid Trädgårdsgatan.
Där gjorde vi på Wallström-marnas tid Sveriges största tidning (störst på bredden, 8 spalter och bred marginal), fast inte sällan med bara 8 sidor och utgivning måndag, onsdag och fredag.

MED OLLES BROR Tord Wallström som chefredaktör fick jag lära mig journalistikens själ. Och detta med pressen som överhetens övervakare.
Samtidigt satte vi en ära i att bara ha nyheter från trakten. Om vi någon dag måste fylla någon sidglugg med ett TT-telegram från en annan del av Sverige upplevde vi det som ett misslyckande.
För namnet var Arboga Tidning. Arbogas tidning, alltså.
Det var intressant nu i september att av Olle bli påmind om turerna med Arboga Tidnings ägarbyten, där sista steget – in i Ingress Media – visar sig bli den journalistiska dödsstöten mot en gammal stolt avisa.

I ONSDAGENS Bbl/AT fanns en enspaltig notis om att tidningens chefredaktör ska sluta.
Det ser jag som ännu ett steg på vd Lundbergs journalistiska nedrustning av vår ortstidning.
Ann Lystedt – Journalist – försvinner, samtidigt som allmänhet och politiker allt mer ska fylla de av tidningens utrymmen som hittills skötts av yrkesfolket, reportrarna.

ANN LYSTEDT släpper alltså chefsredaktörsstolen. Och jag frågade henne om hur åren på Bbl/AT har varit?
– Tiden har varit fantastisk på massor av vis, summerar hon.
Och så frågade jag vad det nya systemet som ska införas innebär.
Ann Lystedt svarar:
– Företaget går in i ett nytt skede genom framtidsprogrammet Lokaltidning 2010, där tidningen kommer att rymma fler lokala röster än hittills.

INGRESS MEDIAS verkställande direktör Göran Lundberg började för några år sedan med att skrota pressfotograferna i sin koncern. Journalisten skulle göra allt, skriva, fotografera och redigera.
Eftersom arbetsdagen bara har en viss längd går sådant förstås ut över den journalistiska kvalitén. För det är faktiskt annat när fotografen får koncentrera sig på att få fram bra bilder, när reportern har tid att skriva väl underbyggda och genomtänkta artiklar, och när redigeraren kan fokusera på att presentera text och bild på ett sätt som gör att läsarna attraheras av tidningssidorna.

FÖRDELEN MED rollförändringen i Ingress Media blev att vi fick ett trevligt annonsblad, Magazin KAK, initierat och drivet av folk som tidigare jobbat på Bbl/AT.
Men journalistik-skrotaren Göran Lundberg ger sig inte. I senaste numret av Tidningen Journalisten berättar han om planer på att låta mer av läsarnas texter och bilder ta plats i hans tidningar, i till exempel Arboga Tidning alltså.
Han kallar det Utvecklingsprogrammet Lokaltidning 2010.
Av en intervjun med Ann Lystedt i Bbl/AT framgår det att det programmet har del i hennes beslut att lämna skutan.

I TIDNINGEN JOURNALISTEN visar Göran Lundberg hur han tänkt. Han tror till exempel inte att man kan få högre hushållstäckning genom att ha bättre innehåll i tidningarna! Däremot genom att låta läsarna få in sina texter och bilder.
I samma tidning säger en av de anställda på Bbl/AT:
– Men om andra ska skriva i tidningen finns det risk att läsarna inte kan skilja det som är professionell journalistik från andra texter.

JUST DET. Den kritiska granskning som en journalist är tränad till och har skyldighet att göra, var finns den när privatpersoner/politiker/företagare skickar in sina mer eller mindre förklädda subjektiva budskap?
Vem vill läsa en tidning som bara har mina kyrkliga referat, Birgit Johansson pensionärsförenings-resor, Dan Karlssons empatiska men dock partipolitiska inlagor,etc. Visst ska det finnas sådant. Men inte som dominerande inslag. Och alltid då varude-klarerat som utifrån kommande material.
Förutom annonssidorna, ett måste för ekonomins skull, ska de professionella journalisterna fylla alla andra sidor, och då granska makthavarna och deras beslut, men även – speglande både ont och gott –  göra nedslag i föreningar, på arbetsplatser och i övrigt i folks vardag.

MEN DET VET alla. Även Han Som Bestämmer.
Så vi kan väl säga som det är. Vi genomskådar Göran Lundbergs försök att konstruera press-fiolosfiska ursäkter för besparingar.
Sparkade fotografer för fem år sedan, i framtiden gratistext från privata i stället för från avlönade journalister, det ger mindre med utgifter och ökar därmed vinsten.

INGRESS MEDIAS ägare VLT är börsnoterat.
Det viktiga är därför inte att göra bra tidningar, utan att visa fina siffror på börsen.
Det förlorar Arboga Tidnings läsare och därmed hela Arboga på.
Så bevare mig för tidningsägare.
Tacka vet jag tidningsmän.
Som bröderna Wallström.

HARRY HOLM
2005/10/05
_______________________


TIDIGARE ÅSIKTER:

De får nu nobelpris för något som veterinärerna vetat i ett halvsekel

På måndagen den 3 oktober 2005 berättade nyhetsprogrammen att årets nobelpris i medicin går till Robin Warren och Barry Marshall.
De får priset för att de 1982 upptäckte att magsår inte orsakades av stress, som vi fått lära oss, utan av en bakterie.
Det hade veterinärerna då vetat i nästan ett halvt sekel.Dr Joel Wallach kan Du läsa mer om på @rbogasidans hälsosida (www.arbogasidan.se/halsa.htlm).
Han är också utbildad som agronom och veterinär och sade för flera år sedan så här i ett föredrag:

– Har ni hört talas om magsår? Det anses komma av stress. Vi veterinärer vet sedan mer än 50 år tillbaka att magsår, åtminstone hos grisar, orsakas av en bakterie i magsäcken som heter Helicobacter pilori och att den i enstaka fall kan utveckla magsäcks-cancer.
–  Eftersom vi inte har råd med dyra operationer på Mayokliniken, då hade köttpriset åkt upp till 550 kr per kilo, lärde vi oss att ett spårämne som heter vismut och tertracyklin kunde bota magsår. Det kostade fem dollar att bota en gris med detta.

Så långt dr Wallach. Och det får mig att fundera, speciellt som jag läst andra delar av hans föredrag, om andra sjukdomar.
Borde man egentligen inte gå till veterinären i stället för till doktorn med sina krämpor?

Djuren i ett jordbruk är värda pengar, de måste hållas friska. Med en människa är det oftast så
– speciellt under uppväxten och på ålderns höst –  att han eller hon kostar pengar i stället för att – som en gris – ge pengar.
Vi människor har nog för lågt kilopris för att orsaka lika framsynt forskning som veterinärvetenskapen och det sunda bondförnuftet genererar.

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA MER!

HARRY HOLM
2005/10/04
___________________________
_______________


Ska politikerna få (för)störa Arboga kommuns framtid?

VISS FÖRVÅNING måste jag erkänna att jag upplevde, när jag förstod att majoriteten i Arbogas kommunstyrelse inte ifrågasatte i varje fall underlaget till förslaget om gemensam administration för Arboga, Köping och Kungsör.

Jag menar, nu när Olle Y är med och det veterligt finns kloka människor av olika färg i kommunstyrelsen, så skulle det i alla fall ha blivit återremiss – även om total skrotning av försalget hade varit det enda raka.

OM DET NU är så mycket prestige i att inte ifrågasätta den tjänsteman som för Arbogas del skrivit under förslaget, så skulle en sund kommunpolitiker i alla fall ha begärt att den slutliga besparingen (år 2011) skulle vara proportionellt efter de tre kommunernas invånarantal.

Och en klok politiker skulle ha vägrat att ta beslut i den här riktningen utan att ha redogörelsen för hur många administrativa arbetsplatser det blir i var och en av de tre kommunerna när kommunalförbundet är verklighet.
Och då förstås i en jämförelse med hur många av den sortens arbetsplatser som idag finns i Arboga, Köping resektive Kungsör.

JAG UNDRAR slutligen hur socialdemokraterna och deras vapendragare i kommunstyrelsen kan se sina väljare i ögonen, sedan de nu blint svalt ett förslag som gör att första året, 2006, Köping sparar nära 2 miljoner kronor och Arboga kommun knappt 40.000 kronor.

Siffrorna står på sidan 40 i de papper Arbogapoltikerna i tisdags hade för beslutet. Så dom kan inte komma om något år och säga att dom blev lurade av utredarna.

På samma sida står också slutsummeringen som visar att Köping tjänar mer per invånare på den föreslagna organisationen, än både Kungsör och Arboga.

SOM GRUND FÖR min skepsis inför förslaget till administrativ samverkan i ett kommunförbund (i förlängningen Arboga som en stadsdel i Köpings storkommun), finns alltså min starka tro på att Arboga klarar sig på egen hand, ja klarar sig bättre på egen hand, på grund av sina positiva särdrag av skilda slag.

Och framför allt unnar jag som sagt inte Köping ett enda arbetstillfälle till på Arbogas bekostnad.
Det har varit nog av sådant. (VMK, VMR, Räddningstjänsten etc)

HARRY HOLM
2005/06/02

__________________________

 

______________________________________________


Medeltidsstaden Visby i ena utkanten och medeltidsstaden Arboga i den andra utkanten.
Ett sånt län har dom tänkt sig för framtiden!

Länen kom ju till för att dåvarande kungahus skulle ha lättare att ta in skatter från folket.
Nu är skatteindrivningen datoriserad och för de styrande tycks länen mest vara bra för att ha någonstans att placera poltiker och andra som bäst-före-datumet gått ut för.

Vi har i veckan fått de första signalerna om hur en länsreform skulle kunna se ut.
I stället för att skippa länen, som jag tjatat om i årtal, gör man större län i stället.

Att kalla dem för regioner tar inte bort intrycket, att man vill ha kvar länstanken, men med färre enheter, detta för att få mer centraliserad byråkrati.

Så jag tror att även region-cheferna, dvs "landshövdingar-na" i de nya större länen får svårt att få "audience" på de viktiga ställena i Bryssel.
För hos EU ser man till områden och orter som mer naturligt hör ihop.

Och det gör inte exempelvis Stockholm och Arboga, varken mentalt eller ekonomiskt eller kulturellt eller vad gäller näringsliv/arbetsliv.

Med Visby däremot har Arboga en viss samhörighet. Men Gotland ligger så avlägset, ur Arbogabornas synpunkt.
Det är så mycket som har kommit emellan...

HARRY HOLM
2005/09/22

___________________________

 

TIDIGARE ÅSIKT:

Tack för reaktionerna på mina artiklar om ”Arboga universitet”. Först skrev Olle Ytterberg mycket instämmande.
Sedan kom e-post från den flitige debattören Carl-Olov Persson, också instämmande med med tillägg av sina tidigare presenterade tankar om företag och välutbildade invandrare så att ”våra orter i KAK hamnar i smöret”.
Carl-Olov Persson försöker också vidga min snäva Arbogasyn med orden:
– Det handlar om mycket mer än universitet. Det handlar om att få regionen att betyda något stort för hela Sverige.

Jodå, tänkte jag – men såg framför mig fler rutiga flottar i Stockholm och kunde inte riktigt tända till på den framtidsvyn.
Så jag summerade i ett svar till herr Persson:
– Universitetet är för Arbogatrakten under överskådlig tid Den Enda Vägen till utveckling.
– Sedan flera år tillbaka är det så här: De enda kommuner som ökar invånarantalet i Sverige är högskole/universitetsorterna.

Så nog bör vi i Arboga tänka mycket vänliga tankar om planerna på en sammanslagning av Örebro Universitet med Mälardalens högskola.
Och ett Campus Arboga mitt i allt detta.

HARRY HOLM
2005/08/30
__________________________

En sån chans får Arboga aldrig mer

Nu gäller det att vara förberedd och ligga på


Det vore en skandal om inte Arboga kommun var – eller tog sig rätt att vara – remissinstans i planeringen för ett nytt storuniversitet.
Den 1 september ska remissvaren vara inne och den sista september fattas principbeslutet.

Beslutet väntas bli en sammanslagning av Örebro Universitet och Mälardalens högskola.

Dessa läroanstalters tyngdpunkter ligger idag i Örebro, Västerås och Eskilstuna.
Mitt i den triangel som dessa tre städer bildar finns Arboga.


För de många anställda som har, eller kommer att få, arbetsuppgifter på mer än en av de tre stora orterna, är självklart Arboga den logiska stationeringsorten, och/eller bostadsorten.

Men, snälla kommunledning, det är bråttom. Det gäller att ligga på. Och att vara förberedd.

En proffsig utredare och en erfaren lobbyist lönar sig säkert, även om det teamet skulle kosta mycket mer än både flottbesök i Stockholm och stickspår till Marieborg.

HARRY HOLM
2005/08/22
--------------------

En del av underlaget har utredarna och ni övriga läsare redan på den speciella och innehållsrika
universitetssidan
dit ni kommer genom att
KLICKA HÄR

___________________________

Ynkligt agerande
av Arbogapolitiker

I flera år har den tydligen suttit anslagen, lappen med personalens förmåner vid Ekbacksbadet.

Trots det stod fritids- och kulturnämndens ordförande i SVT Tvärsnytt och påstod att hon inte vetat om systemet.

Är det sant, så är det ett anmärkningsvärt ointresse för den verksamhet hon är satt att råda över.

Än värre var det att i TV höra indignationen i hennes röst, när hon lastade över ansvaret för rabatterna på personalen.

Vilken skillnad det kan vara på s-politiker i Arboga!

P-O Nilsson ställde upp för de anställda.
Han skulle till och med – som varje seriös arbetsgivarrepresen-tant – ha försvarat dem även om de hade gjort fel.

Nu har de inte gjort något fel, utan trott att allt var sanktionerat, inte bara av närmaste chef utan också av politikerna i nämnden, eftersom dessa haft hur god tid på sig som helst att om inte höra om, så i alla fall se anslaget med förmånerna i badhuset.

Om sossarna får bestämma i Arboga efter valet nästa år, så är det då hög tid att nominera en ny ordförande i fritids- och kultur-nämnden.

Fast jag rekommenderar ett byte redan nu. För sådär gör man bara inte...

HARRY HOLM
2005/08/19
___________

I konsum tänker man inte – där handlar man


I veckan fick vi ett erbjudande med rabattkuponger adresserat till dem som har Coop MedMera-kort.
Där finns blad efter blad med varor avbildade, samt med stora siffror uppgift om hur mycket rabatt man med kupongen får på respektive förpackning.
Men ingenstans står det vad förpackningen kostar.

Så när jag sitter vid köksbordet och tittar i veckans häfte från Coop, så ser jag exempelvis att det är 10 kr rabatt "vid köp av 2 valfria 300-500 g Havrefras/
kalaspuffar".
Och det säger mig ju inget om vad jag får betala för dessa två paket, jag vet alltså inte om det är värt den där tian att åka till Coop. Till exempel kan utgångspriset innan rabatt vara högt. Och då...

Så jag skrev till chefen för Coop Sverige AB, Tomas Evertsson, och frågade:
– Kan detta verkligen vara enligt Coop Sveriges policy?

Svar fick jag från Thomas Evertsson. Om det var svar på min fråga eller inte, det får läsaren avgöra. Men så här skrev han:
– Tack för mail! Beroende på att ordinariepriser varierar något mellan olika geografiska områden och butikskedjor är det tyvärr omöjligt att för den enskilda varan informera om vad priset exakt blir med rabatten.
– Prisskillnaderna mellan olika områden är idag verkligen inte stora men de finns där bl a på grund av skillnader i logistikkostnader. Prisskillnaden mellan olika kedjor (ex vis Coop Extra mot Coop Nära) finns där p g a skillnader i säljkostnader (Coop Extra hanterar stora volymer på ett effektivt sätt och kan därmed pressa ordinariepriserna på ett mer påtagligt sätt).
– Alternativet är att gå ut med erbjudanden till ett extrapris som gäller överallt (precis som i de vanliga veckobladen) - dock får man då istället leva med att det ordinarie priset inte kan anges.
– Den folder som vi nu i veckan distribuerar till hushållen är av många kunder och medlemmar ett uppskattat erbjudande, det vet vi från erfarenheter och respons från bl a förra året. Det handlar om ett av de få tillfällen under året när våra fyra kedjor erbjuder samma varor till ett attraktivt pris.

