Att svärja är bevis
på bristande kultur
och bildning.
Skylt över dörren till mitt klassrum 1951.
____________________________
HOLMENS BLOGG
Den 31 mars 2009 – och "es ist unser in dem luft..."
UTE VID Hjälmare Docka tycks det stolta skeppet Tor ligga i startgroparna.
Våren gör det förvisso.
Snart går inte plusgraderna att räkna ens på båda händernas fingrar.
Och vi tackar för det.
TACKA FÖR det. Som det har längtats denna vinter efter en varmare årstid, tunnare jackor, lägre elräkningar...
Men vid dagens promenad blåste vårens vind och tankarna for till ungdomens språkliga skämtlynne.
DET VAR DÅ vi skrattade åt det till andra språk helt oöversättliga skämtet:
– Es is unser in dem luft und bald kommen die bären und die löwen.
_________________________
HOLMENS BLOGG
Den 29 mars 2009 – och det är ju söndag !
DET ÄR SÖNDAG och det betydde förr i tiden att man var i stort sett tvungen att gå till kyrkan.
Nuförtiden är det friviligt.
Men jag såg en siffra på att trots allt många fler går på gudstjänst än på allsvensk fotboll, när "arrangemangen" är samma dag.
DE FLESTA går inte på något av detta.
Som en service till denna majoritet av icke kyrkvana har jag satt samman en ganska bildrik rapport från dagens familjegudstjänst i Örtagårdskyrkan i Arboga.
Därifrån är bilden ovan.
SOM EN LITEN kompensation till den som inte kunde eller ville vara i kyrkan denna dag, bjuds lite av stämningen för den som vill ta sig tid att
KLICKA HÄR!
____________________________
HOLMENS BLOGG
Den 28 mars 2009 – och barnbarn är grejer det!
VAD GÖR DET att våren lagt i backväxeln och att man har vaknat till ännu ett vitt landskap och en oplogad väg.
När man får gå runt en stund här hemma, med yngsta barnbarnet på armen och kolla på än det ena och än det andra och sätta ord på sakerna, då betyder vädret ingenting.
– Lampa.
–
Vovve.
–
Ängel.
FIKAT FUNKAR FINT. Med en bulle i ena handen och en kaka i den andra, och så växelvis käkande på detta charmar hon oss ytterligare.
Alldeles för tidigt kommer stunden då allt är över, de skall iväg och de står där på trappan och man hör åter orden:
– Vinka till farfar, vinka till farfar nu!
Och dom där små vinkande händerna...
I DET LÄGET tycker man att det är hipp som happ om man skall – eller inte skall – skriva mer om Wanja Lundby-Wedin.
Det får räcka med att jag berättar att hon egentligen vill alla väl, genom att jag citerar ett litet stycke ur hennes egen presentation av LO:s och sin mission, på LO:s hemsida:
– Vår huvuduppgift är att kämpa för bättre löner och anställningsvillkor.
Den kampen gäller även AMF-chefen, har vi nu förstått.
FOTO: SOFIA HAMMARHAGEN
_______________________________
HOLMENS BLOGG
Den 25 mars 2009 – och pengarna bara rullar
ÅTERVÄNDER i pur förvåning till gårdagens ämne:
Wanja Lundby-Wedin.
I radio och tv och tidningar intervjuas det kors och tvärs.
Det som gör mig förvånad är att ingen tycks vilja ta upp – eller ta i – ursprunget till hela sk-ten.
Jag tror på Jan Herins uppgift att det började med att fackpamparna ville mörka för sina egna medlemmar.
JAN HERIN var med vid det möte där vd-pensionen bestämdes.
Han representerade då Svenskt Näringsliv och har i Aftonbladet presenterat en minnesbild (se längst ner i dagens blogg).
Det som är
underligt är att inga reportrar tar upp nedanstående bakgrund i sin granskande journalistik. Eller i intervju med LO-chefen Wanja Lundby-Wedin.
BAKGRUNDEN, efter vad jag förstår, var att Christer Elmehagen för några år sedan ville ha mycket högre vd-lön.
AMF:s styrelsemöte hölls den 2 mars 2004. Där fanns förutom Wanja Lundby-Wedin fyra andra LO-representanter.
Fackrepresentanten i AMF-styrelsen föreslog då att man skulle lägga mer på pensionen i stället, för det skulle sticka i ögonen på "folk" (inte minst det egna fackets medlemmar) om Elmehagens lön blev mycket högre.
SÅ BLEV DET så ovanligt, att varje månad avsättningen till vd:ns pension blev mer än dubbelt hög som hans lön.
Det är mot den bakgrunden inte så konstigt att Wanja Lundby-Wedin år efter år därefter läst igenom årsredovisningarna utan att protestera. Det som stod där – om 770.000 kr i månaden till Elmehagens pension – var ju i linje med LO-ledningens ursprungliga förslag i styrelsen.
DET ÄR ETT hån mot alla LO-medlemmar att hon sitter kvar en enda dag till.
Det tyckte jag i går och jag följer idag upp mitt råd från gårdagens blogg:
– Avgå Wanja Lundby-Wedin!
******
KLIPPT UR AFTONBLADET
Beslutet om den kraftigt höjda pensionen fattades på ett styrelsemöte den 2 mars 2004.
– Mitt intryck var alltid att vd och vice vd givetvis ville ha mer betalt för att det gick så bra. Och de hänvisade till vad de andra tjänade i Skandia och Trygg-Liv, säger Jan Herin, tidigare chefsekonom på Svenskt Näringsliv, som satt i AMF:s styrelse då beslutet fattades.
LO:s representanter var ovilliga att höja de redan höga vd-lönerna.
”Inte lika publikt”
– Min minnesbild är att man istället lade det på pensionen. I och för sig ska det också redovisas i årsredovisningen, men det är ju inte lika publikt som lönerna som visas upp i tidningarna hela tiden, säger Herin.
*****
AMF:s styrelsemöte då beslutet om Christer Elmehagens pension fattades hölls den 2 mars 2004, klockan 15.
Närvarande var:
Göran Tunhammar, styrelse ordförande AMF
Ebba Lindsö, dåvarande vd Svenskt Näringsliv
Jan Herin, dåvarande chefsekonom, Svenskt Näringsliv
Hans Gidhagen, Svenskt Näringsliv
Ingvar Backle, Svenskt Näringsliv
Bengt Huldt, Svenskt Näringsliv
Wanja Lundy-Wedin, ordförande LO
Erland Olauson, LO
Dan Andersson, då chefsekonom på LO
Jörgen Andersson, LO
Tore Lidbom, LO
_____________________________
HOLMENS BLOGG
Den 24 mars 2009 – och bara nio månader kvar till julafton
VITT OCH åter vitt, denna tisdag vaknade vi mitt i ett julkort.
Och under snötäcket fanns korrugerad is.
För att ta sig välbehållen fram och tillbaka till brevlådan för att hämta Arboga Tidning, tvingades jag gå som på ägg.
Så halt var det.
PÅ RADION fortsätter kommentarerna omkring LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin som anser sig inte ha varit med och fattat de beslut som har lett fram till att Christer Elmehagen fick så hög pension.
Och det är ju konstigt.
VARFÖR jag tycker att det är konstigt att Wanja inte visste?
Jo, hon har som styrelseledamot läst AMF:s årsredovisningar för de senaste åren där det stått klart och tydligt att det satts av närmare 800.000 kronor varje månad till Elmehagens pension.
(Se längst ner i dagens blogg)
EN SAK ÄR SÄKER, och det är att även om Wanja sitter med i omkring 20 styrelser så bör hon ha haft tid att i alla fall läsa årsredovisningarna.
Speciellt som jag är övertygad om att styrelsearvodena, i varje fall sammanlagt, rör mycket stora belopp.
Så jag hoppas att hon har sparat en del av slantarna.
För hon kan ju inte gärna få sitta kvar som LO-bas.
VI I ARBOGA ser en parallell här.
Som försvarsminister sade sig Thage G. Peterson, s, inte ha en aning om att Volvo Aero skulle få 650 miljoner av våra skattepengar för att flytta motorverkstaden från Arboga till Trollhättan.
Och ändå hade också han skrivit under papperet!