Med vänlig hälsning//
Thomas Evertsson
Coop Sverige AB

Jag kunde bara replikera med följande:

Tack för svar,
men jag tycker att det är oetiskt att inte tala om varans pris i utskickad reklam
+ att kupongblocket kanske är en mindre bra investering för er,
eftersom det inte får mig att åka till coop och handla,
eftersom jag inte vet varornas pris - vilket kan vara lägre i en mer närbelägen butik.
Till exempel.

Ha det bra!
Hälsningar
HARRY HOLM
2005/08/17
____________________________

Farligt lång semester

Cyniskt sett så drabbar det ju inte kommunkassan. Men det drabbar ekonomiskt sett landstinget, som finansieras av samma skattebetalare. Och det drabbar framför allt dom som kommer att gå med gips och skruvar i brutna ben och armar.

Semestrarnas fel? Ja, något måste ansvariga förvaltningar skylla på, när vi i allmänheten klagar över alla gropar som finns på gator och vägar.
För inte kan det vara så att dom som styr vägunderhållet medvetet vill att människor ska cykla eller mopeda omkull i de många kratrarna?

Ta bara en så starkt trafikerad plats som korsningen Österled - Kapellgatan, där det strax väster om Kapellgatan länge tillåtits vara farliga "gropar" i Österleds vägbana.
Listan kan göras lång inne i stan

Och även om viss lappning skedde i början på den varma perioden, så är det nu en hel del farliga hål igen. i vägen till Skogsborgskyrko-gården.

Så i den frågan motionerades det förgäves i kommunfullmäktige.

Det vore dock intressant att se vad som hände, om någon av de för vägunderhållet direkt ansvariga olyckadees lite lagom i någon grop i stan eller vid Skogsborg.

Då skulle nog semesterperioden kortas för gatuarbetarna i Arboga.

HARRY HOLM
2005/08/12

___________________________

Minnet av en epok i Arboga

Ett två tre, så var den borta. den gamla busstationen vid Räntmäs-targatan. En epok är över för gott.

Här stannade Örebrobussarna. Här har jag tusentals gånger lämnat kuvert med bilder eller filmrullar som skulle till Nerikes Allehanda i Örebro.
Ofta anlände jag i sista sekunden. Då och då måste jag till och med åka ifatt bussen för att försöka nå den vid hållplatsen vid Fårtallen. Men för det mesta blev det att lämna över kuvertet till de trevliga, serviceinriktade chaufförerna vid Räntmästargatan.

Nu är inte bara detta, utan också själva busstationen ett minne blott.

Busstationen har ersatts av den moderna nya stationen, som till råga på allt utan ett ord invigdes av Sveriges konung.

Och vid Räntmästargatan ska det bli bostäder. Kanske till och med för hitflyttande Öreboare ...

HARRY HOLM
2005/07/22

KLICKA HÄR FÖR ATT SE BILDERNA
________________________________


Varför skall Köping, Arboga och Kungsör samarbeta?

Den frågan ställer, och besvarar, vår extremt flitige insändar-skribent Carl Olov Persson på debattsidan idag
(KLICKA HÄR för att läsa eposet)

Medan tisdagsmorgonen i Arboga präglades av regnsmatter och gråväder läste jag hans rader:
– Huvudsyftet med samarbetet mellan kommunerna får inte vara lägre kostnaderna för offentligt utförda tjänster. Är man bara ute efter lägre kostnader så går det att begära in pris på öppna marknaden. Något polskt företag, givetvis utan personal i Sverige, tar troligen hem anbudet till betydligt lägre kostnad.

Hans inlägg handlar alltså om företagande. Och precis som samarbete mellan företag kan ske utan fusioner, exempelvis genom kund-leverantörsförhållanden, skulle även samarbetet mellan kommunerna kunna genomföras så.
I stället har våra kommun-politiker tyvärr stannat för den kommunalförbunds-modell som för det första Arboga förlorar på, såväl ekonomiskt som policy-mässigt.

Av de tre kommunerna i kommunalförbundet Arboga är den som sticker ut. Positivt och riksberömt.
Den fördelen offrar våra politiker genom beslutet tidigare i år:

För att spara 40.000 kronor 2006 (samma år som Köping sparar 2 miljoner på samgåendet) har våra styrande börjat sudda ut Arbogas profil.

Samtidigt nedrustas insynen och därmed demokratin i den kommunala processen på ett ohälsosamt sätt.

Vi har de politiker vi förtjänar, brukar det heta. Men vad hjälper det oss inför valet om ett år.
Jag märkte inget parti i Arboga som var emot att bilda kommunalförbundet med Köping och Kungsör.

Så hur ska man rösta? Blankt?

HARRY HOLM
2005/07/19
__________________________


Om polisbristen i Arboga etc

Persson åkte dit och fick böta 800 kronor

En dag körde jag 150 meter utan säkerhetsbälte. Ett par poliser såg det och tog upp ”jakten” på mig. Det var halt så jag körde aldrig mer än 30.
Dessutom ville jag att polisen skulle köra om. Det känns inte bra att vara förföljd och att få besök av polis hemma är lite genant.
Polisen ville inte köra om utan fortsatte att hänga efter, som en släpkärra. När jag körde upp på gården hemma följde de efter upp på infarten. Nu skulle det göras en ordentlig undersökning. Jag fick blåsa i en apparat, men befanns nykter. Körkortet skulle analyseras och böteslappen skulle skrivas ut.
Poliserna såg ganska bistra ut så jag försökte uppmuntra dem. Lite humor skadar aldrig tänkte jag, men de två poliserna var svårflörtade. Jag berättade för dem att jag setat i polisstyrelsen fram till för någon månad sedan. Då beklagade de sig över att behöva köra omkring i Köping där de inte hittade särskilt bra. Numera är ju polisen organiserad så att hela länet är deras arbetsplats.

Vi behöver poliser som hittar ute i kommunerna

Poliserna skötte sitt jobb och efter den här incidenten tar jag på säkerhetsbältet när jag sätter mig i bilen.
Jag skriver de här raderna på grund av polisernas vånda över att behöva åka till Köping där de inte hittar.
Jag måste fråga Göran Magnusson, ordförande i länets polisstyrelse, Göran vore det inte bättre om vi kunde få poliserna stationerade ute i kommunerna igen? Det känns ju inte särskilt tryggt för Arbogaborna där inbrottsvågorna just nu går höga att de måste vänta på poliser från Västerås som ibland inte ens hittar till brottsplatserna.

Polisen måste givetvis vara organiserad på ett kostnadseffektivt sätt men det ser inte särskilt effektivt ut att två poliser från Västerås gör utryckningar till Götlunda, körtider 2 timmar, kanske mer eftersom de inte hittar så bra så långt hemifrån.
En sådan utryckning tar en halv dag. Den andra halvan av dan kanske de får ta fram kartan och leta upp någon plats i trakten av Harbo någon mil från Uppsala.

CARL OLOV PERSSON
___________________________


Arboga - vårt härliga smultronställe på jorden

Semesterresor i alla ära och miljöbyten är säket av godo. Men det vi har, det har vi här i Arboga.
Strosande i innerstan, på Labron eller på Väster Långgatan, kan vara lika avstressande som en havsvik när allt är som det ska.

Och livet är inte bara semester. Större delen av året använder vi Arboga till att bo och arbeta i. Då är vi på rätt ställe, nära till allt, alltid någon bekant att hälsa på. Humana hyror och huspriser. Barnstugor och skolor inom promenadavstånd. Fina äldreboenden. Och så vidare.

När vi nu är ute på vift, på Liseberg eller i Åre, i Portugal eller Piteå, då tycker jag att vi ska passa på att berätta om Arbogas fördelar.
För egentligen är det missunsamt att inte berätta för människor på andra håll vilken fin stad vi bor i. Kanske går dom i flyttnings-tankar och då vore det orättvist att dom inte fick in Arboga i vågskålen vad gäller framtida plast för bostad, företagsetable-ring eller jobb.

HARRY HOLM
2005/07/14
____________________

 


TORSTEN LINDSTRÖM

Studenterna förlorare i s-märkt utbildningsfabrik

– Det är de svenska studenterna som blivit förlorarna i den s-märka utbildningsfabriken. Regeringens enda mål i högskolepolitiken har varit att 50 procent av gymnasieeleverna ska läsa vidare på högskolan.
Priset har blivit sämre kvalitet i undervisningen, ekonomisk kris på lärosätena, stora brister i studenternas studiesociala situation och akut brist på studentbostäder.

KLICKA HÄR för att komma till utbildningssidan och läsa hela artikeln.
_______________________


Lägre ränta skapar ej ensamt nya jobb

År 1992 låg räntan i Japan på 0 procent. Den obefintliga räntan hade skapat en bubbla på fastighetsmarknaden. En liten stuga på 80 kvm kostade 3,8 miljoner. Eftersom räntan var försumbar klarade de flesta kostnaderna för boendet men en räntehöjning på ett par procent var ödesdiger.

Svenska ambassaden ägde en tomt i Tokyo som värderades till 1 miljon per kvm. Man sålde halva tomten och byggde en ny ambassad för pengarna. Sedan sprack bubblan och tomtpriserna föll med 50 procent. En bra affär för Sverige men en dålig för den som köpte tomten.

Räntesänkningar till snart 0 procent löser inte problem som förorsakats av en felaktig arbetsmarknadspolitik. Det är som att försöka bota cancer med Alvedon. Det lindrar tillfälligt men ger ingen varaktig bot.

Vill man skapa produktion och fler jobb i Sverige krävs det att man lär sig de ekonomiska sambanden och styr rätt.

CARL OLOV PERSSON
___________________________

Vardagsveckor igen

Efter midsommar dröjer det fem månader eller så, innan vi har en storhelg igen.
Vardagar väntar. Men ändå inte. Det är något av helg i luften. Påbörjad eller förestående semester präglar tillvaron. Den som ännu inte har börjat "sommarlovet" är i tankarna redan där:

Vad ska vi ta med oss? Vem ska vattna blommorna? Hur långt är gräset på gräsmattan när vi kommer hem? Hinner vi titta in hos moster Mia i Mjölby, som alltid sitter så ensam i sin etta?

Många är som Mia. Tusentals Arbogabor firar semestern i sin hemstad. Andra i stugan vid Hällarna, vid Högsjön eller i trakten i övrigt.

Och det är inte illa. För säkert är det mer avkopplande här hemma än att fara runt i Sverige och utlandet.
– Och väldigt mycket billigare, som han tyckte, Axel från Saxdalen.

HARRY HOLM
2005/06/26
__________________________

 

Midsommar i Arboga 2005

Så är den här, den upphaussade helg då allt liksom måste vara perfekt, vädret, maten, drycken, klädseln, glättigheten, stråktaglet, färskpotatisen och dillen.
Men är man en härdad svensk så ska man tåla att allt inte är perfekt.
Det börjar med att dillen slokar i god tid innan festmaten ska dukas. Och så blir det en ful fläck på ljusa sommarskjortan, någon timme innan middagen.
Vädret ska man inte tala om men ändå glädjas över att firandet av tradition är på midsommarafton. För på midsommardagen väntas regn och åter regn över Arboga.

En traditionell midsommarhelg innehåller alltid Arboga Folkdansgille. Jag brukar avnjuta deras färgprakt och stamp vid Abramsgården i Medåker. Men det finns andra val. Alla har vi våra smultronställen.

Jag önskar Dig, kära läsare, allt väl inför helgen. Avstressad samvaro med någon/några Du gillar och de tillbehör som Du tycker om.
Exempelvis sitter ett lagom svårt korsord fint under den regniga midsommardagen.

Glad midsommar!
HARRY HOLM
2005/06/23 (= den riktiga midsommarfaton)
___________________________

 

"Rättvisa i alla fall"

Läste i dagens tidning att Susanne Linde är tillbaka på sin gamla arbetsplats igen. Numera på halvtid. När får vi veta vad försäkringskassan sa om hennes engagemang  i FI?

För mig känns det som att verkar finnas någon sorts rättvisa i alla fall. Man ska inte kunna göra politisk karriär, och ägna en massa tid åt det, och samtidigt uppbära hel sjukpenning/ sjukersättning.

Varför skulle det gälla särskilda regler för Susanne?

Signaturen
"Det ÄR aldrig OK att fuska"
2005/06/16
_________________________________

Till Harry Holm

Allt är inte så illa för Arboga som Du får det att se ut.
Fördelningen av kostnaderna mellan kommunerna är helt baserad på det antal löner som betalas ut. Att Arboga tjänar så lite på förändringarna första året beror på att Arboga redan har det mest effektiva systemet. Tack vare att Arboga har kommit längst i att effektivisera får Arboga ta över hela lönekontoret. I det som beslutas nu gör Arboga den största personalmässigt vinsten

Sedan Harry, Arboga har mycket goda förutsättningar på flera områden, inte minst inom logistiken. Det gäller bara att ta vara på det. Två europavägar och två järnvägar möts i Arboga, dessutom tror jag på framgångar i en satsning på flyg från Arboga. Det blir ett lyft för Arboga och hela KAK, men för det krävs nog att våra tre kommuner samarbetar.

CARL OLOV PERSSON
2005/06/10

___________________________



Vill invånarna ha en storkommun?


Beslut i fullmäktige om kommunalförbund tvingar fram en kommunsammanslagning, vill medborgarna det?

Nu i juni skall fullmäktigeförsamlingarna i Köping, Arboga och Kungsör ta ställning till bildandet av ett kommunalförbund. Förbundet får ansvar för viktiga frågor som respektive kommun ansvarar för i dag.

Visst, de tre kommunerna bör samarbeta inte bara för att spara pengar utan mer för att de tillsammans kan skapa ett starkt Mälardalscentrum. Det måste vara bättre än att de bara blir förstäder till var sin större kommun.

För att inte idén om samarbete skall fuskas bort måste vi ställa oss frågan hur ett kommunalförbundet kommer att fungera ur demokratisk synpunkt?

När tre kommuner skall tillsätta en liten gemensam styrelse finns det inte plats för småpartier.
Eftersom S är störst i alla de tre kommunerna blir det naturligt att nästan alla ledamöter rekryteras från S, kanske några från M. Samarbetsvilliga mindre parti kan få någon ersättare..

Ändå värre, utredningen föreslår tre ordinarie revisorer. Om inte alla tecken slår fel blir det tre socialdemokrater, en från varje kommun. S kommer att revidera sina egna kamrater. Det blir precis som det redan fungerar i de kommunägda bolagen. Där tillåts bara S med stödpartier få finnas med.

Kommunförbundet som bildas kommer vart efter att få fler viktiga uppdrag. Det innebär att en indirekt vald styrelse på sikt kommer att får ansvar för de tre kommunernas viktigaste verksamheter.

Ett demokratiskt underskott håller på att ta form.

När det blir uppenbart att de flesta direktvalda politikerna i kommunerna inte får vara med och besluta utan bara får läsa om de viktigaste besluten via ortstidningarna kommer kravet på återgång till det gamla –  eller att kommunerna slås samman.

Kravet på en sammanslagning finns med i beslutet. Det kanske är bra, men frågan är, vill medborgarna det?

De demokratiska aspekterna måste analyseras innan beslutet fattas.

Kanske skall vi ha en kommunala folkomröstning i frågan, lämpligast i samband med valet nästa höst.

CARL OLOV PERSSON
2005/06/06

___________________________



Dags för Bensinskatte-uppror!


Svenska folket är på krigsstigen. Missnöjet mot den sittande regeringen har den senaste tiden tagit sig flera uttryck – vilket bland annat kan avläsas i vikande underlag i opinionssiffror.
Nu är det bensinskatten som är på tapeten. Ett uppror mot denna hårda beskattning av bilisterna har väckt folkets vrede. Bara på ett par veckor har närmare 181.000 människor skrivit på ett uppror mot den höga bensinskatten. (www.bensinskatteuppror.se)

Av ett bensinpris på 11:05 är 7:15 kronor skatt. (t.ex. energiskatt, miljöskatt och ovanpå dessa skatter moms.) Det verkliga priset på en liter bensin är alltså 3:90, eller med normal moms 4:87 kronor. Bensinskatten slår hårt mot låginkomsttagare och människor som bor i glesbygd utan tillgång till tunnelbana eller andra allmänna kommunikationsmedel. På sikt utgör denna skatt ett hot mot jobben.

Om bensin skulle beskattas som alla andra varor skulle en tank på 60 liter kosta cirka 290 kronor. Sannolikt skulle de flesta inte protestera mot detta. Som det nu är kostar en full tank omkring 660 kronor. Det är alltså inte bensinbolagen som tjänar på affären, utan den svenska staten.
Bensinskatten är ett sätt för regeringen och miljöpartiet att låtsas som om de ”ställer om Sverige”. I själva verket är det en orättfärdig hårdbeskattning av vanligt folk vars marginaler redan är små. Det är ett ovärdigt sätt att utnyttja miljöengagemanget!
Med moderat politik hade en sådan straffbeläggning av människor inte varit möjlig.

ORVAR ALINDER, Arboga ( m )
2005/05/30
________________________

Stopp - Inte bara för Gahrton


Tro inte att Per Gahrton bara fann sig i att han blev tagen för rattfylla.
Nej, han skulle till och med ut i pressen med ett räkneexempel som visade att han egentligen inte hade någon alkohol i blodet – fast han bevisligen hade det.
Så handlar en riktig EU-politiker.
Och på något sätt är det väl logiskt. För även om han är mot den europeiska gemenskapen så är han för att vara välavlönad av den.

Otroligt avancerad logik står också vår statsminister för.
Göran Persson är tydligt för EU och för att man ska lyda dess stadgar och bestämmelser - ja till och med innan de börjat gälla eller ens beslutats historiskt sett.

Men det är beslutat att om inte alla länder säger ja till den nya grundlagen för EU, så ska den inte bli verklighet.
Nu har Frankrikes folk sagt nej och president Jacques Chirac säger sig acceptera detta, fast han redan sett sig om EU:s orkönte ledare. Alltså kan det inte bli någon ny konstitution i den här formen.

Trots det sade vår statsminister i går att Sveriges riksdag i alla fall ska ta ställning till förslaget i december. Det gjorde han påhejad av den andre store högerpolitikern i landet, moderaternas ledare.
Men även om det går som de vill, det vill säga att Sveriges riksdag – storebroraktigt, alltså utan folkmomröstning – säger ja till EU:s nya grundlag, så finns det i praktiken då inget förslag att säga ja till. Eftersom det skrotades av Frankrike i går.

Så hur barnsligt envis Göran än är i sin strävan att få bort allt viktigt självbestämmande från Sverige, så har det redan spruckit – fransmännen såg till att vi inte får en president som ska styra hela Europa.

När vi nu slapp lyda under en bankgubbe/bankgumma i Frankfurt vad gäller pengarna (den sjunkande euron),
så är det för väl att vi nu också slipper ha en Herre från utlandet som chef för politiken...
eller var det meningen att det skulle bli Göran Persson?

HARRY HOLM
2005/05/29

__________________________

Att det ska vara
så svårt
att be om ursäkt

I dagens Bbl/AT lämnar Susanne Linde en redogörelse för sin sjukskrivning och arbetet med att komma ur utbrändheten och in i en mer vanlig vardag igen.

Alla dom som kritiserat henne ohörd – varav den förespeglat proffsige K-G Bergström i TV var först – kommer säkert att någon gång få stå med en rejäl skammens rodnad på kinderna.

Det hade varit klädsamt om Bbl/AT:s chef, efter Susann Lindes insändare i dagens tidning, åtminstone haft lite rouge i facet.
Men icke.

Trots orden i Bbl/AT, om att Susanne Linde har gett bidragsfusket ett ansikte, så klarar inte tidningens chef Ann Lystedt att få ur sig det enkla lilla ordet förlåt.

Jag har alltid tyckt att Ann varit en så behaglig person.
Av den anledningen känns det extra smärtsamt för mig att idag läsa hennes försök till smått hurtfrisk bortförklaring av något som är ett övertramp, både pressetiskt och medmänskligt sett.

HARRY HOLM
2005/05/25

___________________________


Till Carl Olov Persson

Med anledning av nedanstående åsikt från Carl Olov Persson, som i stort stöder vad jag framför i artikeln här till höger, har jag bara en kommentar:
Jag kräver som COP rättvis fördelning men vi måste förstå, att om ett enda arbetstillfälle i den nya organisationen gör att Arboga får en invånare mindre,
så äter det upp hela första årets besparing för Arbogas del.
HARRY HOLM
2005/05/21
__________________________

Till Harry Holm!

Bra med samarbete mellan Köping-Arboga-Kungsör

Jag tror på ett framgångsrikt samarbete mellan Köping, Arboga och Kungsör men för att åstadkomma det krävs ett rakt och frikostigt agerande från de inblandande.
Jag är revisor i Köpings kommun. Revisorerna i de tre KAK-kommunerna har inlett samarbete. När revisorerna i de tre kommunerna finner lämpligt att revidera inom samma nämndområde reduceras kostnaderna för externt anlitad revision med 20 %. Kostnaderna fördelas sedan strikt efter befolkningsunderlaget, Köping 53,1 %, Arboga 29,2 % och Kungsör 17,8 %.
Så långt det går rekommenderar jag den fördelningsmallen i allt samarbete. Harry Holms beskrivning av frågan om gemensam administration skapar frågor. Det vore bra om någon som deltagit i förhandlingarna kunde redovisa motiveringarna på www.arbogasidan.se.

Inte bra om vi bara bli förorter till var sin stor stad

Jag tror inte att det blir bättre för våra kommuner om vi förkastar möjligheterna till samarbete och blir förorter till Örebro, Västerås och Eskilstuna. Vi är ett naturligt centrum för en inre Mälardalsregion. Samarbete skulle ge impulser till en bättre utveckling av regionen. Ta regionens sparbank som exempel på hur ett samarbete kan fungera..

När det gäller gymnasieskolan hoppades jag och många med mig, att samarbete kunnat etablerats. Nu kan loppet vara kört. Gymnasieskolorna är konkurensutsatta. Eleverna har möjlighet att välja att pendla till skolor i andra kommuner. Vi har förlorat i tempo. Under alla förhållanden måste kommunerna i KAK erbjuda utbildning på hemorterna men utan samarbete blir det betydligt svårare att nå upp till en acceptabel kvalitet och det blir dyrare. Det drabbar alla tre kommunerna men Köping värst. Därför borde Köping satsat lite extra för att få till stånd samarbetet.

När Köping satsar på Arboga och Kungsör gynnar det Köping

I närliggande region Lindesberg-Ljusnarsberg-Nora samarbetar man. Där var Nora mest motsträvigt. Det gjorde att Nora fick en lite större del av administrationen, för det gäller, som Harry Holm mycket riktigt påpekar, inte bara fördelning av kostnader och vinster. Det gäller i lika hög grad fördelning av arbetstillfällen.
För en tid sedan framförde jag i ett samtal med Elisabeth Salomonsson, kommunalråd i Köping, att Köping bör satsa på Arboga för det gynnar Köping. Jag hoppas att politikerna i de tre kommunerna förstår vad vi har att vinna eller förlora.

CARL OLOV PERSSON
2005/05/20
________________________

Olle Ytterberg svarar
Birgit Johansson

Sankta Karins Örtagård

Sankta Karins Örtagård, kryddgården i Ahllöfsparken i Arboga, är en pärla som lockar många besökare varje år. Örtagården har under många år vårdats ömt av ”Örtagårdens Vänner” som gjort en fantastisk ideell insats och varje år gett många en trevlig plats att besöka.
När nu Örtagårdens Vänner inte längre klarar av att sköta denna del av parken har vi letat med ljus och lykta efter någon som kan tänka sig att göra det i framtiden.
Tyvärr har vi inte hittat någon som vill åta sig detta ansvar på ideell basis då det kräver både gröna fingrar, stor kunskap och mycket tålamod.
När vi under våren letat alternativ har vi fått ett pris på 120 000 kr från parkförvaltningen på skötsel av örtagården under ett år.
I sammanhanget har andra alternativ tagits fram eftersom vi alltid vill jämföra olika alternativ till lösningar. I det arbetet har summan 52 000 kr för att anlägga gräsmatta funnits.
Jag kan dock lugna alla oroliga Arbogabor med att det troligen inte går att hitta en enda av våra folkvalda i vare sig Tekniska Nämnden eller i Kommunstyrelsen som på allvar övervägt detta alternativ.
Vi letar fortfarande efter någon som kan åta sig skötseln av Örtagården, antingen ideellt eller på entreprenad, så att den kan bevaras.
I väntan på en sådan lösning kommer skötseln att utföras av parkförvaltningen.

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till er som hittills vårdat och skött om denna vackra plats under många år. Ni har gjort ett mycket gott arbete som uppskattats av många: Ett stort tack till Er!

OLLE YTTERBERG
Kommunstyrelsens vice ordförande, Arboga.
___________________________

Nu är väl måttet rågat!


I flera år har entusiastiska idealister skapat ett turistmål för bussresor och enskilda resor till Arboga nämligen Kryddgården.
När dessa personer av olika skäl inte längre orkar med alla frivilliga arbetstimmar, överväger kommunen att så gräs till en kostnad av 52000 kronor eller plantera fruktträd.
Be dem att ge en statistik på hur många turister som besökt kryddgården och som guidats runt utan ersättning!
Kommunen har stora planer att göra om Ahllöfsparken till ett bättre turistmål och samlingspunkt för arbogaborna. Hur kan man då ens tänka på att lägga ner denna fina oas i parken.
Jag skäms över att bo i en stad där man inte förstår vilken tillgång som denna kryddgård är för kommunen!
Vad jag har hört gäller det 120 000 kr för att uppehålla standarden under ett år. För en kommun kan inte det vara någon stor summa och kan säkert tas ur parkförvaltningens kassa.
Vad har alla misslyckade trädplanteringar under åren kostat?
Arbogabor, låt oss hjälpas åt att rädda kryddgården!
BIRGIT JOHANSSON
2005/05/13




Något är snett med biljettsystemet

Varken i Kungsör - bilden - eller i Köping eller i Arboga, kunde den här damen köpa tågbiljett i god tid.

Det blev dyrt och inget fick vi gjort

Vi har haft en gäst i vårt hem några dagar. När tiden för hennes hemresa nalkades gällde det att ordna tågbiljett. Vi besökte stationen i Köping. Där fick vi nej, inga biljetter i dag, kom igen i morgon en timme före avgång.
Vår gäst ville känna sig säker så vi fortsatte till stationen i Kungsör. – Här säljer vi bara biljetter från Kungsör, inte från Köping och dessutom säljer vi inga biljetter förrän en timme för avgång blev beskedet där.
–  Ring 0771-75 75 75 och köp biljett, sen kan Ni kvittera ut den på en spelbutik ansluten till ATG. Det svaret fick hon i biljettluckan i Kungsör.
Vi fortsatte till Arboga. Där gick vi direkt till spelbutiken på stationen. Beskedet där var, vänd er till Turistbyrån, dom ordnar biljetter.
Men inte, på Turistbyrån svarade man det får ni ordna själv, det står en automat utanför stationen där kan Ni kan köpa biljetter.
”Jag orkar inte längre, jag tar Swebus”, sa vår gäst,

SJ leker gömma biljetten med sina kunder, kundunderlaget tryter och SJ drar in linjer.

Politiker, ni som har ansvar för SJ hur kan ni acceptera att verksamheten fungerar så uselt? Vet ni inte om problemen? Ni får era årskort och har bara att sätta er till rätta i förstklasskupén.

Ansvariga politiker i kommunerna, ni har sekreterare som ordnar biljetterna, det är lugnt.

Men, det fungerar inte för oss övriga.. Vi ställer inga orimliga krav, vi vill bara åka tåg.

TEXT OCH FOTO: CARL OLOV PERSSON
2005/08/15
______________________________________________________

**
______________________________________________________________

När Besparingarna är det viktigaste...



Arboga om sommaren, en idyll med trähusen vid ån, stans karaktäristik.
Vad vore stan utan dessa gamla byggnader.
Så må Gud bevara oss så att inte sommarens bränder drabbar också denna Arbogas själ.


För Arboga har inte längre samma lokala insatsberedskap som tidigare, vad gäller brandmän.
I sommar har vi kunnat läsa i de lokala tidningarna, artiklar med positiv framtoning, texter och rubriker som skryter med att Arboga har sparat ett par miljoner genom det nya Räddningstjänstförbundet med chef och kansli i Köping.

Det är alltså som med så mycket annat i dagens samhälle, inte minst på landstings- och kommunal nivå:
Det viktiga är inte att medborgarnas service och säkerhet ska vara så bra som möjligt, utan först och främst kommer Besparingarna.

Inkonsekvens
Det är ju så inkonsekvent, det som nu skett med exempelvis brandkåren.
Vi hade en lokal Räddningstjänst, vilket var extra viktigt i Arboga med dess gamla sammanhängande trähusbebyggelse i centrum. Det gällde att snabbast möjligt komma och släcka om det skulle börja brinna.
Men så kom Arbogapolitikernas nya gud - Besparingar - och tog över. Nu var det helt OK att minska säkerheten bara för att spara pengar.
Inkonsekvent? Jovisst. För när nu besparingarna är det viktigaste och säkerheten alltså går att dra ner på, då borde man väl skrota Räddningstjänsten helt. För oj, vad med pengar kommunen skulle spara då!

I en drömvärld
Och trots vår gamla trähusbebyggelse, trots att ungefär hälften av långtradarna med farligt gods fortfarande kör gamla genomfarten, trots att gift- och persontransporterna på Mälarbarnan och Svealandsbanan går genom centrum, så kan ju de besparingsdyrkande politikerna leva i den drömvärld där bränder och olyckor aldrig inträffar. I varje fall inte i deras stad.


BILD: DANIEL STENGÅRD
TEXT: HARRY HOLM
2005/07/11

________________________________

**  

Nu är det kokta fläsket stekt...
_________________________

Per Nuder (Foto: Pawel Flato)
__________________________

Otjänlig kost från Per Nuder till barnfamiljer i Arboga och Sverige

Stackars barnfamiljer. Det måste vara kämpigt nog ändå. Och så drabbas de nu också av att bli betraktade som dumma i huvvet.

Ni såg väl Per Nuder i TV:s nyhetsprogram på onsdagen. Han rörde på sin mun och ut därur kom en massa valfläsk – mer härsket än någonsin.

Han berättade att det höjda barnbidraget skulle komma ut tidigare än vad man sagt. Så "redan" nu i december får en 2-barnsfamilj en ubetalning på 300 kronor mer i barnbidrag.

Barnbidragen höjs alltså tidigare än tänkt, trots att det redan är full skjuss på ekonomin i landet.

Det betyder att Riksbanken kommer att tvingas höja räntan för nödvändig bromsning.

Det finns otaliga barnfamiljer som har lån, för villa, radhus, lägenhet, eller annat. Och 500.000 kronor i skuld är inte ovanligt. För en sådan barnfamilj ökar kostnaden för räntor med mer än 400 kronor i månaden – om den höjs 1 procent.

Höjs räntan med 2 procent räcker det att ha skulder på 250.000 kronor för att gå back på Nuders gåva till barnfamljerna.

Det här är en present av så slarvigt förpackat valfläsk, att man måste fråga sig:
Hur dumma tror Per Nuder och att svenska väljare är?

Dessutom har han mage att stå i TV och säga att det här är "en fördelningspolitiskt riktig åtgärd".

Att ta pengar från den skatt som svenska folket betalat in och ge dessa slantar till de redan rika bankerna, det är i praktiken vad onsdagens nyhet innebär.

Nuder "tvättar" kosingen på dess väg från staten till bankerna, genom att låta pengarna bl.a. gå via barnfamiljerna.

Ser nutida socialdemokratisk fördelningspolitik ut så här, så är det partiets sak.
Men försök inte lura väljarna med så billiga medel. För då härsknar vi till.

HARRY HOLM
2005/08/18
____________________________________________________

**
Fotnot: Per Nuder blev statssekreterare 1997, samma år som de anställda vid Volvo Aerotech i Arboga fick veta om flytten till Trollhättan.
Numera är han finansminister och sägs vara Göran Perssons favorit till att ta statsministerjobbet efter honom
.
____________________________________________

Sveriges ekonomi var förstörd
redan när de borgerliga tog över

Titt som tätt, i insändare och i TV-debatter, får vi höra socialdemokrater och vänsterpartister tala om att allt gick snett med vårt land när den borgerliga regeringen styrde landet.
Jag hör inte ens borgerliga politiker svara, att krisen var där redan innan de borgerliga tillträdde.
Så ställde exempelvis Finansbolaget Nyckeln in betalningar ungefär ett år innan regeringsskiftet.... och sedan fortsatte det ekonomiska blodbadet.

När bankerna började komma till de styrande och be om hjälp hade det gått någon månad sedan regeringsskiftet, och då hade inte de borgerliga hunnit föra så mycket politik än.

Varför ser jag aldrig i en TV-debatt att någon för fram sådana fakta? Är våra politiker historielösa?