----------------------------------------
UR AMF:s ÅRSREDOVISNING 2008:
”Enligt detta avtal har kompletterande premier inbetalats för perioden juli 2006 till och med december 2008. Dessa avser dels att täcka pensionsförmåner intjänade under den förlängda anställningstiden, dels att komplettera Christer Elmehagens pensionsförmåner enligt de ursprungligt avtalade villkoren. De kompletterande premierna har uppgått till 770.000 kronor per månad”.
Informationen finns också med i rapporterna för 2006 och 2007, då Wanja Lundby-Wedin också satt i styrelsen.
-------------------------------------------
HOLMENS BLOGG
Den 23 mars 2009 – om att se framåt trots allt.
BAROMETERN har fallit nästan halva skalan på ett par dygn.
Grått är vädret och glesa snöflingor lyckas inte lysa upp tillvaron.
Och ändå.
Det kommer en vår. Det kommer en sommar.
VISST LYSER det i dagens läge upp lite, att se framåt.
Framåt mot den ljusare delen av året. Vårdagjämningen har varit så dagen har redan vunnit över natten.
I Södra Norrland har första björnen varit framme och ätit både myrstack och rådjur.
PÅ TIBERTIUS dag skall björnen gå ur ide. Egentligen.
Det är tredjedag påsk. Så om vi använder den där nallen som barometer, kommer sommaren tre veckor tidigare än den ska.
Hurra!
UNDER TIDEN vi väntar har vi Arbogabor, beroende på våra intressen, olika saker att förnöja oss med.
Påskmarknaden på Stora Torget lördagen före påsk.
Dans
i Folkets park. Till Scotts.
På långfredagen av alla dagar.
De 23 april blir det både modevisning och trendmässa.
SÖNDAGEN den 26 april får den bråttom som inte vill välja:
Kl 16 har Arboga Blåsorketser Vårkonsert i Medborgarhuset.
Och kl 17 börjar Ingemar Olsson sjunga i Pingstkyrkan.
Den som inte hinner dit till Trädgårdsgatan kan i alla fall, och redan idag, ta till sig Ingemar Olssons sångtitel:
– Du vet väl om att du är värdefull.
_______________________________
HOLMENS BLOGG
Den 21 mars 2009 – med ett grattis till Västerås SK och bandypubliken
JAG VILL GÄRNA vara en av de första att gratulera Västerås SK, som just nu blev svenska mästare i bandy 2009.
Favorittippade Edsbyn förlorade med 4-5 mot västmanlänningarna, som med satsning bl.a. på unga spelare hade planen att ta SM 2012.
Det blev lite förr.
SÅ VILL JAG gratulera alla som såg matchen, på Studenternas IP i Uppsala eller i TV:n.
Grattis till att ni fick uppleva bandy, denna underbara vintersport.
Snabbare än ishockey och med betydligt mer variation i själva spelet.
MEN DET ÄR ju inte konstigt, att bandy är mer kul att se än ishockey.
För hur rätt hade han inte, den gamla bandystjärnan Bempa.
Han sa:
– Ge en kattunge en puck och en bandyboll, och se vad han leker med.
______________________________
HOLMENS BLOGG
Den 20 mars 2009 – om upplevelser hemma och borta
I ONSDAGENS kvällning körde jag vår spanska Rollsroyce (Dieter Krisats benämning på vår lilla svarta elvaåring) på Nissestigen ned mot stan. Solen höll just på att gå ner bortöver västerhimlen.
Då fick vi se en plog med vildgäss, på rätt låg höjd, styra mot nordost.
Det var en häftig upplevelse, att beskåda de stora, välorganiserade fåglarna när de avtecknade sig mot den röda bakgrunden.
I TORSDAGS, i går alltså, åkte vi vid lunchtid samma väg utför backen.
Då kom årets första nässelfjäril fladdrande framför fordonet.
Och solen sken.
Även om det säkert kommer väderbakslag inann dess, så flyger sådana gånger tankarna iväg mot sommaren.
DET ÄR INTE så konstigt egentligen.
Följande är inte heller särskilt märkligt:
Sådana publiksiffror som "Allsång på Skansen" räknat in varje sommar, så måste ju kokurrenterna till slut vakna.
Och nu är det klart. Kan Skansen så kan Liseberg. Kan SVT så kan TV4.
DEN 22 JUNI börjar Allsång i TV4 – direkt från Liseberg med Lotta Engberg.
Under åtta måndagar leder hon programmet, som TV4 lovar kommer att bjuda på "en stjärnspäckad artistelit" Det blir som på Skansen uppträdanden och allsång.
LOTTA ENGBERG har hållit på med det här på Lisebergs stora scen sedan sommaren 2004.
Från och med juni i år får nu hela svenska folket vara med när TV4 direktsänder programmet.
Det skall visst också få ett tävlingsinslag.
En tävling i sig blir förstås vem som drar mest titare i sommar, Lotta Engberg på måndagar eller Anders Lundin på tisdagar.
Vi får väl se.
_______________________________
HOLMENS BLOGG
Den 18 mars 2009 – om att SVT nu ligger fett illa till
TYCK INTE att jag är tjatig nu, för det är av ren omtänksamhet jag åter tar upp hur viktigt det är med fett i maten.
I söndags hade nyhetsfolket i Sveriges Television ett ensidigt vinklat inslag som i praktiken kan jämställas med massmord.
Men så har också SVT fått in massor med protester och nyhetsinslaget har anmälts till instanser som skall se till att tv-rapporteringen är objektiv.
EFTER ETT taffligt försök till balansering i nyhetsprogram efter helgen, var det härligt att se duellen i SVT idag, denna onsdagsmorgon, mellan två olika Annika, varav den ena stod på allmänhetens sida och den andra på ... ja vems sida, det tål att undersökas.
Professorn i medicin vid Sahlgrenska i Göteborg, Annica Rosengren, försökte i söndags skylla både den svenska ökningen av antalet överviktiga och kolesterolhöjningarna på det mättade fettet, typ smör.
DET FÅR alltså en professor säga, obemött, i ett nyhetsprogram en söndag. När det är precis tvärtom.
Om man gör en kurva över hur smörförsäljningen gått ned de senaste 30 åren och på den lägger en kurva över hur t.ex. övervikten i landet ökat, så blir de identiska, såg jag på nätet.
PROFESSORN påstod också att det inte finns någon forskning som stöder den andra läkarens, den andra Annicas, tes att det är bra att äta mer fett.
Jag skrev för flera år sedan här på sidan om forskning i just Västra Götaland – där professorn själv arbetar – som visade att allergi var mer ovanligt bland barn som åt smör i stället för bordsmargarin
Det är Folkhälsokommittén (2001): "Allergistudie i åk 9 maj 2001, nr 3” som visar att i den grupp skolbarn som åt margarin var förekomsten av allergier större än hos den som åt smör. Det var en stor studie med 139 skolor i Västra Götaland.
FORSKARE är inte sällan betalda med pengar som kommit från livsmedelsindustrin, exempelvis tillverkare de bordsmargariner som har sådana ingredienser att de kan liknas vid skokräm.
Dessutom måste de ha svårt att byta spår, dessa professorer, som lär upp nya läkare, och som alltid har levt på att lära ut att det skulle vara farligt med animaliskt fett.
VISST HAR VI med vår livsstil i mycket oss själva att skylla. Jag lever verkligen inte som jag lär – äter alldeles för mycket smörgås, med synbart resultat.
Men jag hävdar
att det är en sorts massmord att fortsätta propagera mot fett när så mycket ny forskning visar att fettbristen ligger bakom övervikt och andra dödsorsaker.
Om du vill, läs själv på nätet.
Exempelvis
http://newsmill.se/artikel/
2009/03/16/mattat-fett-
skyddar-mot-hjartinfarkt
______________________________
HOLMENS BLOGG
Den 17 mars 2009 – om att det var en lisa att läsa Liisa
NÄR DET HÄNDER något ovanligt i den grå förvåren 2009 piggnar jag till och blir nyfiken igen.