En lokal politiker, som var med vid näringsutskottets sammanträden under den historiskt stora svenska ekonomiska kraschen på 90-talet, borde kunna ge sanningen.

www.arbogasidan.se har fått rätt att publicera hans anteckningar från den tiden.

HARRY HOLM
2005/06/08

Läs den omfattande historiken genom att KLICKA HÄR!


**  

Apropå Susanne Linde
Det är inte avgjort än  

Jag läste också artikeln i gårdagens Arboga Tidnng. Blev mycket
förvånad eftersom Robert Granath gjorde det uttalande han gjorde.
Idag kom det ännu en artikel i AT med ett lite annorlunda budskap.
Det ÄR alltså inte avgjort än vad FK anser om hennes agerande.
Frågan för mig blir nu : Vet Susanne själv vad som gäller? Är saken
avgjord eller inte?
Man kan också fråga sig hur gårdagens artikel påvekar nämndens beslut.
Har hävdat det förut och jag hävdar det igen , FK har regler för vad
du får och inte får göra som sjukskriven. Överträder man de reglerna så fuskar man, även om man heter Susanne Linde.
Mediedrevet får hon nog stå ut med. Vill man vara en offentlig person så får man stå ut med att bli granskad. Det gäller också för samtliga oavsett vem man är.
Om nämnden kommer fram till att Susanne har gjort rätt innebär det
ett, för mig , konstigt prejudikat. Då frångår man de bestämmelser
man idag har.
Vad blir nästa steg? Kan sjukskrivna få jobba ? De som vårdar sjukt barn och ändå jobbar har alla, enligt FK ,gjort sig
skyldiga till försäkringsbedrägeri. Kan nu bland annat alla de bli "frikända"? Och få pengarna tillbaka?
Så sista ordet är ännu inte sagt i denna fråga!

"Det ÄR aldrig OK att fuska"
2005/05/18
______________________________________________________

**  

SVAR TILL DEN SOM INTE FUSKAR

För det första är jag inte "snäll". Inte enbart i alla fall.
 
Då jag idag läste om Susanne i lokaltidningen (samt har noterat att den "icke fuskande" har förtroende för vad Försäkringskassan säger) så kanvi nog avsluta denna debatt nu. Susanne har inte fuskat. Istället har hon varit utsatt för ett mediedrev av sällan skådat slag. Detta drev triggades igång av debatten om fusk med socialförsäkringarna och förakt för kvinnor och feminism. Det är beklämmande att se hur opinioner och stämningar piskas upp av förtjänstsugna medieföretag. Vår debatt i denna fråga har varit en liten del i detta stora spel. Och i denna har jag försökt framhålla eftertanken istället för fördomen.
 
Rätt och fel, brott och straff, moral och omoral är sällan enkla frågor. När debatt och stämningar avgörs med hjälp av av etik och moral är det lätt att hamna fel. Debatten om flyktingar, socialbidrag och sociaklförsäkringar, sjukskrivning och a-kassa bidrar till att den fattiges och utsattes villkor försämras ytterligare.
 
Är det månne vad motståndarna vill?
 
DAN KARLSSON
2005/05/16
___________________________________________________

Från Signaturen "Det är
aldrig OK att fuska":


Svar till Dan Karlsson om
sjukskrivningar

Men snälla Dan! Robert Granath, chef FK Västmanland, måste väl ändå veta vad han pratar om? Han står väl inte i TV och ljuger?

Ditt resonemang angående sjukskrivningar grundar sig tydligen bara på vad du "tycker" ska vara rätt och riktigt. Det verkar som om du tycker att det är OK att ägna sig åt försäkringsbedrägeri, vilket man gör om man jobbar under tiden man är 100 procent sjukskriven. Exemplet med bekanten går så lätt att lösa till allas belåtenhet om han/hon meddelar FK att jag är faktiskt förmögen att jobba till exempel 2 timmar per dag hemifrån. Men då ska man heller inte erhålla hel sjukpenning.

Nu har faktiskt FK regler för vad du får och INTE får göra som sjukskriven. Den snårighet du refererar till har jag aldrig hört talas om. Du får till exempel sitta i en styrelse högst fem timmar/vecka, det finns det prejudikat på. Men du får till exempel inte arbeta eller studera ens fem timmar/vecka under pågående sjukskrivning.

I Susanne Lindes fall så kan vi, som jag tidigare skrivit om, konstatera att hon har överskridit gränsen på fem timmars styrelseuppdrag per vecka. Jag tycker inte det är OK att låta sjukförsäkringssystemet betala en politisk karriär.
Klarar man av att "jobba" med politik mer än de fem timmarna ska man inte uppbära hel sjukpenning.

Var skulle vi hamna om FK inte hade några regler för vad man som sjukskriven får och inte får göra? Någonstans måste ju gränsen gå, eller hur? Och nu gick gränsen för styrelseuppdrag vid fem timmar/vecka!

"Det ÄR aldrig OK att fuska"
2005/05/12

________________________

DAN KARLSSON
:
Svar till den som aldrig fuskar.
 
Försäkringskassans regelsystem är så ogenomträngligt att kassan själv påstår att en oinvigd omöjligen kan tolka dess regler. Hur kan då signaturen "Det är aldrig OK att fuska" vara så säker på sin sak. Är han/hon själv utredare månne? Han anser att Susanne har fuskat. Den misstänkte är redan dömd således. Jag för min del vet inte vad utredningen kan komma att leda till. Kanske finns det mer att tala om än vad många kan veta? Varför döma så kvickt och utan information?
 
Alla regelsystem är utsatta för opinionstryck. Det tryck som nu utvecklas leder till stora problem för många utsatta människor. Försäkringskassan friskskriver en försäkrad och hänvisar till arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen bedömer den friskskrivna, nu arbetssökande, som för dålig för arbetsmarknaden. Båda parter hänvisar till socialtjänsten för att spara på statens pengar - men vill kommunen ta emot. Allt detta tyder på en märklig och destruktiv människosyn, där missunsamhet och misstänksamhet görs till ledstjärnor. Och välbetalda journalister hänger gärna på denna trend, och tjänar goda pengar på ruljansen, så klart.
 
För några år sedan ansåg kassan att en sjukskriven som förmådde handla och laga sin egen mat var så frisk att sjukskrivningen kunde ifrågasättas. Jag tror denna trend numera klingat av. Hur vettig var den. Mot vem riktade den sig? Det är förfärande ofta som kvinnor utsätts för denna typ av myndighetsmobbing. Inte så märkligt om många kvinnor håller på att få nog av att alltid befinna sig i underläge.
 
En bekant, arbetssam person, fick ryggvärk som omöjliggjorde arbete. Han ville inte bara sitta hemma och glo i väggen i avvaktan på behandling. Det var i samband med fuskprogrammen i TV. Han arbetade därför några timmar från sitt hem, men vågade inte fortsätta så. Jag kan inte tycka att en sjukskrivning måste innebära total avhållsamhet från all sysselsättning. Vem tjänar på sådana regler?
 
Vi hade en läkare inom finsamprojektet här i KAK som ansåg att bara döda människor är helt arbetsoförmögna. Är det verkligen så som kassans regler skall tolkas? Det tycker i alla fall inte jag. Det blir bara ofärd och misär av sådan politik.
 
DAN KARLSSON
___________________________

 

Svar till Dan Karlsson angående Susanne Linde 

Du skriver i ditt "försvarstal" av Susanne Linde att

"Den infekterade debatten om bidrag, arbetslöshet och sjukskrivningar blir inte bättre av att de sjukskrivna hukar för mediedrev och moralister.
Skall man komma tillbaka måste man ju vilja något själv.
Det vill ju Susanne så vitt jag förstår. "

Ja du Dan, inte verkar du ha mycket koll på vad Försäkringskassan har för regler. Robert Granath, chef för FK Västmanland, uttalade sig i TV. Där framgick det klart att man har rätt att t ex sitta i en styrelse HÖGST  fem timmar /vecka.
Det kan vi ju konstatera att Susanne Linde vida överskridit den gränsen bara genom att kolla hur lång tid presskonferens m m tog när FI presenterades. Detta föranledde den undersökning som FK nu gör.

Det förstår du väl själv att det måste finnas regler/bestämmelser för vad du får och inte får göra när du är sjukskriven. Det är inte så enkelt som att man måste vilja något själv. Om en person känner att han/hon klarar av att utföra någon form av " jobb" är väl den personen skyldig att minska sin heltidssjukskrivning i motsvarande grad, eller hur?  Har en läkare skrivit ett intyg att du måste avstå från att jobba till 100% kan man väl t ex inte göra politisk karriär under pågående sjukskrivning. Dessutom förekommer det ju tal om att hon ska ha jobbat med även andra saker t o m mot betalning före bildandet av FI.

Dan, vad tycker du om skattesmitare, svartjobbare m fl? Tycker du verkligen att det de gör är OK?

Vidhåller fortfarande att Susanne Linde gör alla sjukskrivna , och även sjukskrivande läkare, en stor, stor otjänst genom att så uppenbart fuska.

"Det är aldrig OK att fuska!"
_________________________



Dan Karlsson svarar på insändaren mot
Susanne Linde

Signaturen "Det är aldrig OK att fuska" tycker att Susanne Linde gjort de sjukskrivna en otjänst. Jag är inte så säker på att han har rätt.
Det finns en mäktig dubbelmoral i samhället. Samtidigt som viljan att arbeta ifrågasätts är det lätt att konstatera att många människor vägras ett arbete trots att de inget hellre önskar än att jobba. Jag tänker på de många funktionshindrade som behöver arbeta och vara med i gemenskapen.

 
Den infekterade debatten om bidrag, arbetslöshet och sjukskrivningar blir inte bättre av att de sjukskrivna hukar för mediedrev och moralister.
Skall man komma tillbaka måste man ju vilja något själv.
Det vill ju Susanne så vitt jag förstår.
Även en arbetslös eller en sjukskriven människa har rätt att delta i samhället på lika villkor som andra.
Som någon sa när detta kom på tal, hur skulle den ideella sektorn kunna fungera om alla utsatta tvingades in i sina lägenheter i passivitet och sysslolöshet.
Det finns tusentals exempel på människor som "arbetar" (utan lön, eller med ringa ersättning) för något de tror på eller vill göra en insats för.
 
När det sedan gäller försäkringskassans utredning är det väl så att denna myndighet är skyldig att utreda när anmälningar kommer in. Särskilt viktigt blir det om händelsen blir så uppmärksammad som den blivit i detta fall.
DAN KARLSSON
2005/04/25

___________________________


Att jobba som sjukskriven

Till Harry Holm

Jag har läst om Susanne Linde, som du försvarar, och där kan jag verkligen inte hålla med dig. Att, medan man är sjukskriven,
engagera sig och tjäna pengar är inte OK. Strunt samma vad man
engagerar sig i.
Susanne Linde har gjort alla sjukskrivna en stor otjänst. Debatten var redan innan detta infekterad (i stort sett alla långtidssjukskrivna anklagades för att vara fuskare oavsett
sjukskrivningsorsak).

Om Susanne hade haft klar-tecken från försäkringskassan att detta skulle ingå i hennes rehabilitering så hade de inte startat en utredning.
Det gäller att veta vad man håller på med speciellt om man som Susanne säger att man vill ställa upp och hjälpa (stjälpa?) andra!

Signaturen "Det är aldrig OK att fuska!"
2005/04/22

 

K-G Bergström
var ful mot Susanne Linde i Rapport


I debatten om tanken att långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna ska uppmuntras till att göra comeback på arbetsmarknaden fick vi i veckan ett nytt inslag.
Utbrända Susanne Linde från Arboga anmäls för att hon engagerar sig i en förening (Feminint initiativ).
Jag undrar hur det skulle se ut i våra föreningar om alla lång- eller korttidssjukskrivna gick ur.
Hur många aktiv medlemmar skulle det finnas då i reumatikerföreningen och andra organisationer som tar tillvara grupper av människor med var och en sina problem.
Apropå Susanne Linde, så fick jag helt ny syn på K-G Bergström efter hans inslag i nyhetsprogrammen om den nya föreningen FI.
Han var helt enkelt ful. Jag menar inte hans utseende, eftersom det inte går att göra mycket åt. Nej, han var ful, ungefär på samma sätt som orsakar att hockeyspelare utvisas. Skillnaden är att den fult spelande idrottskillen då agerat mot en annan jämbördig, mot en som lärt sig om – och ägnar sig åt – samma sport.
Men K-G Bergström, den minst sagt medievane Mästerreportern, han slår på en långtidssjukskriven tjej från Arboga som inget hellre vill än ett bättre samhälle.
Ärligheten från Susanne, att hon senast röstade vänster, lönade TV-reportern med rena under-bältet-slaget.
Trots att han under presskonferen-sens presentationsfas vid 10-tiden på måndagsmorgonen (som alla andra som var där) hörde att Susanne Linde sade att hon varit folkpartist men inte längre var det, trots det vräkte K-G Bergström på bästa kvällsnyhetstid ur sig att Susanne gick ut under falskt flagg när hon sade sig vara folkpartist. (Fast hon egentligen bara bekräftade sin folkpartistiska bakgrund).
Dåligt.
Vad är det positiva med detta då? Jo, att man numera bättre vet var man har K-G Bergström:
I ligan för effektsökare.

HARRY HOLM
2005/04/07
__________________________


Feministiskt initiativ för elitvänstern
Så kom den till sist.
Efter månader av spekulationer lanserade den gamla vänsterledaren Gudrun Schyman den 15 medlemmar stora styrelse för föreningen Feministiskt initiativ.
Den nystartade föreningen är tänkt att bli det första stapplande steget i riktning mot ett regelrätt så kallat feministparti i valet 2006.
Egentligen hade man tänkt vänta med lanseringen till i sommar och Almedalen, men det blev nu i stället. Orsaken påstods vara att intresset för nyheten varit så stort.
Det är annat än man kan säga om de minst sagt flummiga besked som levererades på själva presskonferensen.

Projekt för elitvänstern
Att så kallade Feministiskt initiativ är ett projekt för elitvänstern stod klart redan när dess förgrundsgestalter slog sig ned i stolarna runt Schyman. Där bänkade sig en handfull människor med ett par saker gemensamt. De tillhör alla den yttersta vänstern och är nästan uteslutande hemmastadda inom vad vi i folkmun brukar kalla den kulturella storstadseliten.
Enda undantaget var en Arbogakvinna med bakgrund i folkpartiet, som av någon anledning hamnat i dåligt sällskap.
Inte så mycket till gräsrotsrörelse med andra ord.
En av föreningens framträdande styrelsemedlemmar, Tiina Rosenberg, gav tydligt uttryck för vad det handlar om.
"Kapitalismen och patriarkatet sitter i samma båt, och jag hoppas att båda kommer avskaffas", sade hon.
Det är för övrigt samma Rosenberg som har kallat Che Guevara för ”sinnebilden av den gode revolutionären”.

Formuleringar
Under presskonferensen återkom man till de allmängiltiga och vänsterkollektivistiska formuleringar vi sedan länge lärt känna hos Schyman.
I övrigt lyste alla handfasta besked i politiska sakfrågor med sin frånvaro. Några förslag inom t ex skatte- eller skolpolitiken fanns inte tillstymmelse till.
Inte ens i frågor som hur kvinnovåldet ska mötas eller tillskapandet av bättre förutsättningar för kvinnor i offentlig sektor fanns några besked.
Man vägrade också svara på frågan om den nybildade föreningen hör hemma på vänsterkanten i svensk politik.
Den nystartade föreningen vill klumpa ihop oss alla i två stora kollektiv. Med detta vill de att den enskilde människan ska osynliggöras och politisk konflikt sökas på grundval av om vi råkar ha fötts som kvinnor eller män.

Som ett led i detta ska vi alla också dömas efter vad andra i vårt kollektiv gör eller inte gör, snarare än utifrån våra egna handlingar.

Vi vägrar
Vi moderater vägrar ställa upp på den samhällsanalysen. Vi vill se människan utifrån hennes personliga egenskaper, gärningar och meriter. Med vår politiska grundsyn har alla människor ett lika värde och vi ska alla ha samma förutsättningar i livet.
Däremot är vi inte likadana. För oss är vi alla och i första hand individer. Med detta ogillar vi att tvinga in människor i olika grupper, oavsett det handlar om klass, hudfärg eller kön.
Det här kan säkert vara svårt att acceptera för en gammal vänsterpolitiker, men inte för alla de människor som vill bli betraktade som i första hand just människor.
ORVAR ALINDER ( m )
2005/04/06
___________________________

Susanne Linde i
nya kvinnopartiet

Susanne Linde från Arboga var en av damerna på podiet när det nya kvinnopartiet hade sin första presskonfrerens kl 10 på måndagsförmiddagen.