Ortstidningens stora nyhet förra veckan var i och för sig ingen nyhet, eftersom jag i alla år vetat att Staxäng hade bostad både i Arboga och i huvudstaden (vi har skrivit om att hans verksamhet i Stockholm gjort att vi till vår lilla stads scener fått stjärnartister från både in- och utland).
Så det var inte över själva uppgiften som journalisten i mig hoppade till.
NEJ, NYHETEN var inte det mångåriga dubbla boendet.
Sensationen var sättet att berätta om det på.
T.ex. i form av en artikel som inte nämnde att Staxängs stol i fullmäktige aldrig varit tom.
Och med en bild på Arbogaadressen, på samma sätt som när kvällspressen visar en fasad med en portgång och berättar i bildtexten att ”Här inne bodde mördaren”.
VAD BLEV JAG då nyfiken på?
Jo, jag började – som gammal i gemet – direkt fundera på vad eller vem som initierat artikeln.
Vem skulle ha nytta eller nöje av att det klagas högljutt över att denne aktiva kyrkomusiker inte använt sin plats som politiker i kommunfullmäktige?
DET KAN JU knappast vara någon ledamot.
För en politiker som tyckt Staxäng vara en främmande fågel som inte passar in i Rådhusets fauna, borde ju glädja sig åt att någon annan kd-are suttit på den staxängska stolen. Månad efter månad.
Så vem kan glädjas över ortstidningens ”scoop”?
Jag forskar inte i saken, jag bara funderar. Och jag måste erkänna, än har jag inget förslag till gåtans lösning.
DET VAR DOCK en lisa att läsa vad Liisa skrev i sin insändare i dagens Bbl/AT.
Dagens fullmäktigeordförande har jag inte alltid rosat, under hennes tidigare verksamheter.
Men nu visar Liisa Pettersson sig vuxen den korrekthetens roll som hon har idag.
Jag citerar till nytta och med nöje avslutningen på hennes sakliga insändare i dagens ortsblad:
”GÖRAN STAXÄNG är fortfarande mantalsskriven i Arboga. Därmed har han rätt att få ha kvar sin plats i fullmäktige. Det är ett internt problem inom kristdemokraterna om Göran Staxäng inte kommer på sammanträdena.
De har ersättare som tjänstgör och hittills har platsen inte varit tom.
Liisa Pettersson, s.
Ordförande i Arboga kommunfullmäktige.”
______________________________
HOLMENS BLOGG
Den 14 mars 2009 – om svt:s humorkris, Putte och mig
SÅ ÄR DET helg igen. Och helgen börjar numera på fredagskvällen. För många med TV-programmet "Så ska det låta".
En serie som är trygg i form och färg. Tack vare bristen på krystade repliker känns det roligt att titta och på sätt och vis vara med i gissningarna.
MEN IGÅR började också en ny serie, direkt efteråt.
Lika bra som Skavlan var, lika uselt visade sig nu det efterträdande programmet vara.
Efter en halvtimme med den så kallade grillningen var vi redan bortzappade från SVT.
JAG TYCKER mig se ett större problem här, än att det dyker upp ett enstaka bottenapp.
Den svenska humorn har försvunnit ur etermedia.
Den härjiga Annnica Lantz,
de förvånansvärt ofta förekommande Filip och Fredrik, för att inte tala om ståuppkomiker från in- som utland, som tror att det bara behövs ett antal svärord och fräcka synonymer från könslivet för att man skall vara rolig.
MELLAN sångerna i Melodifestivalen har vi kunnat se grava exempel på att humorn försvunnit helt från svt. Programledaren Petra Mede har säkert avsett att det hon säger skall vara roligt. Men det är det inte. Det finns inte humor för fem öre i hennes repliker och detta humorlösa utfyllnadssnack är en katastrof för public service.
EFTER DE FÖRSTA två delarna av Melodifestivalen var jag beredd att starta en kampanj.
Jag tänkte föreslå att vi meddelar Radiotjänst i Kiruna AB att vi vägrar betala våra licenser så länge som man i landets mest sedda program hånar oss tittare genom att bjuda på mellansnack som är ren dynga.
MEN SÅ ÅNGRADE jag mig. För jag vill gärna fortsätta att kolla på de oftast utomordentliga dokumentärerna.
Och gärna på
"Så ska det låta" och de fina pojklarna vid tangenterna.
– Hellre en låt med Putte än tio filipar och fredrikar och petror.
Säger jag, utan att på minsta sätt påskina att jag själv skulle ha nämnvärt med humor.
VILL DU LYSSNA på min intervju med Putte Nelson, Klicka på länken direkt här nedanför!
http://www.arboga.pingst.se/Putte.htm
______________________________
HOLMENS BLOGG
Den 12 mars 2009 – om politiska blockeringar
POLITIKER blockerar fullmäktigeplats.
Så löd den storstilade rubrik som toppade ortstidningens förstasida idag.
Då tänkte jag så här:
I praktiken betyder det inget för ett parti om en vald politiker är borta, på grund av sjukdom, jobb eller annat, en kortare eller längre tid.
För vid valet har det också valts ersättare, suppleanter som vi sa förr i tiden.
Så partiet har i alla fall en röst och en person på den bortavarandes stol.
Oftast samma person som skulle sitta där om den frånvarande ”sade upp” sig.
I POLITIKEN är det dock inte alltid hur det är ”i praktiken” som betyder något.
Argumentation och agerande styrs av en rad andra faktorer. Inte sällan av mer teoretisk art. Regler förstås. Ibland dock av ideologi. Och även av prestige.
I en småstad tillkommer dessutom kravet att passa in i ramen.
Vilket är olika svårt för olika personer.
Är man uppväxt i trakten är det lättare. Och för att exempelvis sitta i riksdagen kan man länge blockera sin fullmäktigeplats, utan att någon ens får protestera.
UNDER DE flesta år som jag jobbade i papperspress var det de gamla vanliga ”pamparna” som bestämde.
Då var det stabilitet i politiken:
Det var majoriteten, mogna s-märkta personer, i och för sig trevliga men vana att alltid få som de ville, som styrde år efter år, med konsekvent taktik och de få argument som behövdes.
Därför tog många i stan nästan glädjeskutt när de såg valsedeln för 1998, där till och med de konservativa föryngrats.
Två moderata flickor valdes in, de var 23 respektive 26 år gamla när valsedeln presenterades.
PÅ ETT SÄTT blev glädjen kortvarig. Den yngsta av dem såg vi inte mycket till där uppe i sessionssalen i Rådhuset.
Hon flyttade utomlands och i november första året som fullmäktigeledamot kunde tidningarna summera hennes rekordkorta politiska karriär.
Men som sagt, när någon uteblir tar en partikamrat platsen. Så avhoppet innebar att den andra duktiga unga moderaterskan flyttades uppåt i partilistan.
APROPÅ moderaterna så tycker jag mig också minnas, att partiet på sin valsedel till kyrkofullmäktigevalet 2001 demonstrerade en ny form av så kallade ”varvade listor”.
Far, dotter och mor från samma familj stod på platserna ett, tre och fem.
Om jag minns rätt.
Och minns jag fel så vore det annars förvisso ett sätt att skapa stabilitet i politiken.
_____________________________
HOLMENS BLOGG
Den 11 mars 2009 – om WC och CV, dvs om ett par förkortningar
FÖRKORTNINGAR blir det fler och fler av, vissa mer aktuella än andra. När maginfluensan sätter in, som den gjort hos vissa bekanta (som vänligt nog hållit sig ifrån oss), för dessa människor är en förkortning högaktuell ett par dygn.
Den förkortningen är WC.
Eller Waterloo (vattentoa) som man säger i England och som sjöngs som svenskt bidrag i ESC. Där Sverige också förklarat att man gillar WC; med sången Digiloo (diggar, tycker om toa).
I DESSA TIDER, när så många sägs upp från sina arbeten och söker nya jobb, är en förkortnign mer inne än vanligt: CV.
Idag bestämde jag mig för att ta reda på varifrån CV kommer.
Jag har länge vetat att det är en sorts meritförteckning men har inte haft klart för mig vad det är förkortning av. Och det är inte så konstigt, för det är latin och latin är ett av de otaliga skolämnen jag inte har läst.
DET ÄR LATIN alltså.