Hon var den i ledningen för organisationen Feministiskt Initiativ som gjorde sig till tolk för de långtidssjukskrivna, de utbrända, för ohälsotalen.

Nu får hon en större publik för sina åsikter än genom de insändare i Arboga Tidning där hon under många år stått för viktiga inlägg i samhällsdebatten.

Vi får väl be att det politiska arbetet fram till valet nästa år inte återskapar Susannes ursprungliga utbrändhet.

Bland annat för att det behövs, inte bara ännu en feministisk röst utan, också en "Arbogas röst" i så många sammanhang som möjligt här i världen.

HARRY HOLM
2005/04/05

________________________________________________

ANDRA ÄMNEN
________________________________________________

Hon skrev faktiskt
ordet "omgående"

Den 30 september 2004 lämnade Agneta Bode, s, in en motion till Arboga kommunfullmäktige.
I den föreslog hon att vägen till Skogsborgskyrkogården skulle rustas upp omgående.
Ja, hon skrev ordet "omgående" och det var inte utan fog.

Hur gick det då med hennes förslag?
Jo, tekniska nämnden behand-lade motionen den 21 februari i år . Där tyckte också nämnden att vägen måste rustas och beslutade uppvakta väghållaren, Vägverket, för att få ett nytt ytskikt sommaren 2005.

Och igår, ett drygt halvår efter att förslaget lades i fullmäktige, hade det nått kommunstyrelsens arbetsutskott, för att detta au skulle ge tekniska nämnden i uppdrag att uppvakta Vägverket... som ju nämnden redan beslutat att göra.

Sakta mala de kommunala kvarnarna.
Så om jag varit Agneta Bode skulle jag för länge sedan ha rekommenderat en polisan-mälan. För det Vägverket varje dag nu gör sig skyldig till på vägen till Skogsborgskyrko-gården, det är inget annat än allmänfarlig vårdslöshet.

Däckfirmorna gläds förmodligen. Men annars är vägens skick inte bara för sorgligt utan rent av både ett hån mot och en fara för allmänheten.
Att inte någon oskyddad trafikant, cyklist eller mopedist, redan kört sig fördärvad där är ett under.
Om inte annat så i skymningen kan även den promenerande kliva snett i någon av de skarpkantade grova groparna.

Hålen måste fyllas, i väntan på den sommarens nya ytbeläggning som tekniska nämnden resonerade om i februari.
Mitt råd är att polisen tar sig en tur till Skogsborgskyrkogården och inspekterar de farliga kratrarna.
För att vänta på att kommunen ska ta krafttag, och göra något "omgående", det är i det här fallet rent livsfarligt.
HARRY HOLM
2005/04/12
___________________________

Snart finns bara Erika

JODÅ, JAG LÄSER pappers-tidningar. Inte minst de lokala. Och jag ser resultatet av arbets- samma människor.
Mina gamla – men inte så gamla – lokala kolleger ligger minsann inte på latsidan. På Allehanda, Arboga Tidning och Lokalradion kämpas det på med flit.
Men något fattas. Det tycker jag inte som tidningsläsare – för läsandet är ofta rätt trevligt och korsorden lagom svåra – men jag anser som invånare i Arboga kommun att det saknas en ingrediens.

DET ÄR MÅNGA ÅR sedan de mer lokala tidningarna i andra länder kom med en ny policy, ett nytt uttryck och uttalandet:
– Det våra läsare behöver är ”views, not news”.

Dessa tidningsmakare menade att nyheter, det får folk snabbare i radio och TV.
I papperstidningen ska det inte i första hand vara news, nyheter, utan views, vyer, utsikter. Tidningen ska alltså berätta vad ett beslut, exempelvis i en kommunal nämnd, kommer att betyda för den berörde, för den vanligen kommuninvånaren t.ex.
Och det är ännu viktigare om det är ”något lurt” med den nyhet som presenteras av en föreningskassör, av en företagsledare eller av ett kommunalråd.

EFTERSOM JAG ÄR så oerhört gammal, så minns jag hur Arboga Tidning var på den tid Tord Wallström var chefredak-tör. Då skrevs och släpptes fram kritik mot de styrande, då kommenterades nyheterna så dammet yrde.

Nu har – tidsbrist eller annat – gjort att lokala media mest (mer eller mindre ordagrant) rapporterar det kommunfolk, marknadschefer och andra berättar.
De lokala tidningarna driver liksom inga frågor längre, om uttrycket tillåts.

Jag saknar modiga ledarskri-benter och fräcka kolumnister, som vågar peta i sånt som är på gång och som läsarna som samhällsmedborgare bör få veta.

DET HAR STORT värde för oss läsare också att tidningarna obducerar de rykten som visar sig vara osanna.
Jag hoppade till direkt när jag läste i de kommunala papperen om samordning av äldre-städningen mellan Arboga och Kungsör.
Jag och andra såg framför oss hur en rad obekanta, på arbets-marknaden svårplacerade kungsörare skulle hem och städa hos den gamla rörelsehindrade damen vid Munkgatan.
Lite grävning via socialchefen och vi blev lugnade: Kontinuiteten hos de äldre var viktig även för de styrande och kungsörarna skulle bara städa i Kungsör.

MEN ÅTER TILL detta, som jag tycker att den lokala pappers-tidningen borde ägna sig mer åt: Views, not news.
Det betyder:
texter som inspirerar läsarna till att tänka och tycka, så att vi inte bara läser och sväljer, i tron att journalisterna redan har analyserat nyheten.

JAG SER BARA EN som egelbundet vågar sticka ut hakan: Erika i Arboga Tidning. Hon är en krönikör av rätta sorten, anser jag.
I och för sig skriver hon oftast om mer allmängiltiga relationer och företeelser. Men hon gör det på ett så personligt och klart sätt att vi läsare älskar att läsa hennes rader.
Till och med denna torsdag trivdes jag med hennes kolumn, trots att jag inte håller med om allt – bland annat eftersom många patriarkat som drabbat mig och andra människor bestått av både män och kvinnor.

MIN DRÖM ÄR att Erika English skulle få ha en daglig kolumn av torsdagens format, där hon med sin öppenhet och sin fina skrivförmåga också kunde häckla lokala patriarkat och fritt kommentera för Arboga specifika förhållanden, av såväl ont som gott slag.
Views. not news.
Thank you.
HARRY HOLM
2005/04/07

___________________________


COP =
Social och demokrat

Jag strävar efter att vara social och demokrat.
Därför anser jag mig inte kunna vara socialdemokrat. Jag upplever att begreppet social i socialdemokratin betyder socialistiskt och det strider mot min uppfattning att socialistiskt kan förknippas med demokrati.

Det finns många socialdemokrater av den gamla fina stammen, som fått kämpa mot en överhet som velat förtrycka dem. Dom har jag respekt för. Men nu när vi läst om alla som stått i talarstolarna första maj kan vi konstatera att allt fler blivit socialdemokrater å tjänstens vägnar. Det lönar sig ekonomiskt och är bra för karriären.

Tur för demokratin att vi har internet och Harry Holm. Tack vara det andningshål som erbjuds kan vi praktisera yttrandefriheten, än så länge i liten skala.
Ortstidningen är numera ensidigt ett språkrör för socialdemokratin. Så gott som varje dag serverar tidningen artiklar om socialdemokrater. För några veckor sedan besöktes Köping av vice ordförande för socialförsäkringsutskottet tillsammans med två ytterligare från utskottet men tidningsredaktionen var inte intresserad. De representerade ju inte majoriteten. Demokratin sitter trångt på den tidningsredaktionen.

CARL OLOV PERSSON
April 2005


Stackars storebror

ARBOGA STAD ligger där den ligger, med gamla hus, vid ån som rinner där den rinner.
Arbogaån är pampig och varierande i temperament, dramatisk i vårflod, lugnande i sommargrönskan.
Andra städer har också sin å, inte sällan mer påminnande om ett smutsigt dike. Och även då, på sätt och viss, harmonierande med stans atmosfär i övrigt.

I ARBOGAS NÄRHET finns en stad som heter Köping (dit Arbogabornas sopor körs, förresten).
I den staden har man svårt att smälta att Arboga har fördelar som grannorten inte har.
Jag ska inte trötta med att räkna upp alla dessa.
Men jag ska ge ett exempel på Köpings bristande smältnings- förmåga.

SOM JAG noterade i förra åsikten (se här nedan), fick Arboga i fjol in mer pengar på turismen än Köping och Kungsör tillsammans.
Det där kunde Storebror Köping inte smälta. I varje fall inte Bärsingen (som folk är respektlösa nog att säga, fast det heter Bärgslagsbladet.)

I VECKAN kom den första sura reaktionen, på ledarplats, kommentaren att det inte var så viktigt att locka turister, det var mer värdefullt att ha arbetstillfällen.
Den andra sura reaktionen i krönikans form presenterades i fredagens Bbl/AT.

DÅ VAR DET statistiken från Westmannaturism som det var fel på! Jag citerar:
– Kommunerna använder turiststatistiken som den berusade använder lyktstolpen. Mer att hålla sig i, än till upplysning...

DET ÄR bara det, att en så idyllisk och charmig stad som Arboga inte behöver någon lyktstolpe att hålla sig i när det gäller att locka turister.
Och Storebror skulle – trots sin stadsmiljö – bli lite mer omtyckt om han i stället för att kasta skit på grannstan, lyfte benet mot sin egen lyktstolpe.

Det behovet tycks trängande.

HARRY HOLM
2005/04/29

__________________________

Arboga och turismen 1
TACK VARE en medveten satsning och marknadsföring samt ett starkt föreningsliv.
Så förklarar avgående turistchefen Roland Jacobsson det faktum att turisterna i Arboga i fjol var fler än i grannorterna sammanlagt.

DET FINNS en annan faktor som jag är säker på har ännu större betydelse:
Arbogas stadsbild, med ån och de gamla husen.
Som inte blivit sämre av satsningen på svart gjutjärn, enhetlighet vad gäller gatubelysning och annat i centrum och utmed ån.

DET ÄR ETT intryck som inte helt dödats av de stundtals märkliga extra dekorationerna: Påskris i Stora Torgets gatlyktor kring påsk, till exempel.
Jag har svårt att tänka mig att man gjorde så i den gamla tid kommunen investerat i att efterlikna.

NATURLIGTVIS har de andra ingredienserna också betydelse. Föreningarna, javisst.
Utan dom hade vi varken medeltidsdagar, bygdespel, revy eller .... listan kan göras lång.
Och marknadsföringen då?
Ett svårt ämne. Och helt omöjligt, tror jag, att det är att mäta värdet av satsade pengar på det området.

LÄTT ATT SE är dock vissa misstag som görs i den delen.
Om sådär 10 dagar ska det bli familjedagar i Ahllöfsparken. Det är bra marknadsföring av stan.
Men tyvärr har jippot fått ett namn som knappt förstås, och som varken går uttala eller skriva:
Lasse-Maja Reentré.

BEVARE MIG väl!

Men så går det när jakten efter stajlade ord blir viktigare än själva evenemanget och dess dragkraft.
Varför inte något enkelt och förståeeligt som:
Lasse-Maja-Dagarna?

HARRY HOLM
2005/04/27
__________________________

**  

Snöröjningen i Arboga felbudgeterad

Inte var han direkt saklig så här i slutet av sin tid i Arboga, tänkte jag sedan jag i Bbl/AT tisdagen 23.11 läst insändaren från Arboga kommuns tekniske chef Kjell Jacobsson.
Tvärtom känns det som om han medvetet försöker lura oss Arbogabor.
Kanske inte genom att påstå att Arboga kommun har en bra snöröjning, för det kan vara en smaksak.
Men det är fult att inte hålla sig till de fakta som finns i hans egen förvaltning, enligt tekniska nämndens arbetsutskotts proto-koll från den 2 november i år.

Där står det om vinterväghållningen att kommunerna i länet i genomsnitt kostar på 4 kronor per kvadratmeter, och i kommu-ner av Arbogas storlek 3:30 kronor per kvadratmeter.
Medan budgeten för Arboga kommun är på 2:65 kronor per kvadratmeter gator, vägar och allmänna platser.

Trots det skriver tekniske chefen i sin insändare att kvaliteten i Arboga är ”helt jämförbar med den snöröjning som sker i andra kommuner i Västmanland”.

I min förra insändare hävdade jag att vi har sämre snöröjning därför att tekniske che-fen, hans personal och politiker, budgeterat felaktigt.

Tekniska nämndens arbetsutskotts eget protokoll ger mig rätt. Där står det orda-grant:
”Jämfört med kommuner i samma storleksordning som Arboga saknas 500.000 kronor i tekniska förvaltningens budget för att klara vinterväghållningen under en normalvinter.

Vilket skulle bevisas.

HARRY HOLM
2004/11/23

*

Rätt nu att äta mera fett

Det blev ju en liten diskussion med Gråsparven i Arboga Tidning i det här ärendet.
För mig, som hävdat att vi svenskar äter för lite fett och för mycket light-produkter, var det befriande att svenska folket fick svart på vitt i Sveriges Television i måndags (den 15.11 2004)
I programmet Fråga Doktorn berättades då om försöken vid landstinget i Blekinge, där det visat sig att det ger viktminskning generellt och - obs under läkarkontroll - för diabetiker t.o.m. bot att äta 50 procent fett, 25 procent protein och bara 25 procent kolhydrater.
VARNING till diabetikern:
VIKTIGT! Byt kost i samråd med Din doktor, annars kan koma följa.
Behovet av medicinering minskar nämligen dramatiskt, redan från första eller andra dagen.
Klicka här för att läsa mer!
HARRY HOLM
2004/11/18

*

Hellre Arboga Stad...
Din krönika om Väster Mälarstad – Se nedan – kändes fräsch och lagom uppkäftig och det tackar vi för!
Som ett alternativ till Väster Mälarstad vill jag föreslå att vi lägger ihop Arboga, Köping och Kungsör och döper den nya "storkommunen" till ARBOGA STAD.
 
Det vore ett bra sätt att ta vara på det historiska perspektivet med Arboga som gammal "huvudstad" samtidigt som man äntligen sätter Kungsör och Köping på kartan. ;-)
 
ORVAR
2004 /11/14
--------------------------------------------


Apropå Väster Mälarstad
Hur många hittar till Håbo?

Hittar du till Håbo kommun? Inte!
Då kan du söka dig till den kommunens hemsida och få läsa följande:

”Hej och välkomna till Håbo
Håbo är en bra och attraktiv kommun att leva i. Inte bara för att vi har närheten till naturen och 23 mil Mälarstränder. Vi ligger rätt i Sverige.
Våra dragplåster är bra boendemiljö, bra skolor, närhet till naturen och närhet till en gigantisk arbetsmarknad i Stockholm, och ett blomstrande föreningsliv, med ett stort antal föreningar i förhållande till folkmängden.
Familjer som söker det lite lugnare och tryggare livet trivs i Håbo. Kommunen har lite över 17 000 innevånare varav en stor andel är barn och ungdomar. ”

Blev du klokare nu? Lockas du av att åka dit, att bosätta dig i Håbo kommun? Vill du åka dit och kolla? Då måste du först hitta Håbo. Och det blir lättare om du vet namnet på kommunens tätort, på ”stan” så att säga.
För det finns ingen ort som heter Håbo.
Och därför blir det svårt.

Väster Mälarstad
Att Magazin KAK senast hade flera sidors kampanj för att börja kalla Köping, Arbo-ga och Kungsör för Väster Mälarstad, är förståeligt. Ur deras synpunkt. Eftersom deras målgrupp är kommungräns- överskridande.
På samma sätt kan jag tänka mig att Väster Mälarstad är en lockande tanke för Roland Sjölins fastighetsmäkleri, och andra före-tag med verksamhet i fler KAK-orter än Arboga.
Men det vore verkligen att bita sig själv i svansen, för att ta ett gammalt slitet ut-tryck.
För varje nytt begrepp, speciellt om man gör ett paraply-namn, förvirrar och sänker värdet av och intresset för de gamla stadsnamn som är respektive orts varumärke sedan många generationer.