Curriculum vitae (CV) är det latinska namnet för levnadsteckning som bokstavligen betyder "levnadsbana, livslopp".
Ett CV är en sammanställning av kunskaper, erfarenheter och färdigheter.
Jag inhämtar som så många gånger förr kunskap från internets uppslagsbok Wikipedia.
Där står det också så här.
VANLIGEN används CV synonymt med den traditionella svenska beteckningen "meritförteckning". Ibland anses att meritförteckning anger arbetslivsmeriter i snävare bemärkelse medan ett CV även kan innehålla vidare information om exempelvis fritidsintressen och föreningsdeltagande.
CV är numera ett samlingsgrepp för den dokumentation som bör ingå i en platsansökan.
KANSKE NÅGON som är ovan att söka jobb kan hjälpas lite av att jag återger vad som i huvudsak bör finnas i ett CV.
Kortfattad levnadsbeskrivning. Förklaring till varför den sökande anser att den lediga tjänsten skulle passa honom/henne. Arbetsmeriter, tidigare anställningar och arbetsuppgifter. Företagsnamn, ort, verksamhet, kontaktuppgifter. Utbildningar och examina. Bilagor: Kopior på examensbetyg, kursintyg.
TERMEN CV är internationell. Och det som också bör vara med i ett CV är eventuella styrelseuppdrag i föreningar. Fritidsintressen och medlemskap i föreningar. Den sökandes persondata, person nr. och kontaktuppgifter/ adressuppgifter etc.
Det är också viktigt med referenser, namn och kontaktuppgifter på i förhand tillfrågade personer som är villiga att delge uppgifter om den sökande. Vanligen närmaste chef hos tidigare arbetsgivare.
SOM PENSIONÄR slipper jag söka jobb och behöver inte av den anledningen göra en sådan där beskrivning av mig själv och min historia.
Men samtidigt vore det intressant att för eget bruk ”tabella upp” vad livet varit fyllt av.
Särskilt många utbildningar är det inte. Men man har ju varit med ett tag. Så långt skulle det bli i alla fall, mitt Curriculum vitae.
______________________________
HOLMENS BLOGG
Den 9 mars 2009 – om räkpåse-filosofin
DE DEBATTER vi ser i TV når till slut en mättnadsgräns.
Det sker till exempel när jag har sett Janne Josefsson för hundrade gången bryta av en debattdeltagare just innan denne nått till poängen i sitt inlägg.
Då vill jag zappa till någon annan kanal.
MEN HITTAR jag en bätre debattledare, eller intervjuare, så finns andra irritationsmoment.
Makthavare har ibland gått i charmskola och lärt sig svara "smart", för att kunna sitta säkert även i nästa val eller vid nästa stämma.
JOURNALISTEN säger kanske, att "när du nu räknat fel på flera miljoner på det här sporthallsbygget, då borde du väl avgå?"
Och politikern svarar:
– Vi i ledningen är också människor och vi måste nu fråga oss, kunde vi ha gjort på ett annat sätt så att det inte blivit så här? Ja, det är inte omöjligt att vi kunnat agera annorlunda.
ELLER NÄR saker har, som vi säger "mörkats":
Journalisten:
– Enligt vad jag fått reda på visste du om det här redan i somras?
Makthavaren:
– Så kommer inte jag ihåg att det gick till.
DET MEST vanliga under större delen av min tid som reporter var beskedet:
– Det här är det för tidigt att skriva om, ingenting är klart än.
Den som fann sig i detta (oftast inte jag) och väntade med att skriva tills allt var klart, kunde inte sällan registrera följande.
ARBOGABORNA var upprörda över något som kommungubbarna bestämt och bad tidningen skriva om följderna och varför beslutet var felaktigt.
Journalisten vidarebefordrade missnöjet till Makten och bad om en kommentar. Varvid kommunalrådet (eller motsvarande) svarade:
– Det är för sent att ändra på det där nu, för beslut är redan fattat.
SUMMERING. Vänta inte!
För en journalist är det aldrig för tidigt att skriva om något som är på gång. Om han/hon i det tidiga skedet betonar att det är ett förslag, förstås.
Inte minst för allmänhetens skull är det en fördel att kunna komma med protester och bättre förslag innan de styrande fattat formellt beslut.
Även för de makthavande, som tidigt kan få nyttig kunskap om sådant de inte tänkt på.
DET SOM KALLAS räkpåse-filosofin är bra även i många andra sammahang där det "hyschas".
Till exempel när man av någon sorts hänsyn väntar med att framföra kritik (också i ett föreag, i en förening, i en familj).
Då ligger irritationen där och jäser och förpestar tillvaron för dem som tiger.
NEJ ALLA räkorna ska upp på bordet medan de är färska.
Annars ligger de i påsen och luktar bara värre och värre för varje dag.
Så är det också med problemen. De skall upp på bordet.
Det är det som kallas räkpåse-filosofin.
_____________________________
HOLMENS BLOGG
Den 8 mars 2009 – den internationella kvinnodagen
DE TRE MEST viktiga kvinnorna i mitt liv vill jag hedra med svartvita porträtt idag, på den internationella kvinnodagen.
Sedan kommer en mycket viktig man med också, på slutet av bloggen.
MEN VI BÖRJAR med ...
min mor Alva, som här sitter med mig i knät ute i det fria.
Som ensamstående småbarnsmamma var hon tvungen att jobba och därför var jag mycket hos...
min mormor, Anna, ...som här är på ett ungdomsporträtt.
Det var mormor som lärde mig gamla sånger och skillingtryck som jag minns orden till än idag.
Det tredje kvinnan som är värd mycket beundran för att hon står ut med mig,
det är min hustru, Siv, här fotograferad i tonåren.
(Hon har dessutom namnsdag på den Internationella kvinnodagen.
Grattis!)
Jag blir allvarlig och närmast rörd när jag tänker på dessa tre kvinnors egenskaper men också oerhört imponerad över att de, som sagt, stått ut med mig.
FÖR ATT FÅ balans eller distans och bli mindre introvert vill jag jag lätta upp stämningen något och flytta fokus från mig och mitt – till en annan mycket betydelsefull person i mitt liv, Jesus.
Den helige Ande får man inte skämta med och om, har jag förstått.
Men Jesus verkar ha humor.
SÅ JAG DRISTAR mig till att återge en ”vanlig” kvinnas fundering om att Jesus nog också var kvinna.
Varför då?
– Jo, Jesus måste ha varit kvinna. Han blev tvungen att utfordra en stor mängd människor med kort varsel, fast det inte fanns någon mat. Han försökte göra sin röst hörd bland massor av karlar, som inte begrep ett dugg. Och till och med när han var död, var han tvungen att gå upp för att det fanns mer jobb att göra.
______________________________
HOLMENS BLOGG
Den 6 mars 2009 – om olika saker.
OLIKA FALLA ödets lotter. Om jag minns rätt finns det ett uttryck som lyder så.
Och det är så sant, så sant.
Med vår kör Old Singers var vi igår och sjöng på äldreboendet Hällbacken. Vi återsåg runt kaffeborden flera av stans under åren mest aktiva personer, nu rullstolsburna och i vissa fall klart märkta av krämpor.
OLIKA ÄR vi i kören, varje människa är unik. Men flera av oss tänkte lika denna eftermiddag, visade det sig.
Många reflekterade:
– Det kunde lika gärna ha varit jag som suttit och lyssnat till sången och musiken.
Med följd-funderingen: Snart är vi där.
På Hällbacken. Eller i något annat äldreboende.
För tiden går fort. Spceciellt när man kommit lite till åren.
OLIKA KULTURER möts i vårt land. Som i andra länder. Inte minst i USA. Enbart i södra Florida finns t.ex. 180.000 ryssar.
I en annan USA-stat bor bl.a. 200.000 brasilianare.
Så kan vi gå igenom siffror som visar att hela världen liksom finns i Amerika.
Även i Sverige har vi procentuellt sett stora folkgrupper som kommer från andra länder.
OLIKA SKÄL finns, men ovanstående kan vara ett, till att morgonandakterna i Sveriges radio P1 hela nästa vecka knappast har ett kristet budskap.
Andakterna leds varje morgon av imamen Idriz Karaman från Bosniakiska församling i Malmö.