Forskning om varumärken
Rent vetenskapligt handlar det här om varumärken och profilering.
I en uppsats från 2000 talar Essi Surma-Aho bland annat om Varumärkesgrunden.
Det begreppet är framtaget av Håkan Lagergren (1998) som då sedan länge arbetat med frågor om organisations-identitet och varumärkesutveckling. Begreppet ’Varumärkeskapitalet’ har definierats av flera olika forskare.
Ett citat ur uppsatsen:
”Grunden i allt varumärkesbyggande är självkännedom. Om du inte vet vem du är eller var du befinner dig, hur skall du då kunna avgöra vem du vill bli eller vart du skall ta dig?” (Brand Management, ”Processen” s 28)
Jag är Arbogabo och befinner mig i Arboga. Hur många decennier skulle det ta innan jag kunde känna mig som Väster Mälarstadsbo?

Att behålla identiteten
Nu gäller den här forskningen företag men för att göra en kommun känd och omtyckt är det mesta detsamma.
Därför kommer här också ett annat tillämpligt citat från företagsvärlden, som jag menar visar hur viktigt det är att Arboga behåller sin identitet i stället för att gå upp i något diffust Väster Mälarstad:
”Tydlig identitet gagnar inte bara, på lång sikt, försäljning av varor och tjänster utan tryggar även, i ett ännu längre perspektiv, företagets överlevnad.
Tydlig identitet skapar stark motivation, tillhörighet, trygghet och får därmed också stor betydelse för den egna personalen.”
(Bergström, 1998:208)

I uppsatsen betonar forskare också att särskiljningsförmåga är en av de viktigaste funktionerna ett varumärke har.

Sunt förnuft
Men om du vill kan vi bortse från forsk-ningen och använda sunt förnuft och ett rakt exempel:
Att skapa / att börja använda begreppet Väster Mälarstad är lika klyftigt som att släppa varumärket Volvo och i stället informera om och göra reklam för Västkustbilen.
Se annonsen framför dig:
”Nu har nya Västkustbilen Kombi kommit. Provkör på lördag hos Västkustbil AB i Väster Mälarstad.”
Om du inte nappar på det, så ta din gamla VW i stället och åk till Håbo kommun.
Eller i alla fall till den kommunens centralort: Bålsta.
Och tala om att du är från Arboga, det väcker alltid positiva reaktioner hos människor runt om i landet, som tänker på Arboga Möte, Sveriges första riksdag eller på Arboga öl eller på Arbogapastej eller på den charmiga staden vid Arbogaån.
Och den staden heter inte Väster Mälar-stad.
HARRY HOLM
2004/11/12
––––––––––––––––––––––

 

Inte bara positivt
på Gamla kyrkogården


Allhelgonadags kväll vandrade min fru och jag runt på Gamla kyrkogården invid Arbogaån. Trots lite regn och bara några plusgrader gav denna vandring en ett varmt och tilltalande intryck. Det känns mäktigt att gå mellan dessa höga lindar och almar som växt där i nära 150 år och tänka på nära och kära som lämnat jordelivet. Ljusen som glimmade på gravarna och inte minst minneslunden med hundratals ljus stämde till andakt och  högtid.
Att besöka en kyrkogård kan stämma till eftertanke och ge rymd och  perspektiv över livet.
Det var dock två saker som störde denna kväll. Det ena var några personer som vid minneslunden stod och pratade och skrattade högt och ljudligt, medan många stod framför ljushavet och tänkte på avlidna som hade sin "gravplats" i minneslunden.
Det andra var lamporna på kyrkogården som sken alldeles för starkt i ögonen, som stora ljusbollar. Nog vore det en fördel om man kunde byta ut dessa fula glober mot mer avskärmad belysning som  lyser ner mot marken och inte rakt in i ögonen på besökarna. 
Men för övrigt var vandringen på kyrkogården en mycket positiv upplevelse.

BENGT OCH INGER BERGENBRANT
2004/11/07

**************************** 

Kommunalt förslag gör öken
av Arbogas huvudgata

Nu har dom bestämt sig igen, teknikerna i Rådhuset. Nygatan ska bli gågata. Året om och i evig tid.
Klåfingrigheten på projekteringssidan firar nya triumfer. Gång på gång i år har vi sett idéer som bara för tankarna till en enda sak:
Att dom som arbetar med planeringen av Arbogas innerstad har för lite att göra. Därför måste dom leka sina skrivbordslekar och ändra för ändringens skull.

Gårdsgatan hade fungerande regler. Det hade till och med varit perfekt om anlitade parkeringsvakter strosat på Nygatan i stället för ute på kommunala gräsytor och motsvarande.
Gårdsgatan var en suverän lösning. Varför började man annars med den metoden? Där hade vi något att permanenta, för alla Arbogabors bästa.

Med gågata blir Nygatan ännu mer öde. Inte minst kommer butiksdöden på sträckan Kapellgatan–Höökenbergsgränd redan de närmste året att på ett tragiskt sätt visa att projekterarna har fel.
Följden blir sämre service och utbud, så att Arbogaborna ökar sin handel på andra orter.
Följden av gågata är redan nu svårigheter för de kämpande, ambitiösa näringsidkarna utmed Nygatan.
Men projekteringspersonalen uppe i Rådhuset, med sina månadslöner, klarar säkert sin ekonomi.
Sysslolösheten kan förstås bli ett problem för dom ett tag till, men bara fram till det datum då dom måste rita om allt igen därför att dom har förstört stan.
Jag borde egentligen skriva ett brev:

Kära kommunledning.
Stoppa dumheterna! Visa sunt förnuft och omtanke om alla sorts trafikanter, om butiksägarna och om stans attraktionskraft.
Gör Nygatan permanent till gårdsgata och hyr in parkeringsövervakning då och då om p-syndarna återfaller.
Bättre och billigare kan det inte bli.

HARRY HOLM
2004/11/05
********

Ahllöfsparken i stöpsleven
Det har kommit besked om EU-miljoner till Arboga kommun, slantar som ska göra om Ahllöfsparken till en plats där det händer mer och under längre del av året.
Samtidigt finns förslag om att göra gräsmatta av intilliggande Sankta Karins Örtagård. Eftersom det skulle kosta 120.000 kronor om året, så anses det för dyrt för kommunen att ta över.
Jag föreslår en annan lösning:
Svenska kyrkan, som under de årliga Medeltidsdagarna haft verksamhet i Sankta Karins kapell bredvid Örtagården, skulle väl kunna ta över. Kyrkan har duktigt folk när det gäller växter, jag menar alltså kyrkogårdspersonalen. Och material.
Och man skulle få ännu en plats där allmänheten och präster och annat kyrkfolk kan mötas.
En annan fördel med detta är att vi därmed får ännu ett argument mot det märkliga förslaget att namnge parken och därmed gården bakom Kapellet efter Lasse-Maja.
Att skylta med en välkänd tjyv, kan kappast ge en positiv bild av vår stad.
Läs mer om namnfrågan längre ner här till höger!
HARRY HOLM
2004/10/22

Securitas som trivselfaktor

Securitas är nog fel redskap att använda när Arboga kommun vill skapa trivsel i stan.
En Arbogabo fick parkeringsböter för att han ställde bilen på Sofiedalsgatan medan han sprang in efter nappen som hans barn glömt.
Jag läste på fredagen om han som fick parkeringsböter för att han stod på en kommunal grönyta när han skulle plantera ett plommonträd på sin angränsande tomt.
Men här utanför oss på City Hårvård ser vi hur bilar åker på gågatan, hur de parkerar på båda sidor av Nygatan för att till exempel handla på Systembolaget.
Var är Securitas då? Ute och kollar kommunens gräsmattor?
ROLF ERICSSON 2004/10/15

*
Storebrors- och bondfångerifasoner

Det har skrivits och pratats en hel del om ett gemensamt gymnasium för Köping, Arboga och Kungsör.
Det så kallade gymnasieförbundet skulle skapas för Köpings skull.
Det står helt klart för den som läser förslaget som Kungsör svalt men som Arboga kommun lyckligtvis inte nappat på.

För den som studerar förslaget framstår bara ett huvudmotiv för ett KAK-gymnasium: Att spara pengar åt Köpings kommun.
Utredaren Torgny Martinsson speglar dessutom redan på första sidan att Köpings politiker/tjänstemän har haft svårt att svälja att Arboga och Kungsör har egna gymnasier.
Han skriver bland annat att vi kan ”konstatera att etableringen av Vasagymnasiet skapade en klyfta mellan Köping och Arboga som det tog 20 år att överbrygga.”
Är det något som skapar klyftor så är det Köpings kommuns kombination av storebrors- och bondfångarfasoner.

Kloka Arbogapolitiker
Arbogas politiker var så kloka att de läste tjänstemännens utredningar och förslag innan de gick till beslut. Därefter krävde de att få diskutera en annan fördelning av kostnaderna, en ekonomi av den sort som finns i de flesta gymnasieförbund, det vill säga att varje kommun betalar efter hur många gymnasieelever man har. Plus att det var dags att ha ett kommun-gemensamt kansli någon annanstans än i Köping för en gångs skull.
Det skrev Arboga kommun till grannkommunerna den 16 september.
Den 20 september svarade dessa det ”inte finns något tidsmässigt utrymme för ytterligare utredningsomgångar”.
Men i den tjänsteskrivelse från skolchef Lars Strååt som låg till grund för Arbogapolitikernas behandling av frågan står det att beslut bör tas ”senast i oktober i kommunfullmäktige”.
Som vanligt är Arbogas kommunfullmäktige den sista torsdagen i månaden, det vill säga den 28 oktober. Så nog hade det funnits tid att diskutera vidare. Om viljan funnits.
Det är klart att viljan inte finns från Köpings sida, det framgår med barnslig tydlighet av Torgny Martinssons utredning.

Arboga skulle få ta större andel av kostnaderna
Om man jämför utredarens siffror för nu och sedan (sidan 8 respektive sidan 11 i utredningen) så är Arbogas gymnasiekostnad i år 26,6 procent av den totala gymnasiekostnaden i KAK-regionen, medan andelen i gymnasieförbundet skulle bli 29 procent.
Kungsörs kommuns andel av de totala gymnasiekostnaderna i KAK blir 20 procent, i stället för 17 procent i år.
Och Köpings andel i förbundet skulle bli 50,8 procent, mot dagens 56 procent.
Dessutom står det (på sidan 8 i utredningen) att Köpings gymnasium i år kostar 109,8 miljoner kronor, medan Köpings kostnad vid ett KAK-gymnasium skulle bli 81,9 miljoner (sidan 11).
Med gymnasieförbund skulle Köping förresten inte bara spara de 28 miljonerna. För där är det inte räknat med vad det utan ett förbund kommer att kosta Köping att lokalerna på Ullvi – enligt sidan 8 i utredningen – inte kommer att räcka till.

För Köpings skull
Utredaren bekräftar omedvetet att han vill ha ett KAK-gymnasium för att göra Köping till vinnare.
En sak vet han ju alltså redan på utredningsstadiet, att Köpings kommun sparar minst 28 miljoner på ett KAK-gymnasium
Men vad skulle ett gymnasieförbund ha betytt totalt för KAK då?
Jo, Torgny Martinsson skriver att ”den kortsiktiga vinsten blir inte stor” och sammanfattar med att
”Ingen kan säga vad utfallet kommer att bli, om besparingarna blir stora eller om kostnaderna kommer att ligga på dagens nivå”.
HARRY HOLM 2004/10/15

*

Bra - men dåligt
Jörgen Johansson

Det är "light" som är boven

Diskussionerna brukar gälla mediciner och vård, inte varför folk blir sjuka. Det debatteras om vem som ska betala för sjukskrivningarna men inte vad som gör att de ökar.
Därför ska Arbogas riksdagsman Jörgen Johansson ha beröm för att han tar upp den delen av problemet i en motion. Men han har skrivit 45 motioner nu, så tyvärr har han haft för lite tid för att sätta sig in i frågan. Därför kräver han höjd skatt på fet mat.
Men det är inte fettet som är boven, tvärtom äter vi för lite fett vilket resulterar i både depressioner och rent fysiska hälsoproblem.
Boven är lightprodukterna och inte minst sockret, som om det uppfunnits idag skulle ha blivit förbjudet (enligt en forskare i ämnet).

Det finns forskning som visar att just fettsnål kost ligger bakom den stora ökningen av fetma hos dagens befolkning. Margariner och olika så kallade light-produkter bidrar till diabetes, depressioner, hjärt- och kärlsjukdomar samt koncentrationsproblem. Fett behövs. Exempel: Vid en undersökning av barn i västra Sverige visade sig allergierna vara mindre vanliga hos barn som åt smör på smörgåsarna.
HARRY HOLM 2004/10/10

LÄS MER OM DETTA
Klicka på Kropp & Själ / Vår hälsa

*

Bra åtgärder vid Vallgatan
tycker Dan Karlsson

Dan Karlsson har haft vänligheten att reagera på nedanstående Å-sikt om vägarbetena vid korsningen Vallgatan-Centrumleden. Så här skriver han bland annat om Centrumleden:

Denna gata används regelbundet som racerbana. Farten är mycket hög, särskilt vid övergångsstället till Ahllöfsparken. Eftersom vi inte har tillräckligt med poliser för att övervaka allt, och vi kanske inte heller vill göra Sverige till en polisstat, är det bra med arrangemang som tvingar bilister (exempelvis) att följa de lagar som finns. Högsta tillåtna fart på Centrumleden är 50 km/tim, inte 80 eller däröver som vissa tycks tro.
Vi har bott på Vallgatan i 18 år, passerat övergångsstället tusentals gånger. När barnen var små och man gick med barnvagn var det ibland nästan omöjligt att ta sig över.
  Jag är också mycket glad åt att gång/cykelvägen sammanbinds så man kan cykla till jobbet utan att vara ute i gatan, mot trafiken, på morgnarna. All heder åt planerarna på tekniska kontoret.
Jag minns den tid då det var omöjligt att åstadkomma en vägbula därför att Jörgen Johansson inte gillade dem. Bilister tycker inte om bulor, det förstår jag, men de är nödvändiga eftersom en bil i en hastighet av 50 km/tim eller däröver är ett mordredskap. Farten måste ner åtminstone vid övergångsställen. 
 
DAN KARLSSON 2004/10/12
boende på Vallgatan 10 sedan oktober 1986

*

Skrivbordsprodukt igen?
Det är bökigt i trafiken på Centrumleden mellan Kapellgatan och Vallgatan. Och jag tycker att det ser ut som om det åter är något tankefel på gång från den kommunala kanten.
Vi som passerar vid Asplunds uppe i Brattberget blir påminda dagligen om hur det går när den som planerar trafikföringen i vår stad inte är särskilt mycket ute i verkligheten. Skrivbordsmänniskorna i kommunens hus hade då hört om olyckan när en dam blev påkörd väster om Asplunds, på övergångsstället på vägen mot Västermo.
Men kommunfolket fattade fel och trodde det var gatan Västermovägen, därav det krångel med avsmalningar och vägbula som nu råder vid infarten till Asplunds. Nu tycks något liknande vara på gång vid Vallgatan. För nog hade det räckt att ta tag i det problem som länge bort lösas:
För dem som kommer från Stureskolan på väg exempelvis till Station, har det varit tokigt länge, genom att den norra trottoaren smalnar av och tar slut innan den ska korsa Vallgatan.
Det som behövts är en ordentlig trottoar fram till Vallgatan, sedan ett övergångssställe (gärna med vägbula) över Vallgatan, och så en naturlig fortsättning med trottoaren som går längs med Sturevallen.
Hur mycket billigare hade inte det blivit för kommunen att bara göra så, vilket nämns i tekniska nämndens beslut. "Gång- och cykelvägen utefter Centrumleden byggs över Vallgatan".
Det är verkligen feltänkt att nu
krångla till det för trafikanterna på Centrumleden.
Det visar att skrivbordsmänniskorna saknar det historiska perspektivet, så att säga:
Centrumleden, kom till för att få bilisterna att välja den vägen för att avlasta innerstaden.
Nu görs en åtgärd som ska få Arbogaborna att välja bort Centrumleden och köra in i stan i stället.
HARRY HOLM
2004/10/08

*

MARIA FREDLUND
Det där med Sätra igen
Hej! Intressant de du skriver om Sätra. Själv har jag funderat och påpekat under 2 år  att det under medeltidsveckan saknas något extra för att alla som stannar vid Sätra ska veta att det pågår en marknad i stan till exempel. Varför inte göra en galgbacke eller något annat som visar att vi har en medeltidsförening som arbetat ideellt (flertalet) ett helt år med detta arrangemang. Deras arbete är helt fantastiskt och det minsta kommunen kan göra är väl att sköta om så att fler turister hittar in i våran lilla trevliga, kommun eller stad? Som kommunen annars framhäver i sin marknadsföring
Kort och gott!
Sätra har sett ut som en öken varje gång jag kört mina flickor till och från Mc Donalds under medeltidsveckorna.
MARIA FREDLUND
2004/10/07

Inte alltid som tänkt
Diskussionens vågor gick verkligen höga när Sätra-projektet skulle genomdrivas. Jag var en av dom som ansåg att Arboga måste ha något som fick motorvägstrafikanterna att bromsa in för att inte Arboga helt skulle försvinna ur deras medvetande.
Och nu har vi det och mest visade sig MacDonalds ha stoppeffekt.
Men sedan då. En hamburgare och därpå vidare. Arboga betyder på så vis inte längre varken öl eller pastej, det betyder bara snabbmat utan lokal prägel.