Och då undrar jag om det i något muslimskt land förekommer att det är kristna radioanakter en hel vecka i statsägd radio.
Det är nog olika, här och där.
______________________________
HOLMENS BLOGG
Den 4 mars 2009 – om hur snabbt man kan bli bönhörd
HÄROM DAGEN gav jag statistiska skäl för att Arboga Tidning skulle slippa drabbas av sparkraven i Den Stora Koncernen.
Närmare bestämt var det i fredags jag skrev
så här:
"NÄSTAN ALLA dagstidningar i landet – inklusive övriga tidningar i Ingress media – har tappat 4-5 procent av sina läsare på ett år.
Alla utom Arboga Tidning, som behållit sina.
Kan NA-VLT-delen av Den Stora Tidningskoncernen tolka den signalen, så är det i Arboga det skall satsas i stället för att prutas – eftersom Arboga Tidning är den enda tidningen i sfären som inte tappade prenumeranter i fjol."
NU HAR JAG i AT sett att tidningen får behålla sina journalisttjänster.
Tänk att förnuftet fått råda även bland dem som inte är Tidningsmän utan 100 procent Tidningsägare.
Tidningsmän, det var sådana som Anders Yngve Pers i Västerås samt John Wallström och hans söner i Arboga.
DE FÖRSTOD att en dagstidning inte bara är till för att ge ägarna kosing. För de var Tidningsmän.
Tidningsägare däremot, det är sådana som bara ser sina tidningar som pengaproducenter.
Men eftersom det nu fanns sifferargument så skonades Arboga Tidning från prutningar.
VISSERLIGEN får – enligt koncernens sparpaket – AT nu mindre med pengar för att köpa frilanstjänster. Men i det finns också något positivt. I alla fall för journalisterna.
De får – antar jag – nu mer än förut av fina upplevelser, av kulturell och idrottslig art, genom att bevaka sådana evenemang som tidigare frilansar skrivt om.
MEN FRAMFÖR allt kan de pusta ut, nu när det visar sig att det försvinner 20-talet journalister från Nerikes Allehanda och lika många från VLT – men, alltså, ingen från Arboga Tidning.
Det får alla Arbogabor gläjda sig åt.
_______________________________
HOLMENS BLOGG
Den 2 mars 2009 – om hur du inom 5 minuter kan få se Anette Kullenberg dansa
JAG SÅG EN lista över vilka namn som var mest populära förra året.
Bland pojkarna fick de flesta namnet Lukas.
Därefter kom i tur och ordning Oskar, Elias, fjolårsvinnaren William samt Hugo, som låg stadigt kvar på femte plats sedan 2007.
De mest populära flicknamnen var i tur och ordning Maja, Julia, Emma, Elsa och Ella.
HUR POPULÄRT namnet Anette är, det vet jag inte.
Men Arbogabon Anette Kullenberg är i alla fall så populär att hon har fått vara med i en musikvideo.
I Stockholm. Men i alla fall.
I Cilihilis sång "Happy without the boy" dansar Anette Kullenberg bossanova.
HON BERÄTTAR i Svenska Dagbladet lite från inspelningen, bl.a. att det tog slut på champagnen och att produktionsbolaget då kom fram med ett glas Pommac.
"Då sa jag till dem att det slutade jag dricka när jag var tolv år", säger Anette Kullenberg i tidningen och berättar att hon själv betalade för mer champagne.
VIDEON kan du se på
http://www.cilihili.com/cilihili
Väl på den sidan klickar du
på Chilili-skivfodralet. Då kommer det en liten vänsterspalt där man kan klicka på raden Video.
Och då får man se Anette Kullenberg dricka champagne och sedan dansa, till en låt som slutar med att sångerksan upprepade gånger sjunger "She want change, she want change.."
______________________________
HOLMENS BLOGG
Den 27 februari 2009 – om oro för Arboga Tidning
DET BÖRJADE med att VLT, Vestmanlands Läns Tidning, introducerades på börsen.
Tidigare hade NA:s miljonvinster fått stanna i Nerikes Allehanda, som kunde bygga ny tryckpress och annat utan att låna en krona.
Men nu ville VLT ha utdelning på sitt och andra tidningars ägande i NA.
Så att det skulle se bra ut i boksluten så att VLT-aktierna skulle bli
attraktiva.
DÄRMED FICK vi bl.a. Ingress Media, där Bbl/AT blev en del, och där alla fotografer fick sparken.
Färre personer skulle göra det jobb som tidigare fler anställda försökt klara.
I stället skulle allmänheten uppmuntras att skriva tidningen full – självklart för att spara in på antalet anställda personer.
Pengar, pengar och pengar var plötsligt mycket viktigare än duktiga journalister med uppdrag att genomföra pressens viktiga roll, bl.a. som överhetens övervakare.
ÄN SÅ LÄNGE har vi vår Arboga Tidning och den vill vi ha kvar.
Det behövs en lokal daglig papperstidning med lokalt material, inte minst för annonssidan (vem har dött, vem har gift sig, vem vill inte ha uppvaktning etc.)
I just den tidningen läser jag idag om VLT:s ägares fortsatta fokusering på pengar – pengar som inte längre går till Västerås utan till Göteborg känns det som.
NU SKALL lokala annonsmottagare med flera Bbl/AT-anställda, inte längre jobba kvar i vår trakt utan pendla till VLT i Västerås och NA i Örebro.
Att det på det här viset sparas på, ska vi säga administrativa sidan, känns kanske inte så skrämmande.
Men hur går det med det redaktionella?
Ett sparpaket på 50 miljoner kronor skall visst presenteras nästa vecka.
REDAN NU vet vi att Arboga Tidning med systertidningar skall gå över från de kreativa verksamheternas Mac-datorer till bank- och kamrervärldens PC-datorer.
Därmed kommer de stackars AT-journalisterna/redigerarna att känna sig förflyttade tillbaka i tiden, samtidigt som de, genom neddragningar, får mer jobb än förut.
För skall det sparas så skall det.
OM ARBOGA Tidnings redaktion och övrig personal drabbas likvärdigt eller mer än Bärgslagsbladet, så är det orättvist.
Nästan alla dagstidningar i landet – inklusive övriga tidningar i Ingress media – har tappat 4-5 procent av sina läsare på ett år.
Alla utom Arboga Tidning, som behållit sina.
Kan NA-VLT-delen av Den Stora Tidningskoncernen tolka den signalen, så är det i Arboga det skall satsas i stället för att prutas – eftersom Arboga Tidning är den enda tidningen i sfären som inte tappade prenumeranter i fjol.
OM VI SER i ett större sammanhang kan man fråga sig varför inte NA-VLT lägger en gemensam administration i Arboga.
Att i stället, som nu bestämts, låta folk pendla från vår region till två andra städer verkar opraktiskt.
En gemenam VLT-NA-administration i Arboga borde kännas självklar.
Även för mer eller mindre klantiga börsklippare i Göteborg.
______________________________
HOLMENS BLOGG
Den 24 februari 2009 – om att ingenting är nytt under solen
SOM FRAMGÅTT av tidigare bloggar hyser jag ett stort intresse för metoder som skall få människokroppen att fungera så bra som möjligt.
Som det fina – för oss icke maratonlöpare – med att äta mat som är fattig på kolhydrater, dvs dra ner på t.ex. potatis, bröd och socker.
Nu vet jag att det här inte är några färska påhitt.
GI-METODEN t.ex. är ingen ny uppfinning. Den fanns för minst ett sekel sedan men läkarvetenskapen valde att att glömma bort kunskapen. Detta till Viktväktarnas och Herbalifes och veckotidningarnas stora förtjusning.
I Östersundsposten berättas att Margareta Mohlin i Sveg härom dagen satt och bläddrade i en kokbok som skrevs för 100 år sedan. ”Praktisk kokbok för hemmet”, skriven av Hanna Kamke, tryckt 1910.
HUR GÅR MAN tillväga för att komma tillrätta med korpulens, var frågan.
Svaret som gavs för hundra år sedan lyder:
”Professor Ebstein i Göttingen förordar för personer, som lida af fetma, att inskränka förtärandet af bröd, potatis, socker och sötsaker, men att i stället hålla sig till kött och ägghviterika grönsaker, såsom sparris, skidfrukter, spenat och kålarterna. Fett bör ej uteslutas utan kunna både feta såser och smör förtäras.”
FÖR MER ÄN fyra år sedan skrev jag här på sidan om försöken vid sjukhuset i Karlshamn som visade att mat med rejält med fett, men med lite kolhydrater, gjorde diabetiker friska.
I Aftonbladet förra veckan berättar Helena Hesselmark hur hon varit diabetiker typ 2 fram tills hon i slutet av februari 2007 gick över till låg-kolhydrat-kost.
Efter ett par dagar kunde hon sluta med (70 IE-)insulin.
Efter ett år hade hon dessutom gått ner 36 kilo i vikt. Idag kallar hon sig för ”diabetiker typ 0”.
DEN NU FRISKA kvinnan ville – av omtanke om andra – rapportera detta till NDR, nationella diabetesregistret.
Men där vägrade man ge möjlighet för människor att beskriva vilken sorts kost de ätit för att bli bra.
JAG UNDRAR hur mycket lidande, och hur många miljarder bortslösade skattekronor, den här sortens prestige och byråkratur resulterat i.
Speciellt med tanke på att detta med diabetesen bara är ett i en rad exempel av motsvarande slag.
Ett annat är motståndet mot att använda N2-metoden vid rotfyllning av tänder.
Men det får vi ta upp en annan gång.
______________________________
HOLMENS BLOGG
Den 22 februari 2009 – om att Göran Hägglund sänker kd
VI HÖR NU om svenska folkets väljarsympatier att:
Om det vore val idag skulle Kristdemokraterna åka ur riksdagen och Sverigedemokraterna skulle komma in.
Kd är under och sd över 4-procentsspärren.
DET BEROR på att kd-ledningen smittats. Och det kanske inte är så konstigt eftersom kristofobin bland ledande personer i stat och kommun nu nått inte bara lobbyistkänsliga politiker utan också svenska kyrkans biskopar.
Inom svenska kyrkan har ledande prästerskap inställningen att Bibeln inte är mycket att bry sig om, och bjuder in en likasinnad vid namn Spong till vårt land.
I ENGLAND har en anställd i sjukvården fått sparken för att hon frågade en sjuk patient om hon fick be för personen.
I England har också bibliotekspersonal fått order om att lägga Bibeln högst upp på hyllan, för att inte irritera de muslimska biblioteksbesökarna.
VI HAR DE senaste åren haft ett otal liknande händelser i Sverige, med rektorer och andra kristofober som beslutsfattare. Skolor ska inte få ha samlingar i kyrkan vid examen, exempelvis.
Jag har hört muslimer i vårt land undra vad vi håller på med, eftersom de inte ens sins emellan framfört sådana önskemål.
De har inte kommit hit till Sverige för att ändra på oss och våra vanor, tvärtom har de ofta flytt från regimer som förbjuder en annan tro än den egna.
UNDER GÖRAN Hägglunds ledning tycker jag att kd mindre och mindre lever upp till första delen av sitt partinamn.
Rörelsen i väljarleden speglar effekten av detta.
För många fler svenskar än Hägglund kan tänka sig, anser nämligen att Sverige är ett kristet land.
DE FLESTA unga vill gå till kyrkan inte bara när det händer något sorgligt, som när någon ung människa förolyckas, utan också bl.a. vid skolavslutningar och första advent.
Likaväl som de allra flesta av oss vill ha kvar korset på vår flagga.
OCH STÄLLER inte kd tydligt upp för att vi är – och skall fortsätta vara – ett kristet land då bidrar kd till att sd växer.
Så sorgligt enkelt är det.
__________________________
HOLMENS BLOGG
Den 19 februari 2009 – om att vara journalist i Arboga
DET KÄNNS förstås lite "gött" att ha varit första journalist att berätta om Sturestadens köp av Hemköpshuset, som vi kallar det.
Jag la ut nyheten här på arbogasidan.se på måndagen, den 16 februari.
DÅ SKREV jag bl.a. så här:
"
Enligt vad arbogasidan.se erfarit tas fastigheten över av Sturestaden AB (det bolag som samägs av kommunen och byggnadsfirman Lund). Sturestaden AB kommer då i sin tur att hyra ut lokalerna till Ica. "
Ica-delen av det hela har inte bekräftats.
MEN DET där med Sturestaden AB:s övetagande av det vi kallar Hemköpshuset, är nu bekräftat – på Arboga kommuns hemsida (se artikel här tll höger).
Där framgår det att avsiktsförklaringen om köpet undertecknades ett par dagar efter min artikel.
DET ÄR FINT att få rätt. Speciellt när man är journalist.
Varför journalister, inkl. mig, har svårt att erkänna att de skrivit fel i tidningen, det kan jag utveckla en annan gång.
För jag har en teori om det också. Och är säker på att jag har rätt då med...
;-)
_____________________________
HOLMENS BLOGG
Den 18 februari 2009 – om Susanne Linde, vargen och att vara människa
DET KOMMER en hel del massutskick till min dator via e-posten.
Oftast
är det någon i fjärran land som vill sälja mediciner eller dataprogram. Och nästan varje dag skriver någon påhittad änka långt borta att hon ska dö om tre veckor och vill att någon ska ta över hennes förmögenhet, som brukar vara väldigt många miljoner och det är bara att skicka kontomumret eller på annat sätt ta kontakt.
DET ÄR DE så kallade Nigeriabrevet – livsfarliga att nappa på – som tagit sig nya, elektroniska uttryck.
Det är faktiskt så bra påhittade historier om gömda oljemiljoner och annat, att jag tror att dessa bovar skulle kunna frösörja sig på att skriva romaner i stället.
KEDJEBREV finns det också, vissa lovar både pengar och lycka om man skickar till tio andra e-post-användare. Andra är mer oskyldiga och innebär till exempel att man över nätet skall sända ett rött hjärta till sina vänner och önskade dem en god dag.
Typ.
MED JÄMNA mellanrum kommer falska virus-varningar, i vinter också med en e-postadress till en kvinna hos polisens säkerhetsavdelning i Stockholm.
Men det är bara bluff.
Det är egentligen enkelt att kolla, genom att skriva in brevets namn och tema på google eller eniro.
Då får vi veta att det bara är båg. För det är fler som varit misstänksamma och skrivit och kollat.
UPPROP AV skilda slag dyker upp. Namnlistor att skriva på.
Idag fick jag ett från Arbogas aktiva e-postare Susane Linde.
2009-02-18 kl. 10.39 skrev Susanne Linde:
Hej!
Vargen är på väg tillbaka som ett inslag i den svenska naturen.
Vill du att det så skall förbli så - klicka på bifogad länk och skriv under uppropet som skall överlämnas till
Miljöminister Andreas Carlgren i slutet av Maj 2009.
Vb gärna detta mail till andra som du tror är intresserade av vargar.
Och så skulle man klicka på en länk och skriva på namnlistan.
MEN DETgjorde jag inte. För folk har ju rätt i Sverige att tycka olika.
Så jag svarade i stället:
Hej Susanne.
Varför inte plantera in en kull på Djäkneberget i Arboga
och därmed trakten bakom Brattbergsskolan?
Så slipper vi vänta på att vargarna "naturligt" kommer dit.
Hälsningar
Harry Holm
_______________________________
HOLMENS BLOGG
Den 15 februari 2009 – om Sigfrid men jag tänker på Anders
DENNA SÖNDAG har Sigfrid namnsdag och det är därmed närmare 5.000 svenskar som kan firas.
Namnet är bildat av orden seger och fred. Och det är gammalt, fanns i vårt land redan på 1200-talet. Så var det t.ex. Sankt Sigfrid som införde kristendomen i Växjö.
När denne Sigfrid återkom till stan efter en resa fick han se tre huvuden flyta på sjöns yta. Det var hans tre medhjälpare, som också var hans systersöner, som hade halshuggits av ortsbefolkningen.
Men kristendomen fick ju senare verklig revansch i Småland, vilket inte minst dess massiva frikyrklighet är ett tecken på.