Det jag skrev om och pläderade för när jag lutade åt att Sätra var en bra grej, det var att det måste finnas något där ute som lockade folk in till centrum. För vad var annars vitsen?

Jag är besviken. Det jag skrev om och det jag önskade mig var först och främst jättestora utomhus färgbilder där ute som visade charmen inne i stan. En idé som går att utveckla med både ljud och andra kringarrangemang.

Så länge inte detta är genomfört kommer jag att betrakta Sätra som en flopp.

HARRY HOLM
2004/10/06

 

**  

 
Ska Arboga göra självmål?

Förra veckan ställde Köpings kommunstyrelse enhälligt upp på förslaget om ett gemensamt gymnasium för Köping, Arboga och Kungsör. En köpingsmoderat sade i fredagens i Bbl/AT att bollen nu ligger hos Arboga kommun.
Så snälla Arbogapolitiker, se nu till att det inte blir självmål. Undvik KAK-gymnasiet.
I dagens samhälle bombarderas inte minst de unga av en närmast ofattbar mängd budskap per dygn. Då gäller det för alla verksamheter som vill växa och finnas kvar – exempelvis gymnasieskolor – att kunna profilera sig, att sticka ut i budskapsbruset.
Att suddas ut, att i praktiken låta Vasagymnasiet bli en filial för skolledningen i Köping, motverkar både Arboga kommuns uttalade strävan och vår orts utveckling.
Det är min åsikt. Speciellt som jag är så gammal att jag minns hur högt i kurs Arbogagymnasiets föregångare Arboga Tekniska skola stod. Det var på den tiden då riksannonser under Lediga Platser för ingenjörer kunde innehålla texten ”Sökande från Katrineholm och Köping göre sig ej besvär”.
HARRY HOLM 2004-09-17

**  

 

Nog är vi rätt förskonade i Arboga


En blick på Västmanlandspolisens dygnsrapport 28-29 september visar att Arboga nog är ett ganska lugnt hörn av vårt län.
040928: 08.55 En 37-årig kvinna rapporterades för grov olovlig körning på Saladammsvägen vid infarten till Jugansbo. 09.40 Handräckning om att föra en 46-årig man från Hallstahammar till psyk i Västerås. 10.20 En 45-årig man rapporterades för drograttfylleri på  Knutsvägen i Fagersta. 10.30 En 38-årig man på rapporterades för grov olovlig körning på E18 vid Köping. 14.05 En 36-årig man rapporterades för grov olovlig körning på Dalkarlsängen i Sala. 14.40 En 20-årig man rapporterades för grov olovlig körning på riksväg 68 i Fagersta. 14.50 En 12-årig elev på Fryksellska skolan i Västerås som hade orientering fick ett hårt slag i ryggen när hon böjde sig ner för att justera ett skosnöre. En stor tjock man med grått hår och skägg gick från platsen med ett basebollträ i handen. 15.00 En kvinna anmälde sin svampplockande man försvunnen i skogen vid Hyppenbenning i Fagersta. Han är 78 år men frisk och kry. Ca 16.00 dök han upp självmant. Något aktivt eftersök hann aldrig inledas. 15.05 och 17.55 En 19-årig och en 18-årig man greps i Fagersta. De är misstänkta för stöld och häleribrott. Efter åklagarkontakt anhölls båda. 15.55Handräckningsbegäran på en 14-årig pojke som avvikit från ett behandlingshem i Kolbäck. Han anträffades i Köping och återfördes till behandlingshemmet. 16.00 Handräckningsbegäran från psyk avd 99 i Västerås. En 14-årig flicka med psykiska problem hade rymt från avdelningen. Polisen hade telefonkontakt med henne men hon vägrade uppge var hon befann sig. Efter många turer togs hon i Bjurhovda centrum. 16.20 Trafikolycka på Bergslagsvägen i Västerås. Ett fordon stannade och tre andra bakomvarande ordnade till en kökrock. 16.40 Ringa narkotikabrott. En 31-årig kvinna togs med till provtagning i Västerås. 20.25 Ringa narkotikabrott. En 24-årig man anträffades i Västerås. Han visade tecken på drogpåverkan. 20.46 Grov olovlig körning. En 46-årig man körde personbil på Norrleden i Västerås. 21.20 Drograttfylleri, rattfylleri, ringa narkotikabrott och grov olovlig körning på en 57-årig man körde bil på Saltängsvägen i Västerås. 22.30 En 36-årig man fördes från Surahammar till psyk i Västerås. 23.53 En 21-årig man rapporterades för grov olovlig körning på Bäckvägen i Fagersta. 23.55 Drograttfylleri och grov olovlig körning. En 44-årig man togs med till provtagning från Adolf Zethelius gata i Västerås.
040929: 00.47 En 35-årig man rapporterades för grov olovlig körning på Stigaregatan i Norberg. 03.05 Bilinbrott i tre bilar på olika platser i Västerås. Genom tips kunde fyra män, två 19-åriga och två 24-åriga män gripas i en bil på Österleden. I deras bil påträffades stöldgods från bilinbrotten. Männen anhölls efter förhör. 03.30 En 20-årig man greps vid en stulen bil i Fagersta. Efter förhör anhölls han. Ytterligare två män ska höras om bilstölden.

Inte ett ord om Arboga på mer än ett helt dygn. Ska vi ta detta som ännu ett argument i marknadsföringen av den här stan som bostadsort. Eller bara vara tacksamma.
HARRY HOLM 2004/09/30

*

Ränderna går aldrig ur -
Storebror Köping

Det var barnsliga storebröder som visade sina sämsta sidor vid Köpings kommunfullmäktiges sammanträde i måndags kväll.
Moderaten Ola Saaw påstod att det låg ett storebror-lillebror-komplex bakom Arboga kommuns tveksamhet till ett gemensamt KAK-gymnasium.
- Nu får vi sluta krusa för Arboga, sa han också och placerade oss i gärdsgårdsserien.
I praktiken betydde detta att han säkert hört att det var främst ekonomiska orsasker till Arboga kommuns försiktighet och att han egentligen skulle ha sagt:
- Ja, jag vet att det blir dyrare för er i Arboga med ett KAK-gymnasium enligt vår modell. Men ni borde vara glada för att sortera under storebror Köpings ledning.


Att Köping tar våra sopor, det får jag acceptera, även om det i decennier varit så att vi fått betala för att bli av med det skräp som sedan gett billigare värme i grannstadens bostäder.
Men jag accepterar inte att Köping ska ta bort profilen från vårt gymnasium och därmed ett stycke av stans karaktär.

HARRY HOLM 2004/09/28

*

Ränderna går aldrig ur - Storebror Västerås


När jag var i de tidiga tonåren byggdes det en ishockeyrink på åkern nedanför Konsum i Skinnskatteberg. Vi brukade träffas där för att spela på söndagarna för det var enda tid med dagsljus som vi inte var i skolan.
Vi som kom delade upp oss i två lag, oberoende av hur många vi var. Och så kämpade vi på så gott det gick, utan tränare. Vi hade inte heller några nämnvärda regler, undantaget att mål var mål.
En kille från Västerås brukade vara med, hans familj hälsade på någon släkting i Skinnskatteberg och då kom han till hockeyplanen.
För oss bruksgrabbar var han både en lösning och ett problem. Han hade en puck, vilket gjorde att vi kunde spela hockey ”på riktigt” i stället för att ha hockeyklubbor och bandyboll.
Bekymret var att så snart vi dribblat av honom pucken så skrek han:
- Ge mej pucken. Jag är från Västerås. Det är min puck!

Västerås storebrorsfasoner går igen än i modern tid i flera sammanhang, även i större sådana, som när det gäller den sjukligt stora centraliseringen av vården till Centrallasarettet.


Jag fick ännu ett exempel i veckan. Annica Risberg skulle komma och sjunga i Arboga hade jag sett i en annons och det framgick att Västmanlandsmusiken var medarrangör.
Så jag gick in på Västmanlandsmusikens hemsida för att få veta lite mer om konserten och turnén. Det fanns inte en rad att läsa. Här handlade det i stort sett bara om Västerås och Västerås konserthus i blaffiga vinjetter. Omlandet fanns inte. Bland Evenmang, ingen Risberg. I Konsertguiden, inte heller en rad.
Så konsertdagen skrev jag och frågade:
- Var på er hemsida får man veta något om Annica Risbergs turné i länet? Om det nu är någon?
Svaret kom - nästa dag - från PR-ansvariga vmu-erskan, informationschef Helena Wessman:
- Det var en bra fråga! Vi har missat uppdateringen... Dessvärre hittar jag i brådrasket bara information om en konsert: onsdag 22/9 kl 19.00 i Nicolai Kulturhus i Arboga. Jag skall forska lite och se till att hemsidan blir uppdaterad. Tack för att du upplyste oss om informationsbristen!

Västmanlandsmusiken har enligt stadgarna tre verksamhetsområden: Länsmusiken, Västerås Sinfonietta och Västerås Konserthus. ”I korthet innebär det att vi ger ett generellt stöd till musiklivet i hela Västmanlands län” står det bl.a. på hemsidan.
I hela länet? Pyttsan! Det klingar lika falskt som när VLT kallas länstidning.
Västerås dominerar något så totalt.
För den som studerar Västmanlandsmusikens hemsida kan det bara finnas en logisk åtgärd, det är att ändra namnet på sidan till Västeråsmusiken.
HARRY HOLM 2004 09 25

**  

 
Om fängelser

Minister Bodström gick ut och talade om att det nya specialfängelset inte skulle ligga i storstadsregioner.
Då tänkte jag direkt, att det nog blir Arboga i alla fall. Kanske inte som ett
resultat av uppvaktningar utan av någon sorts kollektivt dåligt regeringssamvete, efter Thage G-punkts dundertabbe att ge Volvo Aero jättemycket pengar för att
flytta från Arboga.
Då blev jag rädd om Arbogas rykte igen. Det finns ju så mycket bra i Arboga.
Charmen, som extra många turister verkar ha kollat in den här sommaren.
Och hellre bor jag i en stad känd för skivbar pastej och en kunglig felsägning än på en ort som förknippas med landets värsta brottslingar.
Hur trevligt Kumla än är, hur bra Larnebrants studio där än är, hur goda pizzor där än finns, så tänker i alla fall jag i första hand på att det är en fängelseort när jag hör kommunnamnet. Effekten av ett fängelse i Arboga blir densamma. Och bortkastade blir alla Arboga kommuns, det vill säga våra, miljoner kronor som satsats på PR och Metroannonser och turistmässor och Centralenjippon.
Därmed sjunker Arbogas attraktionskraft, med följd att på sikt många fler arbetstillfällen försvinner än vad fängelset skulle ge.
Men ett fängelse på pendlingsavstånd har jag inget emot, för det ger arbetstillfällen också i Arboga.

HARRY HOLM augusti 2004

**  

 

 

Positivt för Ahllöfs-parken och för stan

Har man som vi en park mitt i stan, verkligen i centrum, så är det klart att den ska användas så mycket som möjligt.
Det första steget mot mer liv och rörelse i det som ska vara stans lunga, togs denna helg i och med den gammaldags julmarknaden.
Inte var det så gammaldags i alla stånd kanske, med det var mycket hantverk och det var stämning och den rökta korven jag fick tag i gick inte av för hackor.
Positiv start på många sätt, tycker jag.
Om att det var så få deltagare i tomte-paraden ska jag inte heller säga något negativt, eftersom jag inte själv ställde upp kan jag inte kräva att andra skulle göra det.
En synpunkt dock:
Kanske samarbete med förskolorna ellerArbogas skolvärld över huvud taget kommande år kan göra tomte-paraden till något särdeles impone-rande.
Hela stan fylld med tomtar en lör-dagseftermiddag varje år skulle nog kunna väcka uppmärksamhet och dra besökare till vår vackra lilla – och invånarmässigt krympande – stad.

HARRY HOLM
2004/12/11

*****************************

Arboga Atletklubbs
vinnande recept

Arboga Atletklubb vann stort i veckan. För mig har den föreningen alltid varit en vinnare.
Nu stiger föreningen ytterligare i min akt-ning, genom att den tar ansvar även för dom som inte brottas.

Brottning har jag alltid varit intresserad av titta på, en klassisk sport som Redan De Gamla Grekerna sysslade med för tusen-tals år sedan.
För mig började det med att jag var perma-nent åskådare när det var brottning i God-templargården i Skinnskatteberg på 1950-talet.
Jag klappade händerna när OS-brottaren Rune ”Skinnskattebergarn” Jansson vann sina matcher. Och jag jublande när urstarke ”Slaktarn” Johansson (ja han var slaktare till professionen) tog ett livtag på dåtidens tungviktsstjärna Kulladalarn, så att den sistnämnde fick bryta matchen.
Jag vet också att brottarnas träning är det fysiskt mest ansträngande man kan tänka sig. En kväll såg jag Arboga Atletklubbs övningspass i Sturehallen. Ett obeskrivligt tufft träningsprogram rullades upp framför mina ögon. Och jag garanterar att jag blev helt slut bara av att titta på.

Samhällsansvar
Att fostra de unga i den egna klubben har varit en självklarhet för AAK.
Nu går föreningen ett steg till och startar efter nyår ett projekt som heter Kom i form. Det är en kurs om näringslära, fysisk aktivitet och beteende, det sistnämnda gäller hur man förändrar sin livsstil.
Det är en gratis kurs i tolv veckor. Och verksamheten arrangeras i samarbete med Landstinget!

En besparing...
I och för sig är det kanske pengarna som styr, eftersom våra landsting och kommuner har ont om kosing. Men oberoende av detta ser vi nu hur de framsynta av dem släpper på prestigen och tar hjälp av ideella krafter.
I vissa kommuner har socialcheferna med glädje ökat samarbete med den frireligiösa LP-stiftelsen, eftersom de sett många bli drogfria i den grupp invånare där Socialen dittills misslyckats.

... men också ett erkännande
Det är starkt av kommunala politiker och tjänsteman att erkänna att man inte klarar sitt uppdrag på egen hand.
Jag tror att samarbete mellan privata/ideella och samhälleliga krafter torde komma att bli allt mer vanligt.
Mot den bakgrunden kan vi konstatera att Arboga Atletklubb är på framkanten även här och alltså inte bara på brottarmattan.
HARRY HOLM
2004/12/03
_______________________________

Orvar A. om snöröjningen:

Snöröjningen har blivit allt för dyr för Tekniska Nämnden och kommunen. Anslagen för snöröjning är för litet sägs det. Om detta skriver Harry Holm på denna sida. Jag håller med honom.
 
Även om det plogas här och där så ligger ändå snö och is kvar med de åtföljande risker som följer av detta.
Det behövs tydligen andra åtgärder för att medborgarnas hälsa till liv och lem skall klara sig denna vinter.
En lika enkel som billig metod vore att på nytt börja salta gator och trottoarer. Så sker där Vägverket har ansvar för snöröjningen - även inom kommunens gränser.
Det är möjligt att salt medför vissa miljörisker. Men riskerna för benbrott, allvarligar olyckor och kanske dödsfall väger tyngre i detta sammanhang. Särskilt utsatta är alla äldre och handikappade.
Alltså: Börja salta igen! Då kanske anslaget till Tekniska nämnden räcker denna vinter.
ORVAR ALINDER
2004/11/30  
***************************

Nu är det advent -
kommers och julstämning -
så handla i Arboga

Det är advent. Och advent betyder ankomst. Adventstiden är för de kristna en förberedelse för Herrens ankomst, adventus Domini på latin.
Kommersen firar denna tid på året nya triumfer. Vi ska i Sverige fram till jul köpa klappar för närmare 45 miljarder kronor, räknar man med.
Får jag ge ett råd: Handla i Arboga!
Ju mer vi handlar i vår egen stad, desto större är chansen att det inte blir fler tomma butikslokaler.
Så vi hjälper oss själva genom att handla sånt i Arboga som i alla fall finns i Arboga.
Javisst, jag vet att det är kul med en utflykt ibland. Men Marieberg, långt bort i Närke, klarar sig nog utan oss. Dessutom behöver en utflykt inte vara en färd för att göra av med pengar på saker av skilda slag.
En utflykt kan också vara en resa till någon släkting eller vän man inte besökt på länge, speciellt värdefullt om visiten gäller en ensam människa. Det en sådan har att berätta kan ge mycket mer - och något mycket mer varaktigt - än ännu ett plagg eller en pryl från ett köpcentrum fyra. fem mil från Arboga.
HARRY HOLM
2004/11/26


Några adventsfakta:
Adventsljus började man i Sverige använ-da i slutet av 1800-talet, först i granen efter tyskt mönster och sedan kom detta med fyra adventsljus och blev vanligt un-der 1920- och 30-talendå särskilda ad-ventsstakar började säljas.
Den sjuarmade adventsstaken är full-komlighetens symbol. Det var på den sjunde dagen som Gud fullbordade skapelsen. Triangeln med spetsen uppåt syftar på den treenige Gud som med Ordet och Anden gav liv och ljus åt världen.

**  

 


FLERA ÅSIKTER
_________________________________

Gör Nicolai-orgeln i Arboga till ett mål för turister!

Här i Arboga har en kulturgärning av enastående slag gjorts. Den helt unika läktarorgeln i S:t Nicolai kyrka har genomgått en omfattande renovering och har nu återställts i ursprungligt skick av de båda orgelbyggarna Monica och Tomas Svenske, som genomfört sitt uppdrag med stor yrkeskunskap och pietet. Jag gratulerar Arboga landsförsamling som på nytt kan ta sin ”riktiga” orgel i bruk!

Orgeln har en ovanligt intressant historia. Den byggdes av Erik Adolf Setterqvist år 1862 och genomgick ett flertal renoveringar 1888, 1905 och 1912.

År 1935 förändrades den tekniska konstruktionen till pneumatik, vilket snart visade sig inte hålla måttet fullt ut. Det ursprungliga spelbordet byttes också ut och hamnade så småningom i glömska fram till helt nyligen, då det återfanns bland en massa bråte. Det visade sig dock ha klarat sig bra under alla dessa år. Under flera årtionden var orgeln i ganska dåligt skick och behovet av en genomgripande renovering var nödvändig om den unika orgeln skulle bevaras. Nu är detta gjort och arbogaborna kan glädjas över att fått ännu en kulturskatt som det finns anledning att vara stolt över.

Återinvigning
Vid återinvigning av orgeln söndag 30 januari medverkade domkyrkoorganist Johan Hammarström samt den välsjungande Nicolaikören under ledning av Anna Ytterberg-Nerman. Den relativt nybildade kören har redan hunnit skapa sig en god plattform i vår stad, vilket lovar gott inför framtiden.

Hammarströms konsert
På kvällen samma dag framförde Johan Hammarström med stor skicklighet orgelverk av Felix Mendelssohn, J.M. Lemmens, Emanuel Adler, Johannes Brahms och Franz Liszt. Dessutom gavs en ingående och mycket intressant beskrivning av orgelns historia av orgelkonsulten Dag Edholm. Under Edholms framställning gavs flera prov på orgelns kapacitet och fina ljud.

Ett sånt ljud!
Orgeln har med sina 18 stämmor en fantastisk klang och låter som en mindre katedralorgel.
Ljudet är majestätiskt och möjligheterna att få fram ett stort och varierat klangutbud är stort genom bland annat en fyrkorig kornettstämma.

Nytt turistmål
Ett tips till Arboga kommuns turismansvariga: Låt Nicolai-orgeln få bli ett mål för turismen i vår kommun och se till att orgelns spännande och intressanta historia kommer med i kommande turistbroschyrer redan detta år!

ORVAR ALINDER
2005/01/31
________________________

Tekniska är där och petar igen...

Jaha, nu är skrivbordsarbetarna på Arboga kommuns tekniska kontor framme och petar igen.

Nu vill dom flytta Fahlströmska gården, den som hjälper till att rama in gamla museets gård till den perfekta spelplats den är för bygdespel och annan kultur.

Vi får väl leva på minnen. Minnen av otaliga skrattsalvor åt Bygde-spelets Vänners prestationer, av irländsk och annan musik på denna plats om somrarna.
För att inte tala om de magiska kvällarna när Dona Nobis Pacem ljudit här och vi tårögda varit med om ännu en suverän föreställning av
Rune Lindströms Arbogaspelet "Giv oss fred".

Precis de orden skulle jag – efter det senaste årets olika påhitt – vilja ropa upp mot de kommunala kontorsrummen vid Smedjegatan:
Snälla teknik-freaks:
– Giv oss fred!
Sluta att peta i det Arboga som fungerar!

HARRY HOLM
2005/01/26
________________

Vad händer när Netto öppnar i Arboga?

Hur kommer övriga butiker att möta konkurrensen?

Redan nu har Lidls närvaro dragit ner prisnivåerna i alla butiker, vilket krympt deras marginaler. Det går till en del att kompensera med färre anställda, eftersom färre kunder kräver mindre betjäning.

Netto etablerar sig aldrig i köp-centra utanför tätorten, butikerna ska ligga där folk bor. Och det låter väl bra. Men det som kan bli ett tufft konkurrensmedel för Arbogas övriga affärer att svara på är policyn att Netto alltid ska vara billigast. Personalen ska ständigt kolla konkurrenterna för att kunna lägga sig lägst.
Hushåll som handlar hos Netto ska enligt affärskedjans hemsida spara 15-20 procent jämfört med idag.

Vi ska se om det stämmer. Och jag ska dessutom med nöje kontrollera ett annat av Nettos konkurrens-medel:
Nettos
anställda skall alltid finnas till hands för frågor i butiken. Och dom ska le!

Vad ska övriga butiker svara med? Hemköp har, som @rbogasidan tidigare visat, redan klart lägre priser än de flesta andra.
Klarar den butiken sig vidare med den prisnivån? Vad ska hända med övriga affärer?
Kommer Konsum att lägga sig för det hårda motståndet och dra ner eller lägga ner?
Kommer Apslunds att bygga ut för att på ett offensivt sätt möta det närbelägna hotet från Netto?

Det blir en spännande vår för oss konsumenter i Arboga.
Bland annat får vi se om även vår plånbok ler när flygbladen från Netto gör reklambunten i våra brevlådor ännu tjockare.
HARRY HOLM
2005/01/18
____________________________

TIDIGARE ÅSIKTER
_______________________

Sverige har mycket att lära

Sverige har något, ja mycket att lära av Thailand – inte minst när det gäller medmänsklighet.

Till exempel:
En av många gripande rappor-teringar från katastrofområdet är beskrivningen av thailändaren som hjälper ett svenskt par som saknar kläder.
Thailändaren äger två skjortor. Han ger bort båda.

Medan vi i Sverige, som biskop Krook sa i TV på nyårsdagen, behandlar apatiska flyktingbarn som en säck potatis.

HARRY HOLM
2005/01/01
**************************

Årsskifte i Arboga

Så här vid årsskiftet är det dags att summera, så har det alltid varit och kommer alltid att bli.
Detta årsskifte är ändå inte som de tidigare. Inte ens under världskrigen miste Sverige tusentals invånare på någon timme.
För många låter det hårt men: Livet måste ändå gå vidare.
Så småningom kommer alla att mer eller mindre bra hitta tillbaka till vardagen.

Det som gäller nu är inte att leta syndabockar, inte att skylla på Gud eller människor, utan att vara till hands, att lyssna, att låta drabbade berätta i sin takt.

Att komma hem har varit hu-vudmålet för de chockade över-levande i Thailand. Hem till släkt och vänner, till det
invanda.
Och visst kan den ge en trygghet, småstadens lilla lugna skala. Så även om det just nu känns som futtiga ämenn, så tänker jag föra oss tillbaka till tiden före Sunami genom en liten rekapitulation.

Diskussionerna i Arboga under 2004 gällde
a. om Arboga skulle kalla sig stad eller kommun, vilket Arboga redan är;
b. om Arboga skulle ha ett eget gymnasium eller offra självbestämmanderätten för att hjälpa Köpings ekonomi;
c. om Målargården i Ahllöfsparken skulle heta Lasse-Maja-Torget;
d. om Nygatans affärsliv skulle räddas eller få dödsstöten i form av en permanent gågata;
e. om snöröjning är något som ska följa en snålbudget eller följa Arbogabornas behov av just - snöröjning.

Hur som helst, till alla läsare av @rbogasidan önskar jag ett riktigt
GOTT NYTT ÅR!

HARRY HOLM
2004/12/31


***************************

LÄS OCKSÅ:
LOKAL ÅRSKRÖNIKA
Om året som gått i staden vid Arboga å

KLICKA HÄR!

***************************

Logiken talar för att Arboga blir
centrum för Stor-Universitetet

Mälardalens Högskola (i Väs-terås och Eskilstuna) planerar
ett samgående med Örebro universitet.
På 20-30 minuter når man från Arboga till Örebro, Eskilstuna och Västerås.
Självklart tycks det därför, för en lekman som mig, att Arboga bör ha i varje fall de gemen-samma delarna av det stora universitetet.

I slutet av januari ska de båda lärosätens styrelser bestämma sig för om man ska gå vidare eller inte.
Styrelserna säger säkert ja om en månad. Sedan startar noggranna konsekvensutredningar med slutrapportering i juni, då de båda styrelserna tar sitt principbeslut.
Därefter ska staten fatta det avgörande beslutet om samgående.

Lek med tanken - på allvar
Även om det jag skriver härefter kan betraktas som ”Lek med tan-ken!” så är jag övertygad om att
det vore oerhört värdefullt för Arboga kommun att få ha en representant (eller en delegation) med vid de fortsatta diskussioner-na mellan de två lärosätena.
Det finns nämligen stora delar av universitet i Örebro och Mälar-dalens Högskola som skulle kunna placeras i Arboga, verksamheter av mer service- och administrativ karaktär.
Det gäller 100-tals anställda och 100-tals miljoner kronor.

Arboga navet
Arboga skulle alltså vara navet för 30.000 studenter, hälften i nuva-rande Örebro Universitet och hälften i Mälardalens Högskola (dvs i Västerås och Eskilstuna).
Arboga skulle vara administrativt centrum också för de båda läro-sätenas 2.300 anställda (1300 vid Örebro Universitet och 1000 vid Mälardalens högskola).

Arboga kan lösa upp knutarna
Nu ska jag förklara strategin, alltså varför jag tycker att kommunen borde göra allt för att få vara med från början och under diskussio-nerna i vår och senare.
Så här kan det mycket väl bli:
I alla förhandlingar, där minst två av Örebro, Västerås och Eskilstuna vill ha en central verksamhet, eller varför inte en utbildning, så säger – på punkt efter punkt – Arbogas representanter:
– Vi kan ta det i Arboga, så ni kommer vidare i planeringen.
HARRY HOLM
2004/12/19

KLICKA HÄR så kan Du få läsa inte bara vilka gemensamma verksamheter som skulle kunna lokaliseras till Arboga utan också vilka personer som skulle kunna ha Arboga som stationeringsort om sammanslagningen vore klar idag.
_____________________


TIDIGARE ÅSIKTER
Klicka på rubrikens första ord
för att läsa hela

Positivt för Ahllöfs-parken och för stan
HARRY HOLM 2004/12/11

Arboga Atletklubbs vinnande recept
HARRY HOLM 2004/12/03

Orvar A. om snöröjningen:
ORVAR ALINDER 2004/11/30  

Nu är det advent - kommers och julstämning - så handla i Arboga
HARRY HOLM 2004/11/26

Snöröjningen i Arboga felbudgeterad
HARRY HOLM 2004/11/23

Rätt nu att äta mera fett
HARRY HOLM 2004/11/18

Hellre Arboga Stad...
ORVAR ALINDER 2004 /11/14

Apropå Väster Mälarstad
Hur många hittar till Håbo?
HARRY HOLM 2004/11/12

Inte bara positivt
på Gamla kyrkogården
BENGT OCH INGER
BERGENBRANT
2004/11/07

Kommunalt förslag gör öken
av Arbogas huvudgata
HARRY HOLM 2004/11/05

Det sista för nu om Dan Karlsson och kommunismen
HARRY HOLM 2004/11/03

_______________________________

Orvar och Dan har diskuterat kommunismen

1. Arbogas Dan Karlsson är delvis kommunist KLICKA HÄR!
2. Orvar Alinder, m: Vänstern har kvar sitt kommunistiska arv KLICKA HÄR!
3. Dan Karlsson, v: Vi kan vår historia, Alinder! KLICKA HÄR!
4. Orvar Alinder, m: Karlssons dimridåer KLICKA HÄR!
_______________________________

Ahllöfsparken i stöpsleven
HARRY HOLM 2004/10/22

Dags att avliva myter
LÄS MER genom att i spalten längst till höger klicka på
KROPP & SJÄL / Vår hälsa

ROLF ERICSSON
Securitas som trivselfaktor
Klicka här för att läsa mer

Storebrors- och bondfångerifasoner
HARRY HOLM
Klicka här för att läsa mer

*

Bra - men dåligt Jörgen
Det är "light" som är boven
Klicka här för att läsa hela åsikten!
HARRY HOLM

LÄS MER OM DETTA ÄMNE
Klicka på Kropp & Själ / Vår hälsa
i spalten längst till höger

*

Bra åtgärder vid Vallgatan
tycker Dan Karlsson
Klicka här för att läsa Dan Karlssons inlägg!

Skrivbordsprodukt igen?
HARRY HOLM
Klicka här för att läsa mer!

MARIA FREDLUND
Det där med Sätra igen
Klicka här för att läsa hennes åsikt!

HARRY HOLM
Inte alltid som tänkt
Besviken på Sätra
Klicka här för att läsa Åsikten

HARRY HOLM
Ska Arboga göra självmål?
Säg nej till KAK-gymnasiet
Klicka här för att läsa Åsikten

HARRY HOLM
Nog är vi rätt förskonade
Om låg brottslighet i Arboga
Klicka här för att läsa Åsikten

HARRY HOLM
Ränderna går aldrig ur
Storebror Köping
Klicka här för att läsa Åsikten

HARRY HOLM
Ränderna går aldrig ur
Storebror Västerås
Klicka här för att läsa Åsikten

**  

 

 
**  


 
**  


 
**  

 


 
**  



wrap-script-literals: no
 

@rbogasidan

 
  E-mail:  
  kontakt@arbogasidan.se  

© Text och bilder är skyddade av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är förbjuden.
Textmaterial får återges med angivande av källan ”www.arbogasidan.se” och i förekommande fall författarens namn.


För användande av bilder, professionellt som ideellt och privat, kontakta kontakt@rbogasidan.se.


"www.arbogasidan.se"


Välkommen till Arbogasidan www.arbogasidan.se

Här är det meningen att du ska få veta sådant som inte är så lätt att få reda på genom vanliga lokala media, mest därför att dessa har ett begränsat utrymme när det gäller att berätta om allt som händer och sker på en ort.


www.arbogasidan.se ska alltså ses som ett komplement till traktens övriga mycket värdefulla nyhetsförmedlare.

På den här sidan ska du snabbt kunna skanna av smått och gott av det som hänt och ska hända i Arboga och även få kommentarer/åsikter om det som är på gång. Jag välkomnar alltså korta inlägg från allmänheten, både vad gäller nyheter och åsikter. Är det för långt skrivet så kortar jag efter min smak.

Strävan är också att här, för din skull, presentera bredast möjliga sammanställning av när det är öppet på de olika platser dit Arbogaborna söker sig på sin fritid. Klicka bara på knappen Öpettider här nedan.


www.arbogasidan.se har dessutom en knapp som du kan klicka på för att läsa om nyttigheter för kropp och själ. Det finns till exempel en sida med artiklar om hälsa och en annan samlande sida om tro – som bevisligen också kan hela och läka.


Min avsikt är att www.arbogasidan.se på olika sätt ska vara till för ditt bästa, kära läsare.
Om jag sedan inte alltid lyckas i denna min avsikt, så ber jag om ursäkt. Man är väl inte mer än människa.


 

HARRY HOLM
Ansvarig utgivare

 
 

 För att komma tillbaka till förstasidan:
Klicka bara på det stora namnet
@rbogasidan
längst uppe till vänster!