NU TILL VARBERG. Fast egentligen skall vi idag mycket längre bort. Och sedan till Arboga.
Men Anders är från Varberg och heter Källgård i efternamn. För sådär 20 år sedan fick han för sig att han skulle ta sig till Pitcairn Island, en ö i Stilla havet. För där bor ättlingarna till myteristerna på Bounty
Myteriet utfördes den 28 april 1789.
EFTER ATT ha plockat med sig några polynesiska kvinnor och män slog myteristernas sig ned på den då obebodda Pitcairn Island. De sänkte skeppet och upptäcktes inte förrän 1808. Ett 60-tal av myteristernas ättlingar bor kvar där.
NÄR ANDERS åkte dit visste han inte när han skulle komma hem igen. Ön hade ingen flygplats. Ingen hamn. Till en och annan lastbåt som stannar till utanför tar sig öns män med sina långbåtar.
Efter tre månader på ön kom det ett lastfartyg igen och Anders Källgård åkte tillbaka till Sverige.
TILL ARBOGA kom han med en massa bilder och berättelsen om folket på ön, deras bekymmer (450 mil till lasarettet) och glädjeämnen (gudstjänster - och för att få bli pastor där måste ens fru var sjuksköterska, är det bestämt).
En allhelgonahelg kröp Anders och jag omkring på vardagsrumsgolvet hemma hos mig i Arboga och pusslade ihop hans material till en en rejäl bok, en reseskildring i stort format.
Och nu har Anders Källberg varit tillbaka på Pitcairn Island igen.
KLICKA HÄR
för att läsa mer om det här!
__________________________
ALLA HJÄRTANS DAG är ingen dum uppfinning. Egentligen borde det vara Alla hjärtans dag varje dag. Tycker jag.
Alla hjärtans dag är
bara till för att köpmännen skall bli rika på vår beskostnad, säger kritikerna.
OK, DÄR HAR VI då ett skäl till att göra varje dag till Alla hjärtans dag.
Då slipper vi kampanjer med hjärtformade godisaskar och liknande, koncentrerade till en februarihelg.
Varje dag skulle bli den andra lik, men hjärtligare.
DESSUTOM skulle det billigare för oss konsumenter. Vi skulle slippa sporrras till att köpa grejer en viss helg.
Och det värdefullaste vi kan ge varandra på alla hjärtans dagar – varje dag – går inte att köpa i butiker.
Det är kärlek, vänskap, omtanke och att ge av vår tid till varandra.
Det gör vi genom att använda det hjärta vi redan har.
CENTRUMLEDEN kom jag körande på denna torsdag.
När jag passerade Himmelska Fridens Torg (platsen där kommunen förvandlade trädgårdar till asfaltsplan) hajade jag till.
Jag vred så snabbt på huvudet att kepsen hamnade snett (för så kan det gå när man är nyklippt).
Och jag trodde knappt mina ögon.
ATT FÖRFLYTTA berg skall gå. Om man har riktigt stark tro.
Och jag trodde aldrig att det jag nu såg skulle kunna ske i Arboga kommuns tekniska nämnds makalöst maktstarka sfär. För där kan det vara lika svårt att ändra en inställning som det är att förflytta ett berg, känns det som.
Och när Arbogafjället, den stora snöhögen på nya jätteparkeringen, inte ens togs bort för att ge plats för Februarimarknadens besökare, då var jag säker på att Gumman Tö skulle tvingas göra jobbet.
MEN NU, denna torsdag, var hela berget borta och bara en stor våt fläck berättade vad som skämt ut Arbogas centrum i vinter.
Jag tackar och bockar. För när man tycker om någon så vill man inte att den man tycker om skall skämma ut sig.
Och jag tycker om Arboga. Jag vill att alla skall tycka om Arboga, inte minst de som passerar i tåg och bil, som inte tidigare vistats här i stan.
JAG VILL Arbogas bästa. Därför kommer jag att fortsätta att här på sidan ta upp sådant som jag anser bör ändras.
Inte för att det skall bli bättre för mig, utan för att det skall bli bättre för Arboga.
OCH SNÄLLA, av samma orsak: Rätta mig när jag har fel!
______________________________
CENTRUMLEDEN har sämsta vägbannan skrev jag igår.
Men konkurrensen är hård och idag tror jag faktiskt att Österled leder tävlingen om vilken huvudgata som är mest "knögglig".
Jag märkte det denna eftermiddag när jag i onödan var ned till pastorsexpeditionen (som inte heter så men ni vet vad jag menar...)
DET ÄR NOG åldern. Jag hade glömt att protokollhanteraren bara jobbar förmiddagar.
Så här var det:
Jag har lovat länge här i spalten att skriva mer om svenska kyrkan i Arboga, eftersom så väldigt många arbogabor är församlingsmedlemmar där och alltså betalar en slant till Arbogabygdens församling varje år.
IDAG HADE jag av den serviceinriktade ordförande i kyrkorådet, fått veta om flera positiva referat vid de senaste sammanträdena. Ökat antal kyrkobesökare, dop, vigslar, konfirmander med mera.
Så efter lunch bilade jag ner till det vi kallar Prostgården för att få kopior på protokollen ifråga, dvs för att få se siffror och annat positivt.
MEN JAG gjorde alltså bort mig. Det är bara någon månad sedan den som har hand om protokollen, berättade för mig att hon bara jobbar förmiddagar.
Så det blev inga protokoll denna dag. Och jag som hade anslagit tisdagseftermiddagen till ämnet Svenska kyrkan...
OCH NU ÄR jag ju så envis, att har jag bestämt mig för ett ämne så har jag.
Därför, tänkte jag, får jag väl börja nysta i det "vanligt folk" nämner, när man pratar om svenska kyrkan.
– Vad var det som hände med kyrkomusikern, Göran Staxäng?
Introduktion till svaret finns i spalten här till höger.
______________________________
CENTRUMLEDEN har sämsta vägbanna idag, "knögglig" är rätta ordet.
Vår välskötta lokalgata är skönare att färdas på. Till och med den sommartid ofta gropiga vägen till Skogsborg känns som en plan och fin autostrada jämfört med om man nu kör den bågformade sträckningen från Prostgården till (den idag under sanering varande) Shell-macken vid Tullstugan.
DET ÄR SYND att inte klaga, var det nån som sa.
Och jag måste nog sätta igång med mer granskande journalistik här på sidan. Hur vackert det än kan vara med vykort som i spalten här bredvid.
För hon har ju rätt, chefredaktören för tidningen Dagen, Elisabeth Sandlund.
Hon skrev som följer, dagen före nyårsafton.
"OM EN TIDNING ska ha ett bestående värde och göra skillnad kan den inte gå in för att stryka medhårs utan måste också utmana, överraska och reta.
Dessutom är ju knappast alla läsares hår, om man så säger, kammat åt samma håll."
DENNA SÖNDAG vaknade Arbogaborna till ett mycket vitt landskap.
Träd och buskar och staket och parkerade bilar hade uppåt ett par decimeter nysnö på sig.
Julkortsfagert i februari. Och varför inte. I gamla Bondepraktikan kallades februari just för Vintermånad.
MELODIFESTIVALEN i går var ingen höjdare. Och jag är säker på SVT förlorar tittare och prestige på att ha ändrat regler bara för ändringens skulle.
De nya reglerna innebär också ett fortsatt underskattande av TV-publiken.
Förra året ville tittarna ha Sanna Nielsen med "Empty Room" till "EM-finalen".
Men så skulle "fackmännen", en jury, vara med och bestämma och därför skickades Pirelli i stället. Med känd, usel, placering som resultat.
EFTERSOM det är "vanligt folk" i olika länder som röstar i Eurovisionsfinalen är det förstås "vanligt folk" i Sverige som skall rösta fram den svenska segraren.
Så i går borde SVT, som förr, ha kunnat skicka de två med flest röster till finalen direkt och trean och fyran till Andra chansen.
Rättvist och enkelt.
I STÄLLET krånglar Björkman & Co till reglerna och försöker dessutom i förväg smaka på EM-finalen genom en internationell jury – som nu tog ut "Snälla, snälla, snälla" med Caroline af Ugglas – som då redan hade gått till Andra chansen.
DÅ DÄ, då dä.
Jag säger då dä.
DET ÄR LÖRDAG och det var trevligt på marknaden eftersom det fanns många försäljare på plats.
Men i går kväll var det en kamp.
Som väl framgår av geografifrågorna, som brukar komma längst till höger här på sidan, så är jag intresserad av ord och ordlekar.
Därav följer att jag inte gärna missar TV-programmet På spåret.
Och i går kväll var det alltså en kamp.
EN VECKA tidigare gick det som smort. Det är ju så att Ingvar Oldsberg i början av varje program läser upp en sån där geografi-rebus för folket i tv-sofforna, för mig.
Och då, för en vecka seda, tog det inte mer än någon minut innan jag förstod att det var staden Hanover det handlade om.
Fast det var långsökt. Som vanligt.
I GÅR KVÄLL sa Ingvar Oldsberg "Lögn och stjäl" (eller skäl eller själ...) Och nu fick jag kämpa.
Ibland lade jag bort problemet som olösligt. Men så tog jag tag i det igen och när fem minuter var kvar av programmet ropade jag till hustrun: Bogota!
Det visade sig vara rätt svar (Lögn = Båg och Stjäl = tag, på talspråk Båg-å-ta!)
DÄRMED påmindes jag om ett gammalt faktum: Det man får kämpa för känns mer värdefullt än det man fått gratis.
Jag blev alltså mycket gladare över att ha klarat Bogota än när jag fixade Hanover på nån minut.
Glad blev jag den här fredagen också över ett mail, från en av de utflyttade arbogabor som jag vet läser arbogasidan.se.
JAG LÄSER Arboga Tidning varje utgivningsdag. Varje ort behöver en lokal tidning. Helst två, eftersom konkurrens förväntas ge bättre resultat än monopol.
Men jag skriver idag inte för att klaga på någon kollega.
Nejdå, jag skriver, som jag förhoppningsvis inte så sällan gör, för att hjälpa. I alla fall hjälpa till självhjälp.
JAG PÅSTÅR att depressionsstatisiken skulle kunna påverkas positivt av både skolan och hemmen. För den är ofta orsakad av – Bristen på fett.
Jag skojar inte nu. Och jag skojade inte när jag redan 2004 skrev här på sidan under rubriken Fettbrist ger depression:
”Vid en psykiatrikonferens talade David Horrobin. Han är anställd vid ett företag i Skottland som utvecklar mediciner mot depression, mediciner som utgår från de fettsyror som finns i fiskolja. Fettsyran i fråga innehåller ett ämne som heter eicosapentaenoic acid, förkortat EPA.”
DENNE DAVID Horrobins studie utfördes på 70 patienter som inte hade blivit hjälpta av vanlig antidepressiv medicin. Av dessa fick 35 ett gram EPA per dag, 35 trodde att dom fick det.
I den förstnämnda gruppen blev två tredjedelar betydligt bättre.
Forskare i Israel har nått samma resultat. Och det är ju inte så konstigt, eftersom tidigare studier har visat att deprimerade personer har mindre med EPA i blodet än andra.
KOMMUNPOLITIKERN Hans Sternlycke i Mölndal fick hånfulla kommentarer och blev nedröstad när han förslog att barnen i hans kommun skulle få smör i stället för margarin till brödet i skolmaten. Smör är ju fett och inte bra för barnen, ansåg de andra politikerna.
Varför har ingen frågat sig varför vi har allt fler feta människor samtidigt som vi ätit allt mindre naturligt fett och istället konsumerar light-produkter? undrade Hans Sternlycke.
En studie i hans landsting visar förresten att det också var betydligt färre barnallergier i familjer där man åt smör.
ÄVEN I ARBOGA har föräldrarna köpt lightprodukter och fettsnåla matvaror. Och i ren välvilja har barnen bjudits samma kost, vilket orsakat farlig fettbrist.
Så här skrev jag 2004 och jag upprepar nu vad jag tror är fakta:
– Vi äter för lite fett vilket resulterar i både depressioner och rent fysiska hälsoproblem.
ALPINA VM i Val d´Isère bryr jag mig inte så mycket om. Fast det är nog vackert där också.
Men på hemfärd från Köping till Arboga kan man en kväll tidigt i februari se en minst sagt strålande solnedgång. (Bilden ovan)
Och borta bra men hemma bäst.
MÅNGA SER idrott på TV när de är hemma. Speciellt män sägs det. Så jag är tydligen väldigt omanlig.
Onsdag om en vecka är det fotbollslandskamp Österrike-Sverige.
Inte för mig. Jag har annat för mig.
SEDAN UPPTAS hela sista delen av februari av Skid-VM i Tjeckien. Jaha.
Och första mars kommer Vasaloppet. Starten och upploppet rår jag med att beskåda.
Vid TV:n.
För borta bra men hemma bäst. Och jag trampar hellre på motionscykeln framför Dr Phil än framför Sportspegeln.
HELT FRI från idrottsintresse är jag inte. Indoktrinerad sedan barn- och ungdomsåren i Skinnskatteberg bryr jag mig faktiskt om SM i Brottning den 27 februari-1 mars. Och SM-finalerna i bandy den 21 mars i Uppsala (ja, det är både dam- och herrfinal, därav pluralformen).
Men annars.
Den 6 juni firar jag hellre nationaldagen än ägnar mig åt VM-kvalet i fotboll Sverige-Danmark.
Sådan är jag. Det står jag för.
ISTÄLLET FÖR att – som många karlar sägs göra –kolla idrott med chips och öl som krydda, gör jag som i kväll.
Kör en parallell till riksradions DaCapo. Och spelar gamla skivbekanta. Bertil Boo-albumet. Sven-Olof Sandberg. Och en härlig Sonora-LP med samlade höjdpunkter, inklusive BBC-telegrammet om tyskarnas kapitulation 1945.
JA, JAG ÄR gammal. Jag har åldern inne för att inte bara vägra se sport i TV, utan också gammal nog för att våga protestera när jag märker att idrottsreferat är det enda som tillåts flytta på de nyhetssändningar som skall vara på jämna timslag i Sveriges radio.
Att jag är född för länge sedan varudeklarerar jag dessutom ärligt genom att ha keps när jag kör bil.
Ha det bra!
____________________________
UTI RADIO och TV talas det denna dag åter om det otäcka dramat i Knutby. Såväl en film som en teaterpjäs i ämnet har haft premiär.
Händelsen i Fossmo-sekten gav eko i landet och innebar förnyad näring åt de fördomar om frikyrkligheten som redan fanns i Sverige.
DÅ GLÖMDE alla det myckna positiva som de kristna utför inom och utom landet. Ingen tänkte längre på värdet för de utslagna och hemlösa med Frälsningsarméns soppkök.
Glömda var alla alkoholister som socialen och behandlingshemmen misslyckats med men som nyktrat till för gott genom och Pingstförsamlingarna och dess så kallade LP-verksamhet.
För att inte tala om Diakonias och missionsförbundets och andra samfaunds storartade humanitära insatser i fjärran land.
PÅ GRUND av sekten i Knutby drogs alla, speciellt pingsts, församlngar över en kam. Och det kändes lite konstigt, att jämföras med pingstvänner som löd under de diktatoriska pastorerna i Knutby.
Det var extra märkligt att bli betraktad så här i Arboga där Pingst haft många caféer och andra utåtriktade gudstjänster, där verksamheten leds av de vanliga medlemmarna eftersom vi inte ens haft en pastor på några år.
Även om en sådan står på önskelistan, alltså som böneämne.
SÖNDAGEN den 1 februari var det nu nästan fulltsatt i Arbogas Pingstkyrka. Gudstjänsten inleddes med parentation, eftersom två av församlingens medlemmar (Paul Olsson och Mary Edbom) hade avlidit.
Men två nyfödda uppmärksammades också, det var också barnvälsignelse, det som är i stället för barndopet i svenska kyrkan.
Stanley Sjöberg predikade och det förekom mycket sång och musik.
SOM EN MOTVIKT till dessa dagars myckna Knutby-retro kan du titta lite på bilderna från i söndags i Arboga, genom att KLICKA HÄR!
*
*
***
*
*